MatFrisk Blogg

Det är nu ett tag sedan jag skrev om kolloidalt silver. Dessa marknadsförs som vattenreningspreparat och domineras till mellan 70 – 90%* av positivt laddade silverjoner, Ag⁺, resten kan vara kluster av metalliskt silver, vanligen utan redovisning av storlek.** En förespråkare för kolloidalt silver har länkat till en artikel som ”…utan tvekan (är) det bästa jag hittills stött på om KS (kolloidalt silver).” En stor fördel är att man då inte behöver käbbla om artikeln är cherry-picked eller irrelevant för diskussionen.

Citat: ”Här verkar det vara en seriös artikel som handlar om möjliga fysiologiska reaktioner. Inlagring i cellmembran är tydligen en erkänd mekanism.”

Källa: https://link.springer.com/article/10.1186/2228-5326-2-32

och

Citat: ”Nu har jag själv läst hela pappret jag länkade till och det är utan tvekan det bästa jag hittills stött på om KS. Författarna verkar till skillnad mot ”kategoriska förnekare” inom det medicinska etablissemanget veta vad de talar om med sina uppenbara kemiska, fysikaliska och fysiologiska insikter. Artikeln tilltalar mig själv som naturvetare och förespråkare för alternativmedicin.”

Mitt förslag är att även du tar hem hela artikeln, dels för innehåll, dels för den omfattande referensförteckningen (88 st). Förespråkare för silveranvändning har ofta ett lösligt förhållande till vetenskapliga referenser och föredrar länkningar till silverförsäljare istället.

Though silver nanoparticles are rampantly used in many medical procedures and devices as well as in various biological fields, they have their drawbacks due to nanotoxicity.

Min tolkning: Trots att nanopartiklar av silver används närmast obegränsat (rampantly) i medicinska och biologiska sammanhang har de nackdelar i form av nanotoxicitet (giftverkan som följer av partiklars ytterst begränsade storlek).

Silvrets antimikrobiella egenskaper har varit kända i åtminstone 2000 år men användningen ökade på 1800-talet och framåt.

It is a well-known fact that silver ions and silver-based compounds are highly toxic to microorganisms which include 16 major species of bacteria [1,2].

Min tolkning: Det är välkänt att silverjoner och silverföreningar är kraftigt giftigt för mikroorganismer vilket inkluderar 16 betydelsefulla arter (species) av bakterier [1,2].

Det råder delade meningar om hur silver fungerar.

Though silver nanoparticles find use in many antibacterial applications, the action of this metal on microbes is not fully known. It has been hypothesized that silver nanoparticles can cause cell lysis or inhibit cell transduction.

Min tolkning: Trots att nanopartiklar används i många antibakteriella sammanhang är dess verkan på mikrober inte fullt känd. Hypoteser menar att silvret kan förorsaka cellnedbrytning (lysis) eller hindrar signalering mellan celler.

Nanosilver används i många sammanhang, t.ex. textilier, elektronik, optik, bakteriedödare och medicinska behandlingar. Silver kan ingå i tandfyllnadsmaterial, beläggningar av medicinska instrument, i vattenfilter, luftrenare, kuddar, respiratorer, strumpor, torkdukar (wet wipes), rengöringsmedel, tvål, shampoo, tandkrämer, tvättmaskiner samt andra konsumentprodukter inklusive sådana för sårbehandling. Uppräkningen är tagen ur artikeln och gäller inte nödvändigtvis svenska förhållanden.

Silver nanoparticles have the ability to anchor to the bacterial cell wall and subsequently penetrate it, thereby causing structural changes in the cell membrane like the permeability of the cell membrane and death of the cell. There is formation of ‘pits’ on the cell surface, and there is accumulation of the nanoparticles on the cell surface [3].

Min tolkning: Nanosilver kan förankra till bakteriers cellmembran, förändra genomsläppligheten döda bakterien. Det bildas ”gropar” där nanosilver ansamlas [3].

Det man syftar på i sista meningen är sannolikt en variant av pinocytos (celler ”dricker”) som finns beskrivet här: https://matfrisk.com/2016/10/12/hur-ater-och-dricker-celler/

The formation of free radicals by the silver nanoparticles may be considered to be another mechanism by which the cells die.

Min tolkning: Silvernanopartiklar antas bilda fria radikaler som dödar celler.

”Alla” har säkert hört att fria radikaler är skadliga och att man bör motverka dem med antioxidanter. Verkligheten är betydligt mer komplex än så, men det kan vara en fördel att veta vad som är gemensamt för fria radikaler.

• En fri radikal är en atom eller molekyl som av någon anledning saknar en elektron. Den är alltså positivt laddad och dras till vadhelst elektroner i omgivningen som ”sitter lite löst”. En fri radikal är alltså en simpel elektrontjuv och en antioxidant är en elektrondonator.

There have been electron spin resonance spectroscopy studies that suggested that there is formation of free radicals by the silver nanoparticles when in contact with the bacteria, and these free radicals have the ability to damage the cell membrane and make it porous which can ultimately lead to cell death [4,5].

Min tolkning: Avancerade försök visar möjligheten (suggests) att silvernanopartiklar bildar fria radikaler (den positivt laddade silverjonen Ag+) som, i kontakt med cellmembran, förändrar genomsläppligheten*** vilket kan döda cellen.

Fortsättning följer.

Tidigare i ämnet: Silver – Del 1, grundläggande kemi,  Silver – del 2, hur farligt/ofarligt är ett ämne?,  Silver – del 3, utspädningseffekten,  Silver – del 4, Vad är en kolloid?,  Silver – del 5, Är det ”farligt”?,  Silver – del 6, passage genom hud,  Silver – del 7, metalloproteiner?,  Silver – del 8, vad är oligodynamisk effekt? ,  Silver – del 9, några av silverjonens egenskaper,  Silver – del 10 – en potent virusdödare?,  Silver – del 11, begreppsförvirring?,  Silver – del 12, Harmlöst eller farligt?,  Silver – del 13, silvernanopartiklar i blod in vivo, Silver – del 14, Gramnegativa och grampositiva bakterier,  Silver – del 15 – Vad är ppm och mol?, Silver – del 16 – Varför dör inte alla bakterier i tarmarna?,  Silver – del 17 – Vad kan hända med silverjoner i blodet?, Silver – del 18 – silvernitrat och joner, Silver – del 19 – Bröstcancer i provrör

---

*) Det finns många tillverkare/leverantörer, naturligtvis med egna beskrivningar av sina produkter, därav variation i  sammansättningen.

**) En vanlig åsikt är att kolloidala silverpartiklar ligger i storleksintervallet 1 – 100 nanometer (1 nM = 10^-9M = 0,000000001M). Antalet silveratomer i ett sådant kluster varierar med en faktor 100³ = 1 000 000 mellan dessa ytterligheter, givet att deras inbördes proportioner är lika.

***) Cellmembran är inte täta som plastpåsar utan ”organiserat genomsläppliga”. Fria radikaler kan ställa till stor oreda genom att åstadkomma ”revor”.