Arkiv för augusti, 2018

Via ett nyhetsbrev från diabetesportalen fick jag länk till en artikel som inleddes med:

Kvinnor som utvecklat typ 1-diabetes före tio års ålder dör i genomsnitt nästan 18 år tidigare än diabetesfria kvinnor. Män i motsvarande situation förlorar närmare 14 levnadsår. Vid diagnos i åldern 26-30 år förkortas livet med i snitt tio år, visar forskning publicerad i tidskriften The Lancet.

Källa: Diabetesportalen

Slutsatsen i artikeln är inte mindre dramatisk:

– Ur patientperspektiv är den här studien enormt viktig. Plötsligt kan vi svara på frågor om komplikationer och förväntad livslängd som vi inte har kunnat tidigare. Nu finns robusta bevis på att överlevnaden i hög grad beror på när i livet man får sjukdomen, och att det är skillnad på män och kvinnor, säger Araz Rawshani.

Av naturliga skäl är det en epidemiologisk studie (observationsstudie) där man studerar debut och utvecklingen av diabetes typ 1 i åldersspannet 0 – 30 år. Som sådan är den tungt beroende av statistik för att kunna påvisa hållbara samband. Den åldersgrupp som överraskade mig mest var 0 – 10 år. Ärligt talat orkar jag inte bry mig om resten då det är svårt att veta om och när uppenbara stolligheter eventuellt övergår i pålitliga fakta.

Att andelen pojkar var något högre känns rimligt, men att medelåldern i gruppen 0-10 år är dryga 23 år känns bara sådär.

Att dagens ungar uppenbarligen är framtidens genier framgår av att 58,3% redan avlagt universitetsexamen.

96,9% var sverigefödda men trots den kulturella bakgrunden var 9,2% gifta och 1,2% redan skilda. Däremot hade ingen i gruppen förlorat sin partner genom död.

Medelinkomsten i gruppen är anmärkningsvärt höga 1002.10 (x 100 SEK) = 100 210 kronor och längre ner i tabellen finner jag att 12,8% är rökare!

Artikeln är publicerad i ”ansedda” The Lancet och borde därför vara av god eller hög kvalitet och faktagranskad. Mig förefaller det som att åtminstone diabetiker typ 1 i åldersgruppen 0-10 år avviker starkt från vad jag ser i min omgivning.

  • Hur kan det komma sig att tabellen, i detta skick, publiceras i The Lancet?
  • Har någon på diabetesportalen läst och förstått innehållet?
  • Har någon ansvarig på Sahlgrenska akademin (som publicerade pressmeddelandet) läst och förstått innehållet?

 

Annonser

Två teskedar salt om dagen – ökar inte risken för hjärt-kärlsjukdom

Enligt en omfattande internationell studie ökar inte risken för hjärt-kärlsjukdom om man har ett saltintag motsvarande två teskedar per dag. ”Generellt behöver folk inte vara jättebekymrade över just saltet”, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin.

Källa: Sahlgrenska

Vanligt salt, NaCl, splittras till jonerna Na+ och Cl- när det hamnar i blodet. Normal koncentration av dem tillsammans är 0,9% och varierar mycket lite. Överskott ger törst och elimineras via njurarna givet att de är rimligt friska. Underskott gör dig tydligt orkeslös, ibland i kombination med muskelkramper. Saltet (elektrolyter) samverkar med blodet för att transportera vätska och lösta ämnen till och från celler som inte ligger i direkt anslutning till kapillärer, förmodligen en mycket stor andel av alla.

Saltunderskott dödar om det inte åtgärdas medan rimliga överskott balanseras ut rätt snabbt om man har tillgång till dricksvatten. Optimalt saltintag är lär inte vara fastställt och de senaste uppgifterna beror till stor del på finansiärers önskemål.

Blodtrycksbehandling

Publicerat: 2018-08-19 i Blodtryck, Kort om studier
Etiketter:

Betydelse och omfattning av blodtrycksbehandling skapar debatt. Jag tänker inte diskutera sakfrågan, snarare hur man kan undvika att vara tydlig om skillnader mellan olika behandlingar utan att direkt ljuga.

A new study is reporting successful trial results from a new blood pressure treatment that combines low doses of three different currently available hypertension drugs into a single pill.

Min tolkning: En studie rapporterar framgångsrika resultat av en ny blodtrycksbehandling som kombinerar låga doser av tre befintliga preparat kombinerade i ett nytt piller.

Källa: scimex

Jag känner inte till dessa preparat närmare men förutsätter att de har rimliga oönskade effekter (bieffekter) i förhållande till de man vill uppnå.

A trial led by The George Institute for Global Health revealed that most patients – 70 per cent – reached blood pressure targets with the ‘Triple Pill’, compared to just over half receiving normal care.

Min tolkning: 70% av deltagarna som tog Triple Pill nådde önskat blodtrycksmål jämfört med drygt hälften med ”vanlig” behandling.

Givet att detta ger hälsofördelar så låter det utmärkt. Vad är då detta revolutionerande Triple Pill?

…three drugs, each at half dose, in a single pill… The Triple Pill, consisted of the blood pressure medications telmisartan (20 mg), amlodipine (2.5 mg), and chlorthalidone (12.5 mg).

Min tolkning: …tre preparat i halverad dos, kombinerade till ett piller.

Den preparattroende kanske jublar medan den skeptiskt lagde påpekar att de med Triple Pill får en 50% högre dos.

Jag har inte läst den bakomliggande studien och har kanske missat viktiga detaljer som inte framkommer i den länkade texten från scimex. Om någon tar hem studien i fulltext och finner att artikeln är felaktig så meddela mig i en kommentar, gärna med en bifogad länk.

En epidemiologisk* studie valsar runt i media och sägs visa att en kost med lite kolhydrater förkortar livslängden, kan det vara intressant? Journalister flockas runt den och självklart framgår det tydligt att lågkolhydratkost är dödligt farligt. Författarnas initiala ambition är hyfsat försiktig: ”We aimed to investigate the association between carbohydrate intake and mortality.”

Man vill alltså undersöka en eventuell samvariation mellan matens kolhydrater och dödlighet. Märk väl att association inte betyder att en faktor orsakar ett visst utfall, bara att de förekommer samtidigt.**

Källa: Dietary carbohydrate intake and mortality: a prospective cohort study and meta-analysis

Studien är stor (15428 deltagare, initialt 45-64 år) och har pågått sedan 1987-1989 med en sjätte uppföljning 2016-2017. Vi kan alltså inte ifrågasätta vare sig omfattning eller kort tid men kanske annat.

…did not report extreme caloric intake (<600 kcal or >4200 kcal per day for men and <500 kcal or >3600 kcal per day for women).

Min tolkning: Vid urvalet av deltagare uteslöts de som rapporterade kraftigt avvikande energiintag (utanför 600-4200 kcal för män och 500-3600 kcal för kvinnor)

Jag utgår från att studien var tänkt att pågå under många år och har därför svårt att förstå att man accepterar deltagare som rapporterar neråt och under 500-600 kcal. Det är nog väldigt få människor som klarar sig på under 1000 kcal under en längre tid. En annan uppgift som rimligen kan ifrågasättas är att de 5 olika klassificeringarna av deltagare (baserat på kolhydratintag) i medeltal rapporterade att de åt i intervallet 1558-1660 kcal.

Participants completed an interview that included a 66-item semi-quantitative food frequency questionnaire (FFQ), modified from a 61-item FFQ designed and validated by Willett and colleagues, at Visit 1 (1987–89) and Visit 3 (1993–95)

Min tolkning: Vid första och tredje undersökningstillfället intervjuades deltagarna om sina kostvanor.

Känns det seriöst att basera en 25-årig studie på två kostintervjuer?

Baserat på kolhydratintag (KH) delades deltagarna in i kvintiler (femtedelar) där Q1 åt 37E% KH via 44E%, 49E%, 53E% och upp till 61E% i Q%. Jag använder naturligtvis deras indelning i Q1 till Q5 i fortsättningen.

    • Könsfördelning: Vi vet att män dör tidigare än kvinnor. I denna studie är andelen män i Q1-gruppen 13% större än andelen kvinnor, i Q2 är andelen män lägre, 92%, i Q3 82%, i Q4 72% och i Q5 56%. Nog ser man en tydlig och obruten trend att ju mindre andelen män i en kvintil är desto bättre överlevnad. Överraskad?
    • Diabetes ger komplikationer, en del livshotande. Andelen diabetiker i Q1 är 30% större än i Q5 med en fortlöpande trend däremellan.
    • Rökning är ett välkänt hälsoproblem. Andelen rökare i Q1 är 50% högre än i Q5 med en obruten trend däremellan.
    • Fysisk aktivitet anses vara fördelaktigt för hälsan. I studien redovisas enbart andelen av de mest aktiva i respektive kvintil. Q1 har en andel som är 75% av den i Q5 med en obruten trend däremellan.
    • Hög hushållsinkomst är problematiskt, det finns 50% fler i Q1 än i Q5.
    • Protein är intressant. Q1 äter 20,8E% medan Q5 äter 14,9%, 28,4% mindre.
    • BMI ökar under den första 6-årsperioden med knappa 1 enhet i samtliga kvintiler trots det (uppgivna) mycket begränsade energiintaget.
    • I Q1 är 29% universitetsutbildade mot 22% i Q5 med en kontinuerlig trend däremellan.

Om vi sammanfattar så är det Q1 med framför allt män med högre andel universitetsutbildning och hög hushållsinkomst som äter mycket protein har diabetes, röker och är måttligt fysiskt aktiva som dör tidigare än Q5 som domineras stort av kvinnor med lägre förekomst av diabetes och rökning, lägre utbildning och lägre hushållsinkomst, äter 28,4E% mindre protein och klassas 33% mer fysisk aktiva.

Hur ser du på detta, vilket/vilka är de främsta skälen att Q1 har högre dödlighet än Q5, är det verkligen kolhydraterna?


*) Vid en epidemiologisk studie väljer man ut ett antal personer, mäter och intervjuar dem, för att sedan följa dem under en tid. Detta kallas även en observationsstudie.

**) Det är värt att påpeka att ett faktiskt orsakssamband förutsätter att man kan observera en association. Studien visar kontinuerliga associationer t.ex. kön, diabetes, rökning och fysisk aktivitet.

An ambitious project that set out nearly 5 years ago to replicate experiments from 50 high-impact cancer biology papers, but gradually shrank that number, now expects to complete just 18 studies. Källa: Science

Min tolkning: Ett ambitiöst projekt startade för nära 5 år sedan med avsikt att återupprepa experiment från 50 cancerstudier som fått starkt genomslag. Gradvis har antalet minskat, nu förväntar man att 18 fullföljs.

Den vetenskapliga metoden bygger samman hypoteser till teorier och vidgar på så sätt vårt vetande samtidigt som den eliminerar felaktigheter.

  • Hypoteser är avgränsade tankebyggstenar som utgår från någons ideer. En hypotes skall vara testbar och ge samma utfall givet att ingående parametrar, en eller flera, är samma.
  • Om utfallen varierar trots samma ingångsvärden kan det bero på att hypotesen är felaktig, den anses då falsifierad.
  • En falsifierad hypotes kan förkastas helt eller omarbetas inför ytterligare test.
  • En falsifierad hypotes uppfattas vanligen som ett nederlag, men representerar även det väsentlig kunskap; här finns inget att hämta.
  • En giltig teori består av (ännu!) ej falsifierade hypoteser som samverkar. Med hjälp av en sådan teori kan man förutsäga utfall inom en så snäv felmarginal att slumpen inte spelar någon roll.
  • Om och när en eller flera av de ingående hypoteserna i en teori falsifieras måste de förfinas eller ersättas. Lyckas inte det är hela teorin falsifierad.
  • Vare sig hypoteser eller teorier är slutgiltiga, nya rön kan utvidga eller helt ersätta gamla kunskaper.*

Detta är en kraftigt förenklad beskrivning av ”äkta” naturvetenskaplig forskning. Inom medicin och kostforskning är det långt vanligare att man istället söker stöd för sina hypoteser snarare än sortera ut de felande. Vid en första anblick kan skillnaden förefalla obetydlig, att söka stöd för det man vill visa eller stresstesta en hypotes till dess den eventuellt krackelerar kan väl kvitta?

Skillnaden är enorm! Förutom inom logik och matematik kan man inte bevisa att någonting entydigt är sant.** Att sortera ut osanningar, däremot, är betydligt enklare. Ju fler osanningar vi kan eliminera dess bättre.

  • Antag att hypotesen påstår att om A varierar så påverkas B efter ett förutbestämt mönster. Sker inte det fullt ut (inom försökets och mätningarnas felmarginaler) så är hypotesen osann (falsk) i sträng vetenskaplig anda.
  • Om vi däremot påstår att A orsakar B och mätningar visar en statistiskt säkerställd variation så kan man för den skull inte bortse från att det finns en mellanliggande parameter, C, som överför verkan.
  • Ett utfall anses statistiskt signifikant (säkerställt) om sannolikheten för att det beror på slump är tillräckligt låg. Tyvärr har det blivit vedertaget inom ”hälsosektorn” att acceptera att risken för slump är så hög som 1/20 (5%).
  • Ett självklart krav på vetenskapliga studier är att de ska kunna reproduceras (återupprepas) av andra och, inom felmarginaler, ge samma utfall.

As several scientists told Science last year when the initiative got off the ground, Elizabeth Iorns is tackling a significant problem in biomedical research: the fact that many published studies can’t be repeated, and that many researchers aren’t enthusiastic about simply replicating what someone else has already done. Källa: Science (annat nummer)

Min tolkning: Elisabeth Iorns tacklar ett allvarligt problem, många publicerade studier kan inte upprepas och många forskare är ovilliga att helt enkelt upprepa vad någon redan gjort.

Självklart drog projektet på sig kritik från de ursprungliga författarna samt andra som utgick från att de labb som kontrakterats saknade kompetens och därför skulle misslyckas att nå samma resultat som de ursprungliga.

Kan någon tänka sig andra skäl att inte vilja utsätta sina experiment för risken att vara undermåliga?


*) Ett välkänt exempel är när Einsteins teorier kunde komma tillrätta med Newtons tillkortakommanden vid höga hastigheter och i extremt kraftiga gravitationsfält. För vardagsbruk duger fortfarande Newton utmärkt, men ett lysande undantag är GPS-applikationer.

**) Inte ens matematik är ett perfekt exempel då det bygger på ett fåtal antaganden, axiom, som förefaller ytterst trovärdiga trots att bevis saknas för dem.