Insulin och glukagon samarbetar hos friska för att förse blodet med energi från den mat vi äter och kroppens sparade resurser. Dessa två hormoner har i stort sett motsatta effekter.
Richard Feinman förklarar i denna video Roger Ungers eleganta försök som klargör sambanden. Var beredd att pausa videon många gånger för att tänka efter och repetera, den är på inget vis lätt att greppa i ett kvicktag
Tveklöst är salt livsviktigt men åsikterna om hur mycket vi bör konsumera för att må bra varierar stort. Det har gjorts mängder av studier med avsikt att hitta rätt nivå, men det finns stora kontroverser. Grafen nedan försöker illustrera hur oense man är.
Källa: The Washington Post
Blå respektive röda linjer binder samman studier som citerar varandra och har samma åsikt om salt. De gröna binder samman studier som citerar motsatta åsikter och de gula binder samman studier som inte gett tydliga utfall.
Som jag ser det är man tydligt förvirrade. Skulle det finnas en väl definierad sanning skulle grafen ha varit betydligt enklare. Alla dessa forskare måste rimligen kunna bearbeta samma eller liknande fakta men trots det kommer man till helt olika slutsatser.
Min tolkning är att de kan ställa olika frågor, men men även ha olika förförståelse (”kunskaper”) för hur de ska tolkas. Alternativt tar de otillbörlig hänsyn till önskningarna hos den eller de som finansierar studien.
Ytterligare en länk: The Oxford Journal/International Journal of Epidemiology
Källa: Statens medieråd
Den rena lögnen är ofta lätt att avslöja. ”Tomten bor på Nordpolen” och ”Jorden är platt” är två exempel som knappast har kvar några vuxna förespråkare. Så finns mer subtila uttalanden som kan uppfattas som ”sanna” av personer med kunskapsunderskott i ämnet, även om de har en air av ”hitte-på”.
Idag har en text valsat runt och skapat viss uppståndelse både i LCHF-kretsar och dess uttalade motståndare.
Till saken hör att de som står bakom Dagens Diabetes är uttalat negativa till LCHF. I sidans inledning anges kategorin till Nyheter och mot slutet står det Nyhetsinfo och www red DiabetologNytt vilket har viss betydelse i fortsättningen.
Notera dessutom att i den version som ursprungligen publicerades såg det ut såhär:
Beklagar den suddiga bilden, men det är en skärmdump av en skärmdump. Någon gång under dagen har man ändrat till följande:
Märk att fallet nu uttryckligen betecknas som fiktivt, alltså hitte-på. Skälen till publiceringen kan vara flera. Den eller de personer som står bakom Dagens Diabetes vill, i brist på tydliga fall, måla upp ett avskräckande scenario där LCHF antas utgöra orsaken till en allvarlig situation som drabbar ett barn. Under dagen har dessa personer upptäckt att texten har tagit hus i helv*ete och man lägger till ”och fiktivt.” för att i någon mån rädda situationen.
Vad man däremot inte gjort är att ändra kategorin från Nyheter till något mer passande!
Min åsikt är att
Dagens Diabetes har betett sig oetiskt genom att framställa ett påhittat exempel som ett inträffat fall och på så sätt skapat onödig rädsla hos en del föräldrar samtidigt som ett antal okritiska läsare med underskott i källkritiskt tänkande har fått obefogade åsikter.
Som en rolig detalj har en av de mest uttalade LCHF-kritikerna lurats upp på läktaren då han svalde texten med bete, krok och sänke när han levererade sin kritik på facebook.
Senare får han frågan om att texten fått tillägget fiktivt.
Min åsikt är att det vore betydligt kraftfullare om de tio fallrapporterna publicerats var för sig. Försiktighetsprincipen kräver att man levererar sanningen och inget hitte-på.
Detta är ett exempel på vikten av källkritik. En text som publiceras där man antas vara objektiv är tydligen ingen garanti för att den är att lita på. För övrigt är det så riktig forskning fungerar, när man finner att en hypotes eller till och med en teori är felaktig så skall den dumpas.
Ketoner är ämnen där en syreatom är dubbelbunden till en kolatom mellan två andra grupper, här R och R’
Den näringsmässigt mest betydelsefulla ketonen är beta-hydroxybutyrat, faktiskt inte en ”renlärig” keton. Namnet låter skrämmande men det är bara internationellt förståelig ”kemiska”.
Sätt nu samman denna information på samma sätt som vi bygger upp en ekvation ur dess delar. Vi får då en kort kolkedja som skiljer sig från fettsyran n-butansyra (4 kol, smörsyra, bilden nedan) genom att en väteatom invid den andra kolatomen i kedjan (räknat från metyländen, den ”feta” änden) ersätts med en OH-grupp.
Detta resulterar i beta-hydroxybutyrat, märk den lilla skillnaden mot förra bilden.
Kort– och medellånga fettsyror har utomordentligt fördelaktiga hälsoegenskaper, de kan bland mycket annat minska eller eliminera epileptiska anfall och dramatiskt förbättra vissa typer av demens. Framförallt korta fettsyror är lösliga i blodet och kan transporteras dit där de behövs, med ett undantag, hjärnan. Där finns blod-hjärnbarriären för att skydda hjärnan och den sätter stopp för fettsyror.
Men den extra OH-gruppen hos beta-hydroxybutyrat förändrar allt. OH-grupper är speciella såtillvida att det endast saknas en väteatom för att bygga en vattenmolekyl, OH-grupper ”umgås” därför gärna med vatten, ju fler OH desto lättare. Beta-hydroxybutyrat har två sådana hydrofila (vattenälskande) grupper och den lilla förändringen gör att ketonen med största lätthet följer blodet vart som helst i kroppen, även genom blod-hjärnbarriären! En av fördelarna hos beta-hydroxybutyrat är att den är nästan lika energität som motsvarande fettsyra utan att, räknat per energi, dra med sig lika mycket syre som glukos.
Med tanke på dessa goda egenskaper finns ingen anledning att ifrågasätta ketoner/ketos? Med ett undantag!
Våra kroppar behöver energigivande råvaror där hormonerna insulin och glukagon i samarbete fungerar som ”trafikvakter” och förser blodet med energi från såväl mat som redan befintliga lager av energi i kroppens vävnader. Hos personer med kraftigt nedsatt eller obefintlig insulinproduktion fungerar inte denna styrning, glukagonet tar överhanden och aktiverar glukosfrisättning och fettmetabolism inklusive ketonproduktion.
Diabetes typ 1 (kraftigt nedsatt eller obefintlig insulinproduktion) är alltså i grunden en dysfunktion (bristande funktion) i fettmetabolismen till skillnad från diabetes typ 2 (”sockersjuka”, åldersdiabetes) där insulin inte får den önskade effekten på upptag av glukos, blodsocker.
Om och när diabetiker typ 1 tappar kontrollen över glukagonproduktionen ökar frisättning av glukos såväl som fria fettsyror och ketoner. Beta-hydroxybutyrat har en karboxylände (COOH) som ger ämnet svagt sura egenskaper vilket i alla ”normala” sammanhang (ketos) saknar betydelse men hos diabetiker typ 1 med nedsatt förmåga att reglera fördelningen av energiråvaror i blodet kan skapa problem i form av DKA, diabetisk ketoacidos.
Insulin har många funktioner i kroppen, men två av dem är särskilt betydelsefulla i detta sammanhang, glukagonstyrning i bukspottkörteln och glukosupptag från blodet.
Varje gång en insulinmolekyl når insulinreceptorn på en mottagarcell ”fastnar” den och dras in i cellen. Det betyder att ju mer glukos vi äter desto mer insulin kommer att förbrukas (dras in i målceller) och påverkar därmed inte glukagonproduktion/frisättning.* Att öka mängden insulin för att försöka uppnå en slags säkerhetsmarginal mot ketoacidos är dömt att misslyckas då man som kompensation, för att inte hamna i insulinkoma, måste öka mängden glukogena delar av maten. Om man gör det kommer en betydande del av insulinet att förbrukas för att hålla blodsockret under kontroll utan att påverka glukagonet och så löper det vidare.
Mer glukos (kolhydrater) i maten kräver mer insulin, det som ”blir över” styr glukagonet.
Min hypotes är att de som injicerar insulin bör ”grunda” med ett långtidsverkande alternativ för att undvika att helt förlora kontrollen över glukagonet. Detta även om man använder insulinpump med snabbverkande insulin då det inte är helt ovanligt med böjda slangar och lossnade infusionsset.
Kroppens funktioner är dynamiskt beroende av varandra och alla statiska resonemang är dömda att fallera i det långa loppet.
Beskrivningen ovan är inte fullständig, fler samband finns men i sammanhanget har de liten betydelse.
*) Detta resonemang gäller för diabetiker som huvudsakligen injicerar insulin. För ”friska” reglerar det egna insulinet glukagonproduktionen direkt i de Langerhanska öarna. Den blir därför mycket mer exakt och därför är det värdefullt att ha en egen produktion, om än liten.
Källa: Svar från Preem angående deras lågkostnadskabanoss. (Video)
Min fråga till Preem:
Hej Preem
Ni har sänkt kötthalten i er kabanoss för att rädda miljön. Omräknat i bensin, hur mycket innebär fördelen av en sådan förbättrad kabanoss?
Mvh / Erik Edlund, Umeå
Email: erik.matfrisk@gmail.com
Jag fick följande svar:
Hej Erik!
Vi arbetar ständigt för att göra förbättringar och mer klimatsmarta och hållbara produkter. Vi har inga omräknade siffror på detta men vi ser att varje produkt och liten förändring vi tar fram är ett steg mot en mer hållbar värld, allt ifrån drivmedel till korv. Alla produkter är under en ständig utvärderingsprocess där vi tittar på hur vi kan förbättra produkterna för en bättre värld.
I den nya kabanossen har vi minskat kötthalten med 50% genom att ta bort allt nötkött för att ersätta det delvis med fläskkött, men främst med härligheter som chiafrön och morötter. På så vis ser vi att vi skapat en korv som både vår planet och våra kunder mår bättre av. Vid de smaktester vi genomfört så tycker man att den nya korven smakar lika gott eller godare som den tidigare med högre kötthalt.
Varmt välkommen in i någon av våra butiker och prova!
Med vänlig hälsning
XXXXXX
Affärstödteamet
Ett av landets storförsäljare av koldioxidutsläpp har gjort en PK satsning på en ”klimatsmart” kabanoss. Jag blir alldeles matt av mailskribentens entusiasm, man har ersatt nötkött: ”… främst med härligheter som chiafrön och morötter.”. Jag tvivlar starkt på att man gjort dubbelblinda smaktester med långtradarchaufförer.
Jag har förståelse för att personal på Affärsstödteamet inte utbildas i kolkemi eller kolkretsloppet, därför ska jag kort rekapitulera lite av det.
Politisk korrekthet kräver numera att man skyller regn, rusk, stormar och värme på av människan förorsakade utsläpp av ”växthusgaser”. Till dessa räknas koldioxid (CO2), metan (CH4) samt den överlägset effektivaste av dem alla, vatten i form av ånga (H2O). Lägg märke till att endast tre atomer förekommer, väte, syre och kol, alla tre förutsättningar för liv som vi känner det. (Länk)
Det är komplett omöjligt att påverka hur mycket syre och väte som finns runt oss, den enda vi i någon mån påverkar är mängden kol som frisätts från miljontals år gamla fossila lager som kolgruvor och olja. När detta kol når jordens yta och atmosfär kommer det förr eller senare att hamna i den följd av kemiska reaktioner vi kallar liv.
Det politiskt korreka klimatalarmister och deras måttligt bildade följare inte inser är att utsläpp och omsättning är två skilda begrepp med bara måttlig överlappning.
Omsättningen är en förutsättning för liv och utsläppen sker från kolgruvor samt gas- och oljekällor.
Det blir så utomordentligt löjligt när Preem, vars existens bygger på kolutsläpp, gör ett sådant utspel.
Skämmes, tammef*n!
MatFrisk Blogg 