Arkiv för kategori ‘essentiell’

Konkurrensen mellan essentiella fettsyror – Del 04

Publicerat: 2018-10-12 i essentiell, PUFA - fleromättade fettsyror
Etiketter:, , , , , ,
0

Konkurrens brukar främja utveckling, men inte alltid.

The amount of linoleic acid in adipose tissue, but also in platelets, is additionally positively associated with coronary artery disease (CAD), whereas long-chain omega-3 (eicosapentaenoic acid (EPA) and docosahexaenoic acid (DHA)) levels in platelets are inversely related to CAD.*

Min tolkning: Mängden linolsyra i fettväv men även i trombocyter (blodplättar) är relaterat till kranskärlssjukdom medan långkedjigt omega-3 som EPA och DHA i trombocyter visar en omvänd relation.

Både linolsyra (omega-6) och linolensyra (omega-3) är essentiella i avpassade mängder och i rimliga proportioner dem emellan som framgår av meningen efter;

This provides rather compelling evidence that omega-3s protect whereas omega-6 linoleic acid promotes heart disease.

Min tolkning: Detta ger ganska övertygande (förfärlig kombination av ord) att omega-3 skyddar medan linolsyra främjar hjärtsjukdom.

Det råder meningsskiljaktligheter om det är mängden eller balansen mellan fettsyrorna som är viktigast.

Importantly, the increased consumption of omega-6 polyunsaturated fat linoleic acid can reduce omega-3 in the body as it competes with the alpha-linolenic acid for metabolism to longer chain polyunsaturated fats.

Min tolkning: Den ökade konsumtionen av den fleromättade omega-6-fettsyran linolsyra kan minska omega-3 i kroppen då de konkurrerar om den vidare metabolismen till längre fettsyror.

Vare sig linol- eller linolensyra tycks i sig vara viktiga, däremot är de nödvändiga råmaterial att bygga vidare på. För det ändamålet används enzymer, elongaser och desaturaser. 

  • Elongaser adderar en CH22--grupp till en befintlig kolkedja och gör den längre.
  • Desaturaser plockar bort ett par näraliggande H (väteatomer) i en kolkedja och åstadkommer en omättnad, en dubbelbindning.

Dessa enzymer finns i olika variationer, avpassade för att bearbeta exakt rätt plats i kolkedjan** men är gemensamma för både omega-3 och omega-6! Det finns ingen mekanism som styr enzymaktiviteten till den fettsyra vi behöver bäst, den rikligast förekommande tar fler platser i kön oavsett om det är till vår nackdel. Om man äter onödigt mycket av omega-6 rika fetter kommer de att resultera i ett överskott av inflammationsfrämjande ämnen.

Jag återkommer till dem i senare avsnitt.

*) Hodgson JM, Wahlqvist ML, Boxall JA, et al. Can linoleic acid contribute to coronary artery disease? Am J Clin Nutr 1993;58:228–34.

Abstract: The adipose tissue concentration of linoleic acid was positively associated with the degree of coronary artery disease (CAD) in a cross-sectional study of 226 patients undergoing coronary angiography. Linoleic acid concentration in adipose tissue is known to reflect the intake of this fatty acid. These results are therefore indicative of a positive relationship between linoleic acid intake and CAD. The platelet linoleic acid concentration was also positively associated with CAD. After confounding factors were allowed for, the eicosapentaenoic acid concentration in platelets was inversely associated with CAD for men, and the docosapentaenoic acid concentration in platelets was inversely associated with CAD for women; results consistent with several other studies that suggest that fish, and omega-3 fatty acids derived from fish and fish oils, can beneficially influence macrovascular disease.

**) Fettsyror har två ”ändar”, metyländen (-CH3) som även kallas omega-änden, samt karboxyländen (-COOH). Elongaser och desaturaser ”räknar” från karboxyländen och bryr sig därför inte om de bearbetar omega-3 eller omega-6.

Vegetabilisk olja och omega-6-fettsyran linolsyra, Del 03

Publicerat: 2018-10-09 i CVD (hjärtsjukdom), essentiell, Hjärtsjukdom, PUFA - fleromättade fettsyror
Etiketter:, , , ,
0

Åsikter om fetter varierar stort, det är svårt för att inte säga omöjligt att fånga skiljaktigheter på ett överskådligt sätt.

  • Hur mycket ska/kan man äta?
  • Vad kännetecknar mättade, enkelomättade och fleromättade fetter?
  • Vad förenar och skiljer animaliska och vegetabiliska fettkällor?
  • Vilka fetter gör din egen kropp, av vad och varför?

Jag vill påstå att de som de som rekommenderar ”en balanserad mängd nyttiga fetter” utan att närmare precisera vad det kan innebära förmodligen har en väldigt skakig uppfattning om ämnet. Här presenterar jag en text som tar sig an en utomordentligt viktig aspekt på en fleromättad fettsyra från främst vegetabiliska källor.

The intake of omega-6 vegetable oils, particularly soybean oil, began to increase in the USA starting in the early 1900s at a time when the consumption of butter and lard was on the decline.* This caused a more than fold increase in the intake of linoleic acid, the main omega-6 polyunsaturated fat found in vegetable oils, which now makes up around 8% to 10% of total energy intake in the Western world.

Min tolkning: Konsumtionen av vegetabiliska oljor med omega-6-fettsyror, speciellt sojaolja, ökade i USA under det tidiga 1900-talet när man minskade på smör och ister. Detta ledde till en ökning av linolsyra, det dominerande omega-6-fettet i vegetabiliska oljor.

Källa: Jira W, Spiteller G, Carson W, et al. Strong increase in hydroxy fatty acids derived from linoleic acid in human low density lipoproteins of atherosclerotic patients. Chem Phys Lipids 1998;91:1–11.

Noterat: Ett par oklarheter i citatet ovan:

  • Precisering av hur mycket konsumtionen ökade (”…more than fold increase…”) saknas, där borde ha funnits en sifferuppgift.
  • Den andra oklarheten har jag valt att inte tolka utan kommenterar här istället. Avser de 8-10% i den engelska texten 1) linolsyra, 2) fleromättade fetter eller 3) vegetabiliska oljor?

Nedgången för smör och ister var en naturlig följd av ökningen av ”hittepåfett” som margarin. Till en början byggde margariner på animaliska fetter men kemister fann olika metoder att öka det vegetabiliska innehållet. Detta gav industrin bättre ekonomi, dessutom utrymme för reklam. En bestående följd av detta är att fetter/oljor med vegetabiliskt ursprung numera används i allt större utsträckning, inte utan följdverkningar.

A systematic review of studies measuring the changes in linoleic acid concentration in subcutaneous adipose tissue in the USA revealed an approximate 2.5-fold increase in linoleic acid increasing from 9.1% to 21.5% from 1959 to 2008.**

Min tolkning: En genomgång av studier i USA visar en ökning av linolsyra i underhudsfett från 9.1 till 21.5% mellan 1959 och 2008.

Tja, vad kan det innebära? Är det bra eller dåligt, något att bry sig om?

Importantly, the concentration of linoleic acid in adipose tissue is a reliable marker of intake as the half-life of linoleic acid is approximately 2 years in adipose tissue. The authors of the study also noted that the increase in adipose tissue linoleic paralleled the increase in the prevalence of diabetes, obesity and asthma.**

Min tolkning: ”Halveringstiden” för linolsyra i fettväv är ungefär 2 år och utgör därför ett pålitligt mått på konsumtionen. Författarna av studien noterade att ökningen av linolsyra i fettväven följde parallellt med förekomsten av diabetes, fetma och astma.

Märk väl att linolsyra är en av två essentiella fettsyror, vi kan inte själva åstadkomma dem utan allt måste komma via maten! Vi drar gärna slutsatsen att något livsviktigt blir allt bättre ju mer man äter men det är långt ifrån sant, något DiNicolantio och O’Keefe summerar: Omega-6 vegetable oils as a driver of coronary heart disease: the oxidized linoleic acid hypothesis

Fortsättning följer…

*) Rizek RL, Friend B, Page L. Fat in todays food supply—level of use and sources. J Am Oil Chem Soc 1974;51:244–50.

**) Guyenet SJ, Carlson SE. Increase in adipose tissue linoleic acid of US adults in the last half century. Adv Nutr 2015;6:660–4.

Bidrar vegetabiliskt omega-6 till hjärtsjukdom? Del 01

Publicerat: 2018-10-05 i essentiell, Fetter, Hjärtsjukdom, PUFA - fleromättade fettsyror
Etiketter:, , ,
0

Några av de näringsämnen vi äter kallas essentiella, livsnödvändiga, vi kan själva inte bygga upp dem oavsett hur mycket annat vi än äter. Två fetter (egentligen dess beståndsdelar fettsyror) är essentiella, alfalinolensyra (omega-3) och linolsyra (omega-6). Båda är lika långa med 18 kol samt 3 respektive 2 dubbelbindningar i kolkedjan. Om du är obekant med detta så föreslår jag att du börjar här.

Det avgörande skälet att vi måste äta linol- respektive alfalinolensyra är att vi saknar de enzymer som krävs för att böja (skapa dubbelbindningar mellan kolatomer) fettsyror så nära som vid sjätte och tredje kolatomen från metyländen. Vi använder sedan dessa krökta fettsyror som byggnadsmaterial i andra ämnen. Det dagliga behovet är några få gram och det ger inga fördelar att äta mer än så, om vi får tro studien nedan finns farliga nackdelar av överkonsumtion av linolsyra.

This provides rather compelling evidence that omega-3s protect whereas omega-6 linoleic acid promotes heart disease.

Min tolkning: Detta ger lockande skäl att omega-3-fettsyror skyddar medan omega-6 (linolsyra) bidrar (promote) till hjärtsjukdom.

Källa: Omega-6 vegetable oils as a driver of coronary heart disease: the oxidized linoleic acid hypothesis – James J DiNicolantonio, James H O’Keefe

Sällan har jag stött på en studie som så i grunden utmanar den vedertagna åsikten att fleromättade fetter generellt sett är ”nyttigt”. De bakomliggande referenserna är många och författarnas resonemang förefaller genomtänkt. Min plan är att kommentera studien i småportioner men vet inte hur många avsnitt det kan bli.

Inga kolhydrater är essentiella!

Publicerat: 2017-01-25 i essentiell, Fetter, glukos, Ketoner, Kolhydrater
Etiketter:
2

Jag ifrågasätter inte att vi använder och behöver små mängder glukos i metabolismen (ämnesomsättningen), vad jag däremot noterar är att inga seriösa biokemiböcker betraktar några som helst kolhydrater som essentiella (livsnödvändiga) att äta, inte ens under speciella villkor (conditionally essential).

I motsats till detta tycks alla lekmannaböcker om näringslära av någon outgrundlig anledning börja sina utläggningar med kolhydrater!

Varje ämne i våra kroppar har ett ursprung i fotosyntesen som producerar mono-, di– och polysackarider ur kol, vatten samt energi från ljusets fotoner. Ur dessa bildar olika bakterier och högre livsformer mer komplexa ämnen, många av dem tillsammans med mineraler.

alfa-linolensyra

Bilden till vänster visar ett för människor essentiellt ämne, omega-3-fettsyran alfa-linolensyra med 18 kol i kedjan. Den används som råmaterial för att bygga andra och längre kolkedjor, EPA med 20 och DHA med 22 kol. Vi kan med fördel äta de senare direkt, de finns t.ex. i ishavsfisk.

Det som gör de tre nämnda fettsyrorna viktiga för oss människor är den alldeles speciella krökningen som gör att de något liknar en metkrok. I den lilla kemiska skalan är inte bara ingående grundämnenas proportioner och mängder viktiga. Det gäller också hur de sammanfogas, i vilken ordning det sker samt deras geometriska former.

 

Proteiner (egentligen dess byggelement aminosyror) är förädlade med kolhydrater i botten och den processen kan vändas så snart vi har mer aminosyror tillgängliga i mat och kropp än vi behöver. Det sker alltid när vi äter så mycket protein att det nyttjas som energi.

Då bryts överflödet av aminosyror ner till kvävehaltiga avfallsprodukter, som filtreras bort i urinen, resten blir till större delen glukos, en mindre del ketoner. Glukosen hamnar i blodomloppet tillsammans med och oskiljaktlig från de som kommer från mat varifrån den fördelas efter behov.

Även fett bidrar med små mängder glukos när triglyceriderna spjälkas till tre fettsyror samt en glycerolmolekyl. Det sker t.ex. när en fettmolekyl avlämnas av en kylomikron, VLDL eller annat fettbärande lipoprotein vid målet, vare sig det är en muskel– eller fettcell. En komplett fettmolekyl är helt enkelt för stor för att komma in i målcellen.

Den avspjälkade glycerolmolekylen sköljs helt enkelt vidare av blodet och återvinns i levern till glukos. Ju kortkedjigare fetter vi äter desto fler glycerolmolekyler blir det över.

Om någon finner uppgifter i seriös biokemilitteratur som visar att kolhydrater eller någon av dess monosackarider är essentiella att äta så uppskattar jag att få veta det, antingen i en kommentar eller via mail till min adress som finns högt uppe till vänster på sidan.