MatFrisk Blogg

Probiotics for weight loss: a systematic review and meta-analysis

The intestinal microbiota has been reported to be one of the potential determinants of obesity in recent human and animal studies. Probiotics may affect the gut microbiota to modulate obesity.

Källa: Nutrition Research

Vi har en omfattande tarmflora, i vikt ungefär 1.5 kg och bortåt 10 gånger fler än celler i kroppen. De har obestridligen en effekt på vår hälsa. Fråga den som upplevt en livlig semesterdiarré eller till och med varit i kontakt med alla sådana diarréers moder, Montezumas hämnd, med ursprung i Mexiko.

Floran byggs av bakterier, svampar och diverse mikroorganismer som finns i och på kroppen av oss själva, andra djur eller i vår livsmiljö inklusive mat och dryck. Det kan finnas mellan 300 och 1000 arter av bakterier men 99% tillhör 30-40 arter. Flertalet bakterier är vare sig nyttiga eller skadliga men en del ingår i matsmältningssystemet. Där produceras t.ex. vitamin K samt kortkedjiga fettsyror.

Problem uppstår när balansen mellan de olika arterna kantrar och oönskade bakterier som bildar toxiner, giftämnen, tar överhanden. Klart mindre än en tiondel av bakterierna kan göra skäl för att klassas som påtagligt nyttiga, probiotiska.

I handeln finns många produkter som gör anspråk på att ha probiotiska effekter. Du har säkert sett reklam där användare, främst kvinnliga, ler lyckligt och försäkrar att de får en gladare magkänsla. Den gladaste magkänslan uppträder nog bland män i de framgångsrikaste säljföretagens styrelserum.

This systematic review aims to summarize and critically evaluate the evidence from clinical trials that have tested the effectiveness of probiotics or foods containing probiotics as a treatment for weight loss. Literature searches of electronic databases such as PubMed, Cochrane Library, and EMBASE were conducted. Methodological quality was assessed using body weight and body mass index (BMI). Initial searches yielded 368 articles. Of these, only 9 met the selection criteria.

Min tolkning: Detta är en sammanställning av utfall från kliniska försök som har testat probiotika. Sökningar gav upphov till 368 artiklar varav endast 9 fyllde inklusionskriterier.

Då jag inte har tillgång till hela artikeltexten kan jag inte bedöma om kriterierna var onödigt stränga, men man behöver inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att misstänka att de uteslutna artiklarna hade låg tillförlitlighet och var anpassade till ”beställarens” behov av något som kunde användas för att marknadsföra en produkt. Men det blir värre:

Because of insufficient data, only 4 of the studies were randomized controlled trials (RCTs) that compared the therapeutic efficacy of probiotics with placebo.

Min tolkning: På grund av otillräckliga data var endast 4 av studierna randomiserade (RCT) som jämförde probiotika med placebo.

4 av 368 var godkända, resten var i varierande grad ganska värdelösa som vetenskap, kan emellertid ha glatt en och annan producent.

The meta-analysis of these data showed no significant effect of probiotics on body weight and BMI

Min tolkning: Översikten visade ingen statistiskt säkerställd effekt av probiotika på kroppsvikt och BMI.

De statistiska utfallen var lika vitt spridda som de regn som plägar plåga en Midsommarafton.

However, the total number of RCTs included in the analysis, the total sample size, and the methodological quality of the primary studies were too low to draw definitive conclusions. … Collectively, the RCTs examined in this meta-analysis indicated that probiotics have limited efficacy in terms of decreasing body weight and BMI and were not effective for weight loss.

Min tolkning: Antalet inkluderade RCT var lågt, totala antalet deltagare likaså och kvaliteten på studierna var för låg för att dra några definitiva slutsatser. … Sammantaget antydde de i metastudien inkluderade RCT att probiotika har en begränsad effektivitet vad gäller att minska kroppsvikt och BMI.

Detta visar för den skull inte att tarmfloran är oviktig, bara att det är osäkert om vi kan påverka den positivt via köpesprodukter.

• Floran i tarmarna lever till större delen i någorlunda neutralt pH (runt 7) men de vi äter måste klara att passera magsäcken där pH sjunker till 2 – 3. pH-skalan är så utformad att en enhets förändring innebär 10 gångers skillnad i vätejonkoncentration, det som brukas som mått på styrkan hos en syra. 5 enheters differens innebär att skillnaden i vätejonkoncentration är 10⁴ – 10⁵ = 10 000 – 100 000 gånger. Skulle tro att ”manfallet” bland de probiotiska bakterierna blir stort. En del tränger förstås förbi vilket matförgiftningar bevisar.
• Om vi har för låg koncentration av önskvärd tarmflora kan det bero på att vi på ett eller annat sätt har en olämplig tarmmiljö och det finns då inga garantier att en ny uppsättning klarar sig bättre. Det gäller då att klura ut vad som krävs för att i grunden förbättra tarmhälsan.