Arkiv för kategori ‘Miljö’

Spouses or live-in partners of people newly diagnosed with diabetes were twice as likely to develop diabetes themselves — compared with people in the general population — in the year following the initial diagnosis of their loved one, new data from a large Kaiser Permanente study show.

Min tolkning: Makar eller partners till personer som nyligen diagnosticerats med diabetes löpte under det följande året en fördubblad risk att själva få diabetes jämfört med befolkningen i stort.

Källa: Diabetes in Control

Trots att diabetes typ 2 (åldersdiabetes, sockersjuka) är en helt annan sjukdom än typ 1 (insulinbrist) skiljer rapporten inte mellan olika typer vilket sänker möjligheten att bedöma de bakomliggande orsakerna något.

Dr. Mohammed K Ali of Emory University, Atlanta, Georgia, who reported the findings at the American Diabetes Association Sessions, added that, ”We know that health-related risks tend to occur among people who are socially connected.” ”We wanted to specifically examine whether cohabiting partners of people newly diagnosed with diabetes had elevated risks of developing diabetes themselves.”

Min tolkning: ”Vi vet att hälsorelaterade risker ökar i sociala relationer.” ”Vi ville speciellt veta om sammanboende med nyligen diagnosticerade löpte högre risker för egen del.”

Diabetes typ 2 anses vara ärftlig, men frågan är hur? I runda slängar ”får” 10% av barn till tvåor diabetes oavsett vilken förälder som är anlagsbärare, faktiskt är risken inte större om båda föräldrarna är diabetiker eller ens syskon. Ingen diabetes i den närmsta släkten sänker risken till den ”normala” för riket som helhet.

Diabetes typ 1, å andra sidan, anses inte vara ärftlig. Där pekar man gärna på en ”djefla otur” när det inträffar. Men frågan är hur pass välmotiverat det är, här en tabell från Diabeteshandboken.

Diabeteshandboken - ärftlighet

Risken för diabetes typ 1 för den som inte har sjukdomen nere på rikets normalnivå, 0,2%. Om mamman är anlagsbärare stiger risken 7,5 gånger, är pappan anlagsbärare ökar risken 30 gånger och har ett syskon diabetes typ 1 är risken 25 – 50 gånger större. Detta om något säger att risken för att få diabetes typ 1 i familjer med manifest typ 1 ökar avsevärt och därför kan kallas ärftligt beroende.

Tillbaka till den ursprungliga rapporten:

The diabetes incidence among Kaiser Permanente members was similar to that reported in the general US population (according to Centers for Disease and Prevention figures). But the incidence was much higher among spouses of people newly diagnosed with diabetes compared with Kaiser Permanente’s overall population — indeed, double, when all ages were combined (1.71% vs 0.83%).

Min tolkning: Diabetesförekomsten inom Kaiser Permanente California var liknande som i den amerikanske befolkningen i stort men förekomsten fördubblades från 0,83% till 1,71% hos partners till nydiagnosticerade.

Women with newly diagnosed spouses had 90% higher risks than women in the overall Kaiser Permanente population (1.35% vs 0.71%) and for men who were spouses of those newly diagnosed, the risk was even higher, almost 2.5 fold, at 2.22% vs 0.96%.

Min tolkning: Kvinnor till män med ny diabetes hade 1,35% risk jämfört med 0,71% men manliga partners risk ökade från 0,96% till 2,22%!

En del av den uppmätta riskökningen kan komma från att viljan att testa sig ökar för den förment friska i relationen.

Dr. Ali stated that, ”Even if you are not genetically related, if you are a residing spouse or domestic partner, just that shared environment is associated with an increased risk, that’s what we saw.”

Min tolkning: Den livsmiljö som partners lever i kan leda till den ökade risken.

Se även: http://www.medscape.com/viewarticle/846040

Annonser

Har du funderat över vart fettet tar vägen när du går ner i vikt?

150 tillfrågade yrkesproffs som läkare, dietister och personliga tränare (PT) gav sina förslag, se nedan.

When somebody lose weight

Passar något eller några av dem in på hur du tänker? För er som inte läser engelska är alternativen Energi/värme, Annat, Avföring, Blir muskler, Svett/urin, Vet inte samt Koldioxid och vatten. Ha inte bråttom nu, tänk efter och låt det ta en stund.

  • I runda slängar har 65% av läkarna, strax under 70% av dietisterna och drygt 55% av PT satsat på energi/värme, något mindre än 2/3 av alla. Inte kan väl dom ha fel?
  • Av någon anledning tycks tredje, fjärde och femte alternativen dra till sig PT:s intresse mer än övrigas. ”Träna, svettas och skit mer”, eller?
  • Att det alls finns någon läkare tror att fettväven blir muskler är skrämmande, att 5 gånger fler dietister och PT satsar på det är kanske inte så förvånande.

Trots att frågan är ytterst grundläggande är det få proffs inom kost och hälsa som har ordning på vad som händer, gissningsvis ännu färre lekmän.

För det första, att fettmassan går bort som energi/värme är riktigt fel. Den intresserade kan ju sätta in siffrorna i Einsteins berömda formel E = mc2 och se hur orimligt svaret blir*. Bara några få gram fett helt omsatt till energi skulle övertrumfa Hiroshimabomben. Så där försvann nästan 2/3 av alla kost & hälsaproffsen. Poof.

Ruben Meerman och Andrew J Brown, professor vid School of Biotechnology and Biomolecular Sciences, University of New South Wales i Australien räknade på detta och publicerade resultatet i British Medical Journal.

I fortsättningen räknar vi bara på fett, triglycerider/triacylglycerol, inte faktisk fettväv. En fettmolekyl består av tre fettsyror bundna till en glycerolmolekyl. De tre vanligaste fettsyrorna i mänsklig fettvävnad är oleate (C18H34O2), palmitate (C16H32O2) och linoleate (C18H32O2) och när de förestras (”kombineras”) med glycerol till en ”medelfettsyra” får den summaformeln C55H104O6, anmärkningsvärt nära den av Hirsch** publicerade.

Lägg märke till att fett enbart innehåller kol, väte och en liten gnutta syre. Kan det vara till någon ledning?

Den energi (egentligen exergi) som vi kan utvinna ur ett ämne, i detta fall en fettmolekyl, finns att hämta i bindningar mellan de enskilda atomerna. För att bli praktiskt användbart måste denna utvinning av energi ske i många små steg med en ytterst finreglerad användning av enzymer och syre. Om vi hoppar över alla mellanliggande steg kan summaformeln för energiomsättningen av en ”medelfettmolekyl” skrivas:

C55H104O+ 78O2 → 55CO+ 52H2O + energi ***

Där har vi svaret! Eller början till det, åtminstone.

Om en kemist beräknar detta (avrundat) kommer en fullständig oxidation av 1 kilo mänskligt fett att förbruka 2.9 kg inandat syre och resultera i 2.8 kg koldioxid samt 1.1 kg vatten.

När vi lyckas ”bränna” fett, oavsett om det kommer från egen fettväv eller från maten, resulterar det i koldioxid som vi andas ut via lungorna och vatten i form av urin, avföring, svett, via andning, tårar och vadhelst din kropp kan avge som vätska.

Gå tillbaka till den första grafen och notera att det enda korrekta svaret kom från (3 av 50) dietister, övriga 147 svarade fel eller inte alls.

Endast för nördar:

  • Om du tittar närmare på vänstra delen av formeln så ser du att av alla syreatomer, 162 stycken totalt, kommer bara 6 från fettmolekylen och resten från syret man andas in. Detta är ett av skälen till att fett har stor förmåga att lagra energi.
  • En ordinär person på kanske 78-80 kg förbrukar cirka 60 kcal/km, motsvarande cirka 1/150 av ett kilo fettväv. H*n andas då ut knappa 20 gram koldioxid, ungefär 1/6 av en hyfsat energisnål bil som väger 1 ton eller lite mer. En bil är därför, räknat per förflyttat antal kilo, mer ekonomisk än en människa.
  • Ska vi då sluta ”bränna fett” för att inte bidra till ökade koldioxidutsläpp? Vart du än vänder dig idag finns alltid någon som skriver/pratar om att vi skall vara ”miljösmarta” och undvika sådant som ger koldioxidutsläpp. Märk att både Svenska Kyrkan och dietister numera omfokuserar och ”kramar klimatet” istället när deras traditionella idéer ifrågasätts. De verkliga utsläppen kommer från fossila kolkällor, inte fisande kor. Den koldioxid som du och andra djur andas ut är det som bygger det träd du har närmast intill, 90-95% av torrvikten i det mesta som växer omkring dig kommer från koldioxid. När de sedan växer lämnar de tillbaka det mesta av syret till dig och annat levande för att förädla till deras viktigaste näringskälla, koldioxid.

*) 1 mikrogram (µg = miljondels gram) massa som helt omvandlas till energi/värme enligt E = mc2 ger 25 kWh. Hur många kWh förbrukar din bostad på ett år?

**) Hirsch J, Farquhar JW, Ahrens EH, Jr, Peterson ML, Stoffel W. Studies of adipose tissue in man. A microtechnic for sampling and analysis. Am J Clin Nutr 1960;8:499-511.

***) Var kommer energin/exergin ifrån? Jo, det är från de kemiska bindningarna mellan kol– och väteatomerna, inte atomerna i sig.

Diskussioner om klimatförändringar landar i stor utsträckning i vilken utsträckning den beror på koldioxid i atmosfären. Koldioxid är en av många växthusgaser, den bidrar till att höja temperaturen på jorden. En annan är vattenånga som ökar molnbildning och reflekterar en del av solljuset och därför dämpar uppvärmningen. Koldioxid är ett oerhört betydelsefullt gödningsämne som förser växter med kol. I den processen spjälkas syret bort och återgår till atmosfären till nytta för alla som använder det i sin ämnesomsättning.

Här en konventionellt hållen artikel i Dagens Nyheter, märk att deras inledande bild om ”koldioxidutsläpp” gäller mat. Fundera en stund över vad som egentligen kvalificerar för att att kallas ”koldioxidutsläpp”, gärna innan du fortsätter läsa.

Kol är ett märkligt grundämne och avgörande för liv som vi känner det. Det kan binda till ett antal andra livsviktiga grundämnen och även till sig självt i ett otal kombinationer. Många av dessa bindningar kan lösas upp i en lagom takt av enzymer med hjälp av vatten och ingår i våra kroppar samt det vi äter. Av 100 atomer i människans kropp är 63 väte, 25-26 syre och 5 kol. Resten, 6-7 stycken, består till huvuddelen av kväve, något svavel, fosforkalcium och järn samt ytterligare några snuttar mikromineraler. (Uppgifterna kan variera något beroende på källa)

Kol är universums fjärde vanligaste grundämne, men utgör likafullt mindre än 0,05% av jordskorpan och numera strax under 0,04 volymprocent av atmosfären. Genom undersökningar av isprover från glaciärer har man funnit att innan den industriella revolutionen drog igång var halten runt 0,028 volymprocent.

Kol ingår i flera olika flöden i naturen, en del snabba och andra mycket långsamma. Naturen bidrar med ett ”utsläpp” om cirka 200 miljarder ton varje år, främst via vulkanutbrott samt växters och döda djurs förmultning. En del lagras under mycket lång tid i t.ex. kolflötsar samt underjordiska olje- och gasfyndigheter, men även en del på ställen man inte i första hand tänker på. Dit hör t.ex. Dovers vita klippor samt korallrev som består av kalciumkarbonat, CaCO3. En uppgift jag nyss läste sade att en kalkkub med 15 cm sida (en halv fot) innehåller kol motsvarande 1000 liter koldioxid! Sammantaget finns det 20000 gånger mer kol bundna i jordskorpan än det finns i atmosfären.

Sedan 1850 har människan genom användning av fossilt lagrat kol frigjort ungefär 100 miljarder ton till atmosfären och det är där insatser är meningsfulla att göra. Detta är utsläpp beroende på människor. Det kol som redan är i cirkulation får vi leva och dö med.

Keep fossil fuels in the ground

 Bildkälla: The Guardian

Det kol som finns ”på ytan” av jorden och i atmosfären ingår i ständiga kretslopp, somliga går rätt fort, andra tar längre tid. Var gång snön och frosten lägger sig över vårt land börjar kolet i växterna en frigöringsprocess för att ingå i nästa års grödor. Om vi lämnar ett fält helt till sig självt kommer det att med tiden att växa upp ett- och fleråriga växter, sly och senare även träd. Dessa binder en del kol, men bara under en begränsad tid, tiotals år till kanske hundra-tvåhundra vad gäller Sverige.

När växterna/träden faller för åldersstrecket bryts de ner och så är kretsloppet i full gång. Om vi skördar växtligheten och äter upp den kommer kolet ut andra vägar. När man intensivodlar med hjälp av plog och harv rivs marken upp och det kol som börjat lagras i rötter och mull kommer ”köksvägen” ut i kretsloppet igen. Intressant vore om någon kunde räkna ut hur mycket snabbcirkulerande koldioxid i atmosfären som har sitt ursprung i plog och harv utan att ha gjort nytta genom att passera den förädling som sker i boskap, vild eller domesticerad.

Om man istället använder jorden som Allan Savory och på Polyface Farm (googla för fler alternativ) så återställs mull-lagret och där kan man tala om viss lagring av kol. Det är enbart via minskning av fossil kolanvändning samt återställande av växtlighet som inte skördas som vi kan stoppa/återställa koldioxidmängden i atmosfären. Allt annat har inte större inverkan än läppstift på en gris. 

Vi måste inse att väldigt många i FN:s klimatpanel tjänar sitt uppehälle genom att koncentrera sig på en (pytte)liten del av problemet. Inte för att jag menar att det är fel att utforska detaljer, men det är trots allt helheten som till slut avgör vad vi skall leva i. En utmärkt taktik skulle vara att återställa Saharaskogen till ett fungerande kollager. Googla fram bilder där man kan se hur stora andelar av Jordens yta som utgörs av öknar. Just i dess kanter är det i stort sett bara getter bland människans husdjur som kan klara sig. I praktiken innebär det att de bidrar till ökenspridningen och är förmodligen därmed, näst människan, jordens farligaste djur. De ljusa partierna i bilderna är öknar eller ökenliknande områden.

Non polar deserts

Enligt mitt förmenande finns förmodligen ingen varelse utöver människan som ständigt underpresterar så enormt i förhållande till sin möjliga kapacitet, ofta för att skydda sina inkomster. 

Läs även The Guardian

Nurture is more important than nature in childhood obesity, study finds

BMJ 2015; 350 doi: http://dx.doi.org/10.1136/bmj.h817

Min tolkning: Rubriken är en lek med ord som innebär att ett barns uppväxtmiljö och föräldrarnas skötsel är viktigare än arvet.

Idag söker man ständigt efter s.k. riskgener och ger gärna ett intryck av att nyckeln till en god framtid ligger där. Ett kortfattat abstract till denna studie har en avvikande mening:

A study comparing the weight of biological and adopted children to that of their parents has found that lifestyles, rather than genes, are primarily responsible for the children being overweight.  

The researchers, from the Centre for Economic Performance at the London School of Economics and Political Science, concluded that policies to influence parents’ lifestyles could help to tackle overweight in children.

Det är alltså uppväxtmiljö och föräldrarnas livsstil snarare än deras gener som påverkar om barnen blir överviktiga/feta. Förvånar mig inte ett vitten. Vi har vid rätt många tillfällen besökt amerikanska snabbmatställen där samtliga i familjen är smällfeta. Man ser knappt någon smal förälder med feta barn.

Fat_Americans_sue_fast_food_firms

Gammal nyhet från 2002 

”I always thought it was good for you. I never thought there was anything wrong with it,” he said.

Min tolkning: Jag trodde hela tiden att det var bra för mig. Aldrig att det kunde vara något fel.