Inlägg märkta ‘ickemat’

MCDONALD’S TO CLOSE 700 STORES 

Fast food giant admits it quietly closed 350 stores in Q1. McDonald’s closed 350 stores in the first three months of 2015 and is planning to close an additional 350 by the end of the year.

The struggling fast food giant recently announced it was closing 350 poorly performing stores this year, but on Wednesday McDonald’s admitted it had closed a previously unannounced 350 stores in the U.S., Japan and China.

Källa: Infowars

Happy Meal USD 1.99

Snabbmatsgigantens tillbakagång är remarkabel och trenden består. Företaget rapporterade nyligen att omsättningen minskat med 11% och vinsten med 30% under årets första tre månader, detta bland annat till följd av ökad inhemsk konkurrens. Frågan är om inte den främsta orsaken ligger i följande citat:

McDonald’s started falling into a steep decline after customers began seeking healthier alternatives, a decline which may prove terminal for the world’s largest fast food chain.

It was definitely a sign of the times when Hillary Clinton stopped to eat at Chipotle while campaigning in Iowa earlier this month, two decades after her husband famously stopped at a McDonald’s while jogging.

“The world is starting to ask what they’re truly eating in their food — and the new conglomerate of natural grocers and restaurants are trailblazing the way into an entirely new economic environment,” Anthony Gucciardi wrote. “In other words: people are simply tired of shoveling garbage into their bodies, and they’re not going to put up with it anymore.”

Om en omsättningsminskning på 11% kan leda till att vinsten backat hela 30% måste det betyda att man, i desperation, försöker ersätta hittillsvarande högmarginalprodukter med ”bättre” alternativ utan att lyckas hålla kvar kunderna. Det som är intressant är att kunderna söker ”hälsosammare” alternativ.

I cant believe its not butter

Vi har nyligen kommit hem från 5 veckor i USA och kan rapportera att Lo Fat, No Fat, No Cholesterol och I Can’t Believe It’s Not Butter finns kvar på hyllorna, men där det var extra trångt mellan kunderna var Central Market i Houston, med ett tydligt ”hälsosammare” sortiment.


Kompletterande läsning: Fortune,  McDonald’s, KFC in China face food safety scare from expired meat,  Don Thompson, McDonald’s CEO, steps down as sales decline,  McDonald’s revamps grilled chicken to cut ingredients,  McDonald’s, Coca-Cola scrambling to connect with health-conscious millennials

Annonser

Unilever marknadsför Becel och liknande produkter med en antydan om att det är ”bra för hjärtat”. Flera av påståendena är okontroversiella. På en diskret fjärdeplats nämner man att ”Höga kolesterolvärden är inte bra för hjärthälsan.” Detta vanliga påstående ännu inte entydigt visat även om medicinindustrin gjort mängder av försök sedan 50-talet då metoder att mäta lipoproteiner i blodet blev tillgängliga.

”Över 45 studier har visat att Becel pro.activ aktivt sänker kolesterolvärdena. Becel pro.activ innehåller växtsteroler som enligt kliniska studier aktivt sänker kolesterolvärdet med 7-10 procent på bara 2-3 veckor, och genom att man övergår till en hälsosam kost och livsstil kan sänkningen bli hela 15 procent.”

Källa: Unilever

Unilever Becel växtsteroler

Utformningen av texten är roande: ”…aktivt sänker kolesterolvärdena…”. Varför använder man ordet aktiv? Antingen sänker Becel ”kolesterolet” och då är det per definition aktivt eller så gör det inte det och då är det inte aktivt. Min tro är att man tänker sig att kunderna skall uppfatta ”aktivt” som en väsentlig och positiv information trots att det är ett fullkomligt överflödigt ord, sannolikt PR-avdelningens bidrag.

Jag ifrågasätter inte att den som använder Becel pro.activ ”…sänker kolesterolvärdet med 7-10 procent på bara 2-3 veckor…”, det kan man säkert stödja med för ändamålet utvalda studier. ”…en hälsosam kost och livsstil…” bidrar dessutom med 5-8% även om man uttrycker det annorlunda.

Vad Unilever aldrig hävdar, vare sig här eller någon annanstans, är att Becel aktivt förbättrar hjärthälsan. Det vore ett mycket kraftfullt argument, värt miljarder på global basis. Och studierna är knappast så kostsamma, så det vore värt att satsa på, givet att det är sant.

Men där kommer den djefla verkligheten emellan.

Increased plant sterol deposition in vascular tissue characterizes patients with severe aortic stenosis and concomitant coronary artery disease.

Luister A, Schött HF, Husche C, Schäfers HJ, Böhm M, Plat J, Gräber S, Lütjohann D, Laufs U, Weingärtner O.
Min tolkning: Förhöjd avsättning av växtsteroler i kärlvävnad karakteriserar patienter med allvarlig aortaförträngning och åtföljande hjärtsjukdom.

 

Växtsteroler är växters motsvarighet till djurens och därmed även människans kolesterol. Nu gäller det molekylen kolesterol, inte lipoproteiner med beteckningar som VLDL, LDL eller HDL. Växtsteroler är inget som normalt förväntas förekomma i större mängder hos människor, eftersom de även hos intensiva grönsaksätare utgör bara små mängder av kosten. Enligt Unileverfilmen ovan motsvarar mängden växtsteroler från Becel på tre smörgåsar eller en av deras youghurtshots mängden i 150 äpplen, 210 morötter eller 425 tomater, knappast mängder som förknippas med en ”balanserad kost”.

Phytosterols are present in very small quantities in fruit and vegetables. The phytosterol content of plant sterol-enriched margarines (Benecol, Flora proactive etc) are higher by an order of magnitude of up to 841 times than the average vegetable.

Källa: Healthy Diets and Science

Min tolkning: Växtsterolkoncentrationen i Becel-liknande produkter kan vara mer än 841 gånger den i medelvegetabilien.

Unilever menar att växtsteroler ”filtrerar” och blockerar kolesterol från att lämna tarmen och överföras till blodet vilket illustreras i filmen. Något av detta kan kanske vara sant, men annat händer också eftersom växtsteroler återfinns i oväntat stora mängder i hjärtvävnad hos studiens deltagare som diagnosticerats med allvarliga kärlförträngningar och valts ut för klaffbyten. Min tro är att växtsteroler liknar kolesterol såpass att det slinker med in i blodbanan men där inte kommer till vettig användning och till slut avlagras, i detta fall i hjärtvävnaden.

Patients treated with statins were characterized by lower plasma cholesterol, cholestanol, and lathosterol concentrations. However, statin treatment did not affect the sterol concentrations in cardiovascular tissue.

Min tolkning: 68 av patienterna behandlades med statiner (”kolesterolsänkare”) medan 36 var obehandlade. De statinbehandlade hade lägre plasmakoncentrationer av kolesterol men det påverkade inte sterolkoncentrationen i hjärtvävnaden!

Jag tolkar ”sterolkoncentrationen” som summan av alla olika varianter av steroler inklusive växtsteroler som kommer från födan inklusive ”aktiva kolesterolsänkare” som Unilevers Becel.

Patients with concomitant CAD are characterized by increased deposition of plant sterols…

Min tolkning: Patienter med hjärtsjukdom karakteriseras av ökad avlagring av växtsteroler.

(Studiens försteförfattare) Luister concluded: ”Patients with concomitant coronary artery disease are characterized by increased deposition of plant sterols, but not cholestanol in aortic valve tissue. Moreover, patients with concomitant coronary artery disease were characterized by increased oxyphytosterol concentrations in plasma and aortic valve cusps”.

Alltid denna djefla verklighet!

Idag kom ett brev till mig som läkare, från Unilever. Det var undertecknat av tre legitimerade dietister: Latifa Lindberg, Maria Isaksson och Eva Skoog. Alla som arbetar på Unilever har mailadressen förnamn.efternamn(a)unilever.com.

De vill informera mig om att förhöjt kolesterol är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Upp till 80% av hjärtsjukdomar skulle kunna förebyggas med livsstilsförändringar, där Becel-intag ingår. Becel innehåller särskilt mycket av växtsteroler som sänker LDL med upp till 12,5%, på några veckor.

Med brevet följde receptboschyrer med Becel som fettkälla. Varje läkare kan få beställa dessa broschyrer gratis + 80 kr i frakt, för att kunna dela ut till sina patienter.

Källa: Annika Dahlqvists blogg

Unilever marknadsför många hittepåprodukter där man ökar den ekonomiska marginalen mellan kostnaden för enkla råvaror och konsumentpriset för en attraktiv produkt (smörliknande fettsurrogat = margariner) genom intrikata industriella metoder. Under årens lopp och beroende på bestämmelserna på de enskilda marknaderna har metoderna varierat.

Billiga fettråvaror är vanligen vegetabiliska och långt de flesta är flytande vilket beror på att de innehåller en stor andel enkel– och fleromättade fettsyror. Varje omättnad i en kolkedja (underskott av två väteatomer) gör den krökt ungefär 120 grader. Var och en av dubbelbindningarna är lättare att bryta isär än en enkelbindning vilket gör dem känsliga för angrepp av fria radikaler, oxidation. Denna oxidation gör fettsyran härsken, snabbare ju fler dubbelbindningar den innehåller.

Omättnad i kolkedja

Utsnitt av en kolkedja med CIS-dubbelbindning. Blixtsymbolerna i början och slutet av exemplet visar att kolkedjan fortsätter.

Den böjda formen gör att fettsyrorna inte packas tätt intill varandra.  Fetter av enkel- och fleromättade fettsyror, även de som är byggda med långa kolkedjor, blir därför mjuka eller flytande redan vid rumstemperaturer. För att göra onödigt lättflytande fetter mer värdefulla kan man utsätta dem för hög temperatur och tryck i vätgasatmosfär samt med nickelspån som katalysator. Hettan gör de enskilda dubbelbindningarna ”lösare” och vätet kan då under högt tryck tvingas in i kolkedjan vilket gör bindningen mättad, fylld med väteatomer och rak. Om denna process fullföljs fullt ut omvandlas enkel- eller fleromättade fetter till mättat fett.

Nu har de vegetabiliska råvarorna vanligen mycket långa kolkedjor och om de fullhärdas blir slutresultatet stenhårt redan vid rumstemperatur. För att göra bredbara produkter avbryts värme- och vätgasbehandlingen i förtid, när fettblandningen är lagom fast. Dubbelbindningar som är ”lösa” och beredda att ta emot ett par väteatomer roterar ganska fritt och när temperaturen sjunker kan de fastna i den vanligare CIS-formen som på bilden ovan eller i Trans-formen som i bilden nedan, slumpen avgör.

Omättnad i kolkedja, trans

Del av kolkedja med dubbelbindning i trans-form med väteatomer diagonalt motsatta varandra.

En dubbelbindning i trans-form gör fettsyran rakare och något okänsligare för fria radikaler eftersom dubbelbindningen är mindre exponerade. Jag ritade bilderna lite slarvigt och glömde visa att avståndet mellan kolatomerna på vardera sidan dubbelbindningarna är lite kortare än mellan enkelbundna kolatomer. ”Knicken” i dubbelbindningen i en transfettsyra tillsammans med att hela fettsyran blir misslagomt lång bidrar alldeles säkert till att industriellt framställda transfettsyror anses vara påtagligt hälsoskadliga, de passar liksom inte in. Under lång tid brukade Livsmedelsverket bunta samman mättade fetter med farliga transfetter och på så sätt antyda att mättade fetter var ohälsosamma. Notera att alla transfettsyror är enkel- eller fleromättade, i inget fall mättade.

Förmodligen efter att ha förlöjligats av LCHF-are och andra för denna ståndpunkt och att den fettindustriavlönade adjungerade professorn Bengt Vessby förlorat inflytande har SLV man nu övergivit den lekskolemässiga argumenteringen. Bland annat i Danmark har industriellt framställda transfetter (fetter byggda med transfettsyror) förbjudits, men såvitt jag vet väljer Livsmedelsverket fortfarande mesigt att förlita sig på självsanering i Sverige. Det har fungerat hyfsat, förmodligen för att LCHF-are och andra spridit information så att industrin av ren självbevarelsedrift undviker att marknadsföra transfetter direkt till slutkonsumenter. Var däremot fortfarande misstänksamma mot bagerier och andra som vill göra produkter med fettinnehåll med påtagligt lång hållbarhet på affärshyllor.

Numera övergår industrin till något som kallas omestring som innebär att fettsyrorna i en triglycerid (fettmolekyl) tvingas att byta plats med varandra. Gjort på rätt sätt ändrar det dels fettets fasthet och dels hållbarheten.

Efter denna långa och knastertorra inledning kommer vi till det mail jag sände till Unileverdietisterna:

Hej Latifa, Eva och Maria

Jag förstår att Unilever anser att växtsteroler sänker LDL. Vilken är verkansmekanismen och vilken fraktion gäller det, de stora fluffiga eller små täta lipoproteinerna?

Finns jämförande behandlingsstudier som visar att Becel har hälsofördelar gentemot smör och/eller andra matfettsprodukter? Om så är, vilka är det? Om inte, hur resonerar man för att framhålla Becel?

Hur mycket omega-6 resp. omega-3 har Becel? I vilken form är omega-3, är det kortkedjigt från växtoljor eller långkedjigt från animalier? (EPA och DHA)?
Varför har Becel (åtminstone tidigare) tvingats ha varningstexter för gravida? Är det bristande näringsinnehåll eller har det negativ inverkan på mor/foster och kan den egenskapen vara negativ även för övriga? Om inte, varför?

Med vänlig hälsning / Erik Edlund, Umeå

Få se om de svarar efter helgen. Fan tro´t.

Fast-food curb in South LA did not cut obesity rates

– A new study says a Los Angeles law that restricted the opening of new stand-alone fast-food restaurants in one of the poorest sections of the city did not curb obesity or improve diets.

Källa: WBRZ

I ett försök att dämpa förekomsten av fetma och andra ohälsoproblem i Los Angeles fattigaste områden utfärdades 2008 en förordning som förbjöd inrättande eller utvidgning av fristående snabbmatshak. Till saken hör att förordningen av någon anledning inte gällde strip malls.

The research by the Rand Corp. think tank found that obesity rates in South Los Angeles continued to rise after passage of the law.

Health experts say a single intervention will not reverse the obesity problem. People also have to exercise and make lifestyle changes.

Icke förvånande fortsatte fetmautvecklingen trots denna aktion. Det är korrekt kunskap som saknas, inte förordningar och begränsningar i enskilda människors vardag. Om begränsningar skall vara effektiva måste de påverka produktion, marknadsföring och försäljning av ickemat.

Vi har nu bilat ett tiotal dagar från Newark, NJ genom Appalacherna och vidare västerut för att just nu äta frukost på ett Red Roof Inn i Wichita, Texas. Motellet kan rekommenderas men frukostmaten är definitivt inget för diabetiker eller överviktiga.

Motellfrukost Red Roof Inn

Som diabetiker är det säkrast att ta med egen mat. Och kaffepulver för att stärka upp kaffet. Det mesta i fettväg är hittepå sånär som på Philadelphiaostliknande småförpackningar samt ibland smör. Det senare med viss reservation då den är väldigt blek i färgen.

Detta är typiskt för alla motell vi hitintills har bott på. Personal och besökare likaså, men dem fotograferar jag inte.