Ämnesomsättning i instabila plack liknar den i cancerceller

Publicerat: 2018-04-18 i 16:8, 5:2, ATP, Blodsocker, Cancer, Dygnsfasta, Fasta, fermentering, glukos, Glykogen, lågkolhydratkost, Mitokondrier
Etiketter:, , , ,

Ny forskning från Lunds universitet visar att inflammerade, instabila åderförkalkningsplack har en ämnesomsättning som särskiljer dem från stabila plack. Resultaten visar också på likheter mellan ämnesomsättningen i instabila plack och cancerceller.

Källa: diabetesportalen.se

Originalstudien i fulltext

Vilken gemensam faktor har instabila plack och cancerceller?

– Den omprogrammerade ämnesomsättning vi har hittat i farliga plack återfinns även i cancerceller. På samma sätt som ämnesomsättningen i cancerceller är omprogrammerad* för att bland annat snabbt kunna spjälka socker, tycks de farliga plackens sockerupptag vara större än hos stabila plack, förklarar Harry Björkbacka, docent i experimentell kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet.

Hur tänker man utnyttja denna nya insikt?

Skillnaden i ämnesomsättning mellan instabila och stabila plack tyder på att hjärt-kärlsjukdom på samma sätt som cancerceller kan begränsas genom behandling med läkemedel som angriper ämnesomsättningen.

”…läkemedel som angriper ämnesomsättningen.”? Visst, det går säkert att använda Metformin som används av diabetiker typ 2, de som tidigare kallades sockersjuka. Metformin hämmar upptaget av glukos ur blodet och sänker på så sätt blodsockret. Dess andra effekt är att sänka leverns förmåga att släppa ut glukos från leverglykogenet.

LCHF-are angriper blodsockerproblemet ur en annan vinkel, vi äter helt enkelt mindre kolhydrater.

Forskningsstudien innehåller även en intressant ansats till förbättrad diagnostik av plack.
– Upptäckten att farliga plack till skillnad från stabila plack har en omprogrammerad metabolism öppnar för nya möjligheter att identifiera de farliga placken. Det sker genom att visualisera upptag av näringsämnen specifika för den omprogrammerade metabolismen med hjälp av en PET-kamera, säger Harry Björkbacka.

PET-scanning används även vid cancerdiagnostik där man med hjälp av en speciellt radioaktiv glukosvariant söker efter vävnader som har en väsentligt högre glukosförbrukning.

Mitt förslag är att, i väntan på att denna forskning ska slå an, börja med LC– kost, gärna LCHF fullt ut. Kombinera detta gärna med olika fastevarianter som 5:2, 16:8. Oavsett om du är diabetiker eller ej så rekommenderar jag dessutom att du går med i facebookgrupperna Smarta Diabetiker och Smarta Diabetikers Recept där du kan lära dig mycket mer.


*) ”Omprogrammerad” för att snabbt spjälka socker låter tjusigt, eller hur? Vad det är frågan om är att celler som bygger dessa vävnader har förlorat hela eller delar av de mitokondrier som är ansvariga för att omvandla olika energibärare till ATP, kroppens dominerande energivaluta. Detta innebär att endast en bråkdel (cirka 2/38 via fermentering) av glukosens energi kan utnyttjas, inget från fett.

Annonser
kommentarer
  1. Mormor skriver:

    Blir lite fundersam här…? Om metformin hämmar upptag av socker från blodet, borde det då sänka blodsockret?? Hämmar betyder väl inhibera? Låter lite mysko? Eller är det någon annan reaktion som inträder??
    Och sen apropå glukosets energivärde….glukos har väl även andra funktioner, som är, om inte viktigare så åtminstone lika viktig, som att vara energigivande?? Vilket man ser i cancercellerna, där pentos fosfat vägen är massiv, enligt Thomas Seyfried, och som aldrig ens tas i betraktande av vare sej experter eller inte experter…?
    Och en grej till…om alla tre makronutrienter kan omvandlas till acetil CoA, vilket lär vara fallet enligt de mera seriösa biokemiböckerna, så frågar jag mej…och dej…?….vad det är som händer med dessa ketoner i citoplasman, då alltså speciellt kommande från kolhydrater, om det är så att insulin hämmar fettförbränningen i mitokondrier….tror det var så du förklarade och det verkar ju vara helt riktigt, finns det socker i blodet är ju det den mest metaboliskt inflytande substansen, som måste degraderas först….så då blir kanske resultatet att kolesterolsyntesen helt enkelt aktiveras av insulinet?? Utgångssubstanserna verkar vara desamma?
    Skulle gärna vilja höra din åsikt i den här intressanta frågeställningen….såg ingen kommentar hos Annika heller, fast jag trodde diskussionens vågor skulle gå höga..!?

    Gilla

  2. Erik Edlund skriver:

    Tack för frågorna.

    Jo, metformin används som ”blodsockersänkare” hos diabetiker typ 2. Men dess effekt är annorlunda och inte lika dramatisk som insulinets. I min vokabulär (inte nödvändigtvis helt korrekt) är hämning en mindre effekt än inhibera vilket för mig innebär tvärstopp.

    Glukosen har några andra effekter utöver att vara energigivare, dock är de ringa i jämförelse och försörjs med lätthet via glukogeonesen. Som energiråvara är den totalt omistlig för de röda blodkropparna då de utvinner energin på samma sätt som cancerceller, men totalbehovet är litet trots att de röda blodkropparna utgör fler än 8/10 av alla kroppens celler (räknar inte tarmfloran!).

    Ketoner kommer knappast direkt från kolhydrater i maten då dessa stimulerar insulinet som i sin tur hämmar eller till och med inhiberar ketonproduktionen och gör fett istället av energiöverskott. (Som i och för sig kan ge ketoner i ett senare och insulinfritt skede!)

    Insulin hämmar inte fettförbränningen i mitokondrierna utan tar bort förutsättningarna, låser in fettet och ”bränner kolhydrater” istället.

    Det finns flera olika glukostransportörer in i celler varav GLUT4 (insulinstyrd) är en med mycket hög kapacitet och kan sänka blodsockret till livsfarligt låga nivåer (långt under 1). Den insulinanvändare som avsiktligt eller av våda tar för mycket kan uppleva det synnerligen obehagligt, till och med livshotande.

    I och med att de övriga GLUT utöver GLUT4 har andra egenskaper kan blodets glukosinnehåll inte sänkas till farliga nivåer utan insulin, det finns alltid tillräckligt för cellers grundläggande unika glukosbehov.

    Om blodsockret är lågt av naturliga skäl (alltså inte p.g.a. insulinöverdos) kommer fettmetabolismen och i slutet av den även ketonanvändningen att öka.

    Om jag missförstått dina frågor så återkom.

    mvh / Erik Edlund

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.