Inlägg märkta ‘Immunförsvar’

New Zealand children falling ill in high numbers due to Covid ‘immunity debt’. Doctors say children haven’t been exposed to range of bugs due to lockdowns, distancing and sanitiser and their immune systems are suffering.

https://www.theguardian.com/world/2021/jul/08/new-zealand-children-falling-ill-in-high-numbers-due-to-covid-immunity-debt

Vårt immunsystem kräver ”träning” för att fungera bra! Det får råd att ”boosta” immunförsvaret genom diverse födoämnen och tillskott, men utan belastning gör det knappast särskild nytta. Det kan liknas vid att äta proteintillskott med avsikt att öka muskelmassa men utan samtidig fysisk belastning.

Detta är citat som i skrivande stund (25 mars -18) finns under rubriken ”En mer balanserad syn på silver” på Ionsilver-sajten, sannolikt sammanställd av Anders Sultan eller någon som fått i uppdrag att skriva.

Silver som immunförsvarsstödjande ämne
Silver spelar en framträdande roll i stödjandet av immunförsvaret genom framförallt sin syretransporterande förmåga …

Forskning visar att silvernanopartiklar kan binda upp till tio gånger sin egen volym med syre och hjälpa till att transportera detta till olika delar av kroppen.

Referens: Park, H.J., “Silver-ion-mediated Reactive Oxygen Species generation affecting bactericidal activity.” 2009 Water Research 43:1027-1032.

Imponerande! Eller bullshit? Vad har detta för betydelse för människor?

  • Ta 1 liter ordinärt 10 ppm KS, till exempel Ionosil med 10 mg silver varav 7/10 joner och 3/10 partiklar (AgNP, de som enligt citatet gäller här)
  • Antag att en dos är 2 teskedar (10 milliliter = 1/100 av literflaskan) som enligt Ionosil ger totalt 0,1 milligram varav 0,03 mg AgNP.
  • Silver har densiteten cirka 10 gram/cm3  (1 cm3 = 1 ml) och AgNP i den dosen utgör då ungefär 0,003 ml (notera att det för ovanlighets skull är ett volymmått!)

Hur imponerad är du av att silver i 1 dos (10 ml) Ionosil möjligen (det finns begränsningar, se nedan) kan transportera 10 gånger sin volym av syre, alltså 0,03 ml? Sätt detta i relation till att silverförespråkare motiverar att silver är ofarligt då 90-99% lämnar kroppen inom ett dygn.

Men lugn, det kommer mera:

Molten silver will hold ten times its volume in oxygen. On freezing, the contraction of silver vigorously ejects the oxygen; a dangerous activity known as spitting.

Min tolkning: Smält silver (962 C) kan lösa syre till 10 gånger sin volym. När det stelnar avges merparten i en häftig reaktion kallad spitting.

Hur meningsfullt är det att beskriva något som ligger 925 C över kroppstemperaturen? Är det på grund av kopiering från andra silversäljare, avsikt att förleda köpare, ren okunskap eller något annat?

Strax efter kommer ett nytt försök att imponera

“Silver plays a brilliant role in facilitating immune efficiency. Among its many properties, it is also known to be an oxygen sponge. Silver has the capacity to carry ten times its atomic weight in oxygen. The warmer it is, the more it can carry.

Min tolkning: Silver ökar immunförsvarets effekt. Bland många andra egenskaper är den känd som en ”syresvamp”. Silver kan bära 10 gånger sin atomvikt (!) i syre. Ju varmare dess mer.

Silvrets atomvikt är 108 och syrets 16. Om en silveratom fraktar 10 gånger sin atomvikt i syre så innebär det (10 x 108)/ 16 = 67,5 syremolekyler. Detta är en radikalt annorlunda uppgift än den förra men temperaturen tycks fortfarande spela roll.

Med två så radikalt olika uppgifter är rimligen en av dem mer fel än den andra. Men till det kommer förstås möjligheten att båda är bortitok särskilt i ljuset av temperaturens betydelse.

Silver nanoparticles flood the body with oxygen… The immune system needs copious amounts of oxygen…

Visst känns det rimligt att immunförsvaret lika väl som resten av kroppen behöver syre, men hur mycket av detta kan levereras via yttepyttemängder nanosilver? Dessutom tydligen vid temperaturer som är 925 grader över kroppstemperaturen.


Bonusdumhet i samma text:

Atomic oxygen (O+²)

Atomärt syre är en enstaka atom, O. Den syrgas vi andas är två atomer bundna till varandra, O2. Alla gaser som är grundämnen utom ädelgaser är två atomer bundna till varandra så syre följer konventionen. Vad skribenten menar med O+² är oklart, som jag ser det flaggar det akut okunskap om dagens kemi. För ett par århundraden sedan hävdade man att syre i en pågående reaktion (nascent oxygen) var mer reaktionsbenäget än ”moget” syre.

Djurmodeller av typ 1 diabetes och sjukdomen hos människor har stora skillnader. Det finns fler än 150 olika sätt att bromsa eller till och med bota ”typ 1 diabetes” hos möss. Inte ett enda hos människor.

Källa: Diabetesportalen.se

Intressant nog har man tillfogat fotnoten som jag citerar ovan. IMHO är det ett av de allra bästa konstateranden jag någonsin läst på diabetesportalen.

Diabetes typ 1 är ingen vanlig åkomma, vare sig hos människor eller möss. Den innebär en autoimmun reaktion som slår ut hela eller större delen av den egna insulinproduktionen genom att immunförsvaret attackerar dem. För att studera den i sin naturliga miljö krävs därför både många individer och lång tid för att få statistiskt pålitliga utfall. Du kan därför utgå från att inget företag med ambitioner att tjäna pengar på att forska fram vacciner skulle satsa på ”naturlig diabetes typ 1” vare sig hos människor eller ens möss.

Inom kort planerar det amerikanska företaget Provention Bio att tillsammans med det finska företaget Vactech Ltd ta fram och testa ett liknande vaccin i människa.
Studien har finansierats av Tekes och Barndiabetesfonden. Det Tekes-finansierade konsortium som forskarna ingår i, Therdiab, innefattar utöver Karolinska Institutet och universitetet i Tammerfors även flera finska bioteknikföretag, däribland Vactech Ltd.

Det är etiskt fullständigt orimligt att framkalla tillstånd som liknar diabetes typ 1 hos människor men försvarbart när det gäller möss. Det finns säkert ett stort antal metoder att göra det och många av dem har säkert använts i de ”…fler än 150 olika sätt att bromsa eller till och med bota ”typ 1 diabetes” hos möss.”

Såhär tänker jag, kanske även den som lade till fotnoten: Alla botemedel eller bromsmediciner i musförsöken motverkar sannolikt de metoder som provocerar fram ”diabetes typ 1” hos mössen snarare än de naturliga autoimmuna reaktionerna som resulterar i ”äkta” diabetes typ 1. Den som är påläst när det gäller botade möss med äkta diabetes typ 1 är välkommen att länka till sådana studier.


Studien i fulltext: https://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2Fs00125-017-4492-z.pdf

Researchers at Yale School of Medicine have found that a compound produced by the body when dieting or fasting can block a part of the immune system involved in several inflammatory disorders such as type 2 diabetes, atherosclerosis, and Alzheimer’s disease.

Min tolkning: Forskare vid Yale School of Medicine har funnit att ett ämne som bildas vid fasta kan blockera en del av immunförsvaret som är involverat i inflammatoriska sjukdomar som diabetes typ 2, ateroskleros (”åderförkalkning”) och Alzheimer’s sjukdom.

Källa: EurekAlert! 16 februari 2015

Det är ingen nyhet men intressant och definitivt inget man behöver vänta i åratal på för att ett ”piller” eventuellt ska lanseras. Vill du själv prova så tar det bara några dagar innan du är i full gång.

”These findings are important because endogenous metabolites like BHB that block the NLRP3 inflammasome could be relevant against many inflammatory diseases, including those where there are mutations in the NLRP3 genes,” said Vishwa Deep Dixit, professor in the Section of Comparative Medicine at Yale School of Medicine.

Min tolkning: ”Dessa upptäckter är viktiga då nedbrytningsprodukter, i detta fall BHB, som vi själva producerar blockerar NLRP3-gener som gynnar inflammationer, även de som kommer ur muterade gener.”

BHB är en förkortning av β-hydroxybutyrat*, ett ämne jag skrivit om flera gånger tidigare.

BHB is a metabolite produced by the body in response to fasting, high-intensity exercise, caloric restriction, or consumption of the low-carbohydrate ketogenic diet.

Min tolkning: BHB produceras vid fasta, intensiv fysisk träning, kalorireduktion eller ketogen LC-kost.

Men, det där låter jobbigt och trist, dessutom lär ju LCHF, som i uttalad form är ketogen, vara livsfarligt. När gör dom piller av det istället?

Dixit said it is well known that fasting and calorie restriction reduces inflammation in the body, but it was unclear how immune cells adapt to reduced availability of glucose and if they can respond to metabolites produced from fat oxidation.

Min tolkning: Det är välkänt att fasta och kalorireduktion minskar inflammationer men att det var oklart hur immunceller anpassar sig till minskad tillgång av glukos (blodsocker) och om de kan svara på metaboliter från fettmetabolism.

Så snart glukos (blodsocker) inte utgör huvudsaklig energikälla ökar energitillskott från fett i mat, ju längre tiden går även ur den egna fettväven. När fettmetabolismen (”fettförbränning”) tar ordentlig fyr bildas acetoacetat (AcAc) vilken bryts ner till aceton och BHB. Då de lätt transporteras i blodet kan de ersätta glukos i närapå alla celler med större energiförbrukning. Dessa tre kallas ketoner och är en mycket ”ren” energi i motsats till glukos som redan i utgångsläget innehåller många syreatomer per energienhet och därför är mer oxiderat.

Ju mer ketonanpassad man blir desto större andel energi använder man via BHB vilket minskar det spontana sönderfallet av AcAc till aceton. Den inte så behagliga lukten av nagellack i andedräkten försvinner efter några dagar. Ett tips för att motverka lukten är att tugga på en skiva färsk ingefära, hur pass bra det fungerar kan jag inte själv bedöma.

Forskningen gjordes på såväl mus- som mänskliga celler.


*) β-hydroxybutyrat låter obehagligt ”kemiskt” men är inte så svårt att bena upp, namnet innehåller all information. Butyrat är en mättad fettsyra med 4 kolatomer. Hydroxy– syftar på att en OH-grupp är tillagd och β (beta =2) säger att det sker vid andra kolatomen. Klicka här om du vill se en bild.

Other authors on the study include Yun-Hee Youm, Kim Y. Nguyen, Ryan W Grant, Emily L. Goldberg, Monica  Bodogai, Dongin Kim, Dominic D’Agostino, Noah Planavsky, Christopher Lupfer, Thirumala D Kanneganti, Seokwon Kang, Tamas L. Horvath, Tarek M. Fahmy, Peter A. Crawford, Arya Biragyn, and Emad Alnemri.

The research was funded in part by National Institutes of Health grants AI105097, AGO43608, AG031797, and DK090556. Citation: Nature Medicine DOI: 10.1038/nm.3804?

Kanske av intresseDominic D’Agostino bland forskarna här ovan samarbetar med Thomas Seyfried om att utforska ketogen kost vid behandling av cancer. Man utforskar de flesta cancercellers oförmåga att använda ketoner som bränsle.

image

Källa: kurera.se