Att lära av Västerbotten

Publicerat: 2020-07-22 i Okategoriserade
Etiketter:,

Inte enbart en slump att Västerbotten har få döda i covid-19 – Anders Johansson, docent, överläkare, Umeå universitet; Vårdhygien Västerbotten; FoU-ansvarig, infektionskliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/07/inte-enbart-en-slump-att-vasterbotten-har-fa-doda-i-covid-19/ – Lakartidningen.se 2020-07-21

Figur 1. Populationsjusterade data per region om IVA-patienter med covid-19, avlidna med covid-19 (Folkhälsomyndighetens databas den 6 juli 2020) samt överdödlighet under vecka 12–24/2020 jämfört med medelvärde samma veckor 2015–2019 (Statistiska centralbyrån).

Västerbotten har under covid-19-pandemin veckorna 12-24/2020 haft en underdödlighet snarare än en överdödlighet (Figur 1). Tre områden, förutom god följsamhet till strategin att hålla fysiskt avstånd i samhället som varit framgångsrik i hela landet [1], kan förklara denna gynnsamma utveckling.

1) Personal har inte skickats tillbaka till äldreboenden och vårdavdelningar i smittsamt skede. Vi har sedan den 16 mars haft en implementerad och fungerande »stanna hemma från jobbet«-policy både i regionvård och i kommunal vård/omsorg. Personal med misstänkt eller verifierad covid-19 har varit hemma från jobbet minst 7 dagar med minst 2 dagars symtomfrihet. Det avvek under 2 månader från nationell policy, där det bedömdes räcka med 2 dagars symtomfrihet fram tills de nationella rekommendationerna ändrades den 14 maj.

2) Aktiv smittspårning med snabba interventioner. Spridningsmönstret vid covid-19 präglas av att en liten andel smittade står för en stor del av smittspridningen [2]. Vårdhygien Västerbotten har 7 dagar i veckan samarbetat med Smittskydd Västerbotten, primärvårdsläkare och arbetsledare inom kommunal vård/omsorg. Smittspårning, telefonintervju med den smittade, omedelbara interventioner och många platsbesök inom vård/omsorg har lönat sig. Fel arbetssätt på en vårdenhet har snabbt justerats, och lärdomen har spridits till andra enheter. Denna smittspårning har med stor sannolikhet också haft effekt på samhällsnivå. Vi har säkerställt att alla med laboratorieverifierad covid-19, även utanför vård/omsorg, snabbt fått förhållningsregler och blivit personligt informerade. Smittkedjor mellan kluster av smitta inom vård/omsorg och samhällssmitta har varit vanliga. Ett nära samarbete med kliniskt mikrobiologiskt laboratorium har varit värdefullt eftersom det, särskilt i början, krävdes ständig och svår avvägning mellan provtagning för smittspårning och annan analyskapacitet. Det finns stöd för att smittspårning av den sort vi utfört på fler än 50 vårdenheter, med omedelbar och riktad provtagning av boende och personal för att identifiera kluster av många samtidigt smittade, är avgörande för att kontrollera covid-19 [3].

3) Tydligt vårdhygieniskt ledarskap med starkt fokus på personalskydd. Vi har systematiskt strävat efter full öppenhet och informationsspridning om vikten av skyddsutrustning och skyddsåtgärder. Utan stort förtroende hos personalen fungerar inte snabb implementering av smittförebyggande åtgärder tillräckligt bra i stora organisationer. Brister har funnits, men arbetsgivarna har varit öppna med att mycket har varit okänt om covid-19 och att kunskap om smittvägar och risker varit ofullständiga. En förtroendeskapande komponent har varit att från start använda munskydd tillsammans med visir enligt WHO:s modell. Det infördes i svenska nationella rekommendationer den 25 juni. Vi har också från start använt ett fysiskt säkerhetsavstånd på minst 2 meter, inte minst 1 meter som i nationella rekommendationer. Det har varit ett sätt att till liten praktisk kostnad skapa större förtroende, särskilt i kommunal vård/omsorg.

Jag skriver inte detta för att framhäva Västerbotten, utan för att jag vill påverka framtida beredskap och kompetens. Naturligtvis kan vi ha haft tur, och smittspridningen kan fortfarande ta fart. Men som västerbottningen Ingemar Stenmark sa angående tur: »Jag vet inget om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag.«

Covid-19-pandemin har påvisat det direkta sambandet mellan dödstal i en pandemi och vårdhygienisk kvalitet inom vård/omsorg. Otillräcklig vårdhygienisk kvalitet och smittspårning har bidragit till överdödlighet. Man kan skylla på enskilda aktörer inom kommunal vård och omsorg, men det leder ingenvart; ett bättre nationellt ledarskap hade krävts. Även på regional nivå har det saknats mekanismer, förmåga och incitament att skapa en nationell vårdhygienpolicy, särskilt på kommunal nivå. Inte heller den nationella kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvård har varit lämpad för krishantering.

Jag föreslår att Folkhälsomyndigheten nu får ett tydligt nationellt uppdrag att samordna vårdhygien och för att klara detta väsentligt höjer sin förmåga, särskilt på policyområdet. Jag föreslår också att det regionalt måste finnas förmåga att utföra storskalig professionell smittspårning, särskilt inom vård/omsorg.


Texten härovan kommer från Läkartidningens sajt.

kommentarer
  1. Nisse Hult skriver:

    Men borde inte landet duktig ha allt
    detta ovan klart sen innan?
    Det är ju så dags att bygga fabrik för att tillverka
    kanoner när fienden redan står i farstun.
    Och med en vårdapparat som ”lever” på folks
    osunda leverne och lämpligt 24/7 krasslighet
    så kan de väl inte bli bättre än vad de är?
    Klarar Sverige av en omställning?
    Har någon hört nån från FHM ex andas
    nått om vikt av start immunförsvar?
    Dubbelmoralens Sverige har nu fått betala ett pris. När måste man sluta föra folket bakom
    ljuset. Sluta sitta i knä på Big Food Pharma mfl?

    Gilla

    • Erik Edlund skriver:

      Jag kritiserar strategin att utlokalisera stora delar av (äldre)vården till lägstbjudande aktörer. Självklart kommer dessa att anställa sådana med låga lönekrav och därmed associerade begränsade kvalifikationer, dessutom ofta som ‘springvickare’. Det påminner om Fattigvården i gångna tider.

      Med vänlig hälsning / Erik Edlund

      Gilla

  2. Tack för dina informativa granskningar. Det behövs i dessa tider med så mycket motstridande information. Jag är gift med en man i riskgrupp och undrar hur jag ska göra nu i höst. I våras isolerade vi oss. Nu har vi börjat umgås med ett fåtal vänner på socialt avstånd. Jag använder munskydd när jag går inomhus ex i en butik, vilket jag sällan gör, men ibland måste jag. Har du sett någon forskning om munskydd? Jag har följt CNN och deras information och där verkar munskydd vara bra. Jag vill göra allt jag kan för att skydda min man men information till oss som är medelålders och lever med någon i riskgrupp är obefintlig. Vet du om det finns forskning/kunskap från andra länder hur jag som anhörig kan göra? Mvh! Kia

    Gilla

    • Erik Edlund skriver:

      Hej Kia, tack för kommentaren!
      Jag har inga förslag på studier om munskydd specifikt vid coronavirus. Har sett flera men resultaten är minst sagt mångtydiga vilket i andra forskningssammanhang brukar betyda att man haft olika utgångspunkter. Min intällning till de munskydd man som privatperson kan få fatt i är att de främst hämmar spridning -från- redan infekterade genom att minska intensiteten och därmed räckvidden i hosta och nysande. Dessutom är de en signal att man visar gott omdöme och hänsyn till andra. Själv skyddar man sig bäst genom att hålla avstånd.
      Kolla upp ‘dina’ butikers öppettider, en del öppnar tidigare just för att ‘riskgrupper’ ska kunna handla lite mer ifred. En av de matvarubutiker vi besöker har en webbsida där man kan se ungefärlig kundtillströmning timme för timme över dagen.
      Med vänlig hälsning / Erik Edlund

      Gilla

  3. Nisse Hult skriver:

    Om du skulle omformulera frågan har Svensken lärt sig nått sista halvåret? Fattar man att ändra livsstil på flera plan är ett måste? En snabb blick från min horisont ger svar inte de minsta.
    Visst de finns dom som fattat att vi är illa
    ute men dom flesta fortsätter med samma
    skräpmat och samma alkoholintag som innan osv.

    Gilla

    • Erik Edlund skriver:

      Tack för kommentaren, Nisse Hult.

      Jag är säker på att närapå alla (med egen beslutsförmåga) har tagit intryck av mycket under den pågående pandemin. Inte allt har varit av värde för framtiden, dock. Vissa låter sig tubbas att misstro ‘auktoriteter’ och framålla vadhelst ‘alternativ’ att lita till. Oavsett vilken egenskap vi jämför kommer en del människor att vara mer kapabla än resten. Problem uppstår när ‘resten’ blir högljudda, förbi sin kompetens.

      ‘”Vetenskapen ändrar sig hela tiden, den är inget att lita på!” Då glömmer man (aktivt?) bort att styrkan i den vetenskapliga metoden är att anpassa sig till ändrade förutsättningar. Lite som att en bil har ratt, föraren följer vägen och undviker hinder.

      Detta är inte svar på din kommentar, bara en allmän fundering om varför allt är så komplicerat.

      Med vänlig hälsning / Erik Edlund

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.