Arkiv för kategori ‘Livsmedelsverket’

Efsa, den europeiska livsmedelsmyndigheten, har beslutat att göra en ny vetenskaplig granskning av hur socker påverkar hälsan. Granskningen är resultatet av ett önskemål från de nordiska livsmedelsmyndigheterna. Målet är ett gemensam europeiskt värde för hur mycket tillsatt socker det maximalt kan finnas i en hälsosam kost.

Källa: Livsmedelsverkets nyhetsbrev

Innan jag tror på att svenska Livsmedelsverket har gjort något avgörande i frågan vill jag ha ovedersägliga bevis. Man har hittills envetet hållit fast vid de Nordiska näringsrekommendationerna när man kommenterat strävanden att sänka rekommendationerna för max tillsatt socker i maten.

De nordiska näringsrekommendationerna, som de svenska kostråden bygger på, har ett värde för tillsatt socker på max 10 procent av energin i maten.

Märk att hälften eller mer av ”tillsatt socker” är fruktos som inte kan användas av kroppen förrän det omvandlats till glukos eller fett i levern. Om inte levern helt hinner tömmas på detta fett mellan måltiderna leder det förr eller senare till leverförfettning, NAFLD, i praktiken samma som förr var känt nästan enbart från alkoholister.

Med hittillsvarande rekommendationer om 10% tillsatt socker kommer en rejäl dos nästan obevekligt att bilda fett i levern. Till det kommer den ”naturliga” dosen fruktos från det rekommenderade halvkilot frukt varje dag.

Så får man hoppas på att rekommendationerna täcker industrins försök att söta med koncentrerad fruktjuice och liknande krypkonster för att hålla sig under radarn. Det är den totala mängden monosackarider som kroppen måste ta hand om, något som föga påverkas om råvarorna är raffinerade eller förment ”naturliga”.

Annonser

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och drabbar över 44 miljoner människor världen över. I Sverige insjuknar cirka 15 000 personer i sjukdomen varje år. Forskare vid Lunds universitet har nu hittat en pusselbit i gåtan om Alzheimers sjukdom, ett sockernedbrytande enzym som man tidigare inte visste fanns i hjärnan.

Källa: Enzym i hjärnan ny pusselbit i Alzheimers sjukdom

I västerländsk miljö med ständig tillgång till mat och välfyllda butiker är det nästan självklart att kolhydratrika livsmedel dominerar. De är vanligen billiga att producera och har ofta lång hållbarhet, anledningar som tilltalar livsmedelshandeln. Att Livsmedelsverket dessutom rekommenderar att vi ska äta mer än halva energiinnehållet i form av kolhydrater bidrar naturligtvis.

Alla våra celler behöver energi och den övervägande massan har förmåga att använda minst två alternativ. Hjärnan är ett viktigt organ som skyddas av blod-hjärnbarriären mot ämnen som kan skada. De energibärare som skall kunna passera måste dels vara tämligen små och vattenlösliga för att följa blodet genom barriären.

Hjärnans energiförbrukning är närmast konstant över dygnet, dessutom oberoende om vi tänker djupa tanker eller spenderar tid på facebook. Där finns inga egentliga energiförråd av betydelse vilket innebär att allt måste tillföras kontinuerligt utifrån. Under evolutionens lopp har det aldrig funnits garantier för att man har ständig tillgång till mat, långa svältperioder har inte varit ovanliga och redan korta avbrott i energileveranserna till hjärnan skulle vara förödande, den behöver ständigt cirka 500 kcal/dygn.

Alla celler i kroppen behöver energi för att fungera och överleva och hjärnans celler använder till största del socker som energikälla. Därför är det otroligt viktigt att sockerupptaget till hjärnan, men även de komponenter som bryter ned sockret inuti cellerna, fungerar korrekt.

Lyckligtvis fungerar hjärnan på olika drivmedel varav det ena, ketoner, har 25% högre verkningsgrad än alternativet, glukos. Knappa 25% av den kräver dock glukos, mindre än 30 gram. ”All” vanlig nutritionslitteratur brukar beskriva att hjärnan alltid kräver glukos vilket är fel. Påståendet grundas sannolikt på att kostråd är så kolhydratrika att hjärnan fungerar som en ”glukossänka” för att motverka de skadliga effekterna av ett förhöjt blodsocker. Citatet ovan från artikeln har därför avsevärd förbättringspotential.

Studier har visat att patienter som lider av Alzheimers sjukdom har nedsatt förmåga att ta upp sockret till hjärncellerna vilket gör att de inte kan få den energi de behöver och dör. Det är när stora mängder av nervcellerna i hjärnan dör som symptomen av Alzheimers sjukdom uppkommer. Det kan handla om minnesförlust, minskad orienteringsförmåga och andra förändrade kognitiva förmågor.

Om studiens slutsats att glukosmetabolismen hos Alzheimerspatienter är nedsatt och leder till celldöd bör det vara logiskt att testa en ketogen kost för att åtminstone inleda behandlingen. En annan hjärnskada, epilepsi, kan framgångsrikt behandlas med strikt ketogen kost för att motverka och i vissa fall helt eliminera krampanfall.

Det största hindret för att testa en sådan behandling är antagligen att den inte är patenterbar eller ger nämnvärd akademisk prestige. De 44 miljoner redan drabbade hinner kanske inte uppleva fördelarna, men de kommer att följas av så många fler.


Tidigare på MatFrisk Ketondrift ger hjärnan en superboost!,  Ketoner mot hjärnskador

Läs mer: Sugar’s ‘tipping point’ link to Alzheimer’s disease revealed

Kostforskare?

Publicerat: 2016-05-14 i Livsmedelsverket, skitstudie, SLV
Etiketter:

Hundar som äter

Källa: https://www.facebook.com/382509348524260/videos/966980120077177/

iForm Ät mättat fett

Mycket ska öronen höra och ögonen se förrn huvudet trillar av! iForm vänder sig till halvunga kvinnor* dressade i Kari Traa-utensilier och leende kisar in i den nedåtgående solen medan man dricker vatten ur en flaska under träningen. Källa: iForm

Nog dissat nu. I korthet pläderar iForm att man ska ”äta nyttigt” och springa mer, dietisternas ständiga mantra. Så kommer detta!

En stor amerikansk studie, som nyligen publicerades i den läkarvetenskapliga tidskriften British Medical Journal, visar att det är större risk att dö i hjärt-kärlsjukdom om du äter omättade växtoljor som t ex vindruvskärnolja, solrosolja och andra växtoljeprodukter framför mättat fett från t ex smör och grädde.

Råd från Livsmedelsverket framhåller ihärdigt att fleromättade fetter med ursprung i växtriket är det allra bästa.

Växtoljorna sänker visserligen kolesterolvärdet, men den nya studien slår alltså fast att de också minskar livslängden – stick i stäv mot vad näringsexperterna trott.

– Det är ännu ett bevis på att mättat fett inte ska ersättas med växtoljor, som innehåller rena omega-6-fleromättade oljor, säger läkaren Arne Astrup, professor och chef för Institutet för idrott och näringskunskap på Köpenhamns universitet till I FORM.

Arne Astrup var tidigare en dedikerad ”sockerkramare” men gjorde helt om för några få år sedan.


*) Nu utgår jag, kanske felaktigt, från att bilderna i tidningen motsvarar målgruppen. Alternativt är iForm en slags Dream Catcher, det redskap Indianer använde för att fånga drömmar. Vad vet jag, till mitt hus kommer bara deras nyhetsbrev.

När LCHF fortfarande inte fått sitt namn var Lars-Erik Litsfeldt redan på banan. Hans första bok, Fettskrämd, hade inte bara ett fyndigt namn som snabbt blev ett begrepp, dess innehåll var sakligt, informativt och lättläst. Flera böcker har följt, alla med samma grundläggande kännetecken.

LCHF för ny och gammal

Den senaste, LCHF för ny och gammal (med skvaller), beskriver hans egen färd från begynnande diabetes och lydig följsamhet av de konventionella kostråden. Hur allt höll på att ta en ända med hjärtinfarkt redan före 50 års ålder. I sjuksängen började han fundera över varför infarkten kom efter den ”nyttigaste” perioden i hans liv.

”Jag åt inget som var gott, bara lättmargariner och lättmjölk och annat som det stod ”lätt” och ”light” på. Jag åt svettigt tyskt fullkornsbröd med obegränsad hållbarhet. Det hade hela sädeskorn i som fastnade i tänderna. Inget hände med vikten.”

Sveriges kostråd följer samma mönster som andra i större delen av världen, i första hand imponeras och influeras Livsmedelsverket av USA. Som lekmän vill man gärna tro att forskare/vetenskapsmän är kunniga, självständiga och obrottsligt trogna de vetenskapliga idealen, att söka sanningen. Åtminstone ska de avvisa det uppenbart felaktiga. Tyvärr är det en dröm, onödigt många förmenta vetenskapsmän producerar studier och tolkningar som passar de betalande uppdragsgivarna, ofta från de mest lönsamma delarna av livsmedelsindustrin. Vetenskapsmännen behöver inte nödvändigtvis ljuga rakt av, många gånger räcker det att förbise de mest sannolika skälen till varför en studie visar ett visst utfall.

Det finns väldokumenterad forskning om stora delar av kroppens organ, i många fall ner på en nivå där man med god precision följer enstaka molekylers förehavanden. Mycket av dagens etablerade kunskap kan spåras många tiotals år bakåt i tiden, ibland till förra sekelskiftet. Dessa kunskaper uppdateras naturligtvis ständigt och i huvudsak är man väldigt överens i den grundläggande litteraturen inom biokemi och fysiologi. Där råder vanligen god överensstämmelse mellan praktiska observationer och förklaringar på ”kemiska”.

Vad gäller kostråden tillkommer faktorer som rör till det ordentligt, livsmedels- och preparatindustriers intressen. Jag använder ogärna ordet läkemedelsindustri då majoriteten av deras produkter inte är kapabla till eller ens avsedda att läka, förhoppningsvis lindrar de symtom mer än ger biverkningar. I praktiken anpassar sig kostråden i stor utsträckning till det industrin önskar. Brödinstitutet annonserade t.ex. öppet att ”Socialstyrelsen rekommenderar 6-8 skivor bröd om dagen”

Lars-Erik började aktivt söka information från andra källor, kunskap finns för den intresserade som är beredd att satsa tid. Detta ledde överraskande nog till att det i många fall lönade sig att göra precis tvärtom. Ur hans och andras erfarenheter växte LCHF-tänket fram och spred sig till dietisters och läkares förskräckelse. ”Folk kommer att dö av att frossa i fett!” Nu har dessa spådomar inte besannats, tvärtom, statistiken visar att sjukligheten och livslängden i Sverige utvecklas positivt.

Boken varvar egna erfarenheter, fakta och förklaringar med berättelser i anknytning till LCHF-historien. Nybörjaren får mängder av kunskap utan ansträngning, den som varit med ett tag känner igen både personer och händelser under de dryga tio år som boken spänner över.

Den som läser denna bok utsätter sig för allvarlig risk att se hittillsvarande föreställningar rubbade, kanske till och med raserade och ersatta med andra som leder till bättre hälsa.

Erik Edlund / För egen del började jag med LCHF den 17 november 2005, morgonen efter att ha läst Fettskrämd, ett beslut jag aldrig behövt ifrågasätta.


Ytterligare böcker av Lars-Erik Litsfeldt finner du på http://www.litsfeldt.se/books.php En jag särskilt rekommenderar är ”Ideologin och pengarna bakom kostråden” i samarbete med Per Wikholm från 2007 som lager för lager klär av och blottlägger spelet bakom kostråden.

Du som vill ställa kompletterande frågor till erfarna LCHF-are är välkomna att göra det i facebookgruppen Smarta Diabetiker. Kompetensnivån och ambitionen att hjälpa är mycket hög och relevanta svar kommer vanligen mycket snabbt.

LCHF-recept finns i mängder på facebookgruppen Smarta Diabetikers recept.

Anders Linderoth - ingress om diabetes typ 2

Källa: Diabetesportalen vid Lunds Universitet

Artikeln är en exposé över hur senkomplikationer hos diabetiker typ 2, sockersjuka, kan utvecklas över förhållandevis kort tid.

Efter omständigheterna fortsatte han att leva “som vanligt”.
– Jag hade behövt att någon pekat med hela handen och gett tydligare instruktioner, som en order, och sagt “gör si och gör så”.

Nu räcker det inte långt med tydliga instruktioner om inte de är anpassade till behovet. En diabetiker typ 2 (4/5 eller fler av svenska diabetiker) kännetecknas av en starkt nedsatt förmåga att hantera kolhydrater i kosten, en dominerande del av den mat som svenskar i allmänhet äter. Livsmedelsverket (SLV) ger råd till ”friska” som innebär att mer än hälften av energin skall komma från kolhydrater. I praktiken innebär det att den som äter 2000kcal/dygn tillför 250 gram eller mer av tre enkla sockerarter (monosackarider) till blodomloppet. Inga av dessa är i någon mening essentiella (livsnödvändiga) att äta.

Tyvärr är det ytterst vanligt att diabetesvårdens företrädare undervärderar en genomtänkt kosthållnings terapeutiska betydelse och hellre stöttar tanken på att ”man kan äta som alla andra” och kompensera med preparat*. ”Det är stigmatiserande (utpekande) för en diabetiker att äta annan mat” är en inte helt ovanlig inställning. Jag tycker nog att nedsatt syn, ibland även blindhet, dialys, amputation av fötter/ben samt behov av att finfördela all mat till mos för att hantera gastropares** är betydligt svårare att dölja.

Hos en ”frisk” person finns i genomsnitt ungefär 5 gram glukos (”blodsocker”) fördelat i hela blodmängden. Till detta kommer en avsevärd mängd fruktos samt något galaktos (från mejeriprodukter). Om man matar på med 250 gram diverse kolhydrater hos en person med nedsatt förmåga att utnyttja dessa monosackarider kommer naturligt nog blodsockret med tiden att stiga till farliga nivåer. Redan om medelnivån stiger med så lite som ett par gram riskerar man senkomplikationer som diabetesportalens artikel redovisar. Tyvärr är listan både längre och innehåller betydligt allvarligare följder.

Under ett antal år besökte och skrev jag ofta i Diabetesförbundets debattforum. Jag uppfattade det som förhållandevis aktivt med många besök och kommentarer. Under de första åren rådde en närmast hätsk stämning mot LCHF för diabetiker, något som gradvis klingade av då fler och fler provade och fann dess fördelar. Under de senare åren har aktiviteten avtagit till nära nollnivå då andra grupperingar på t.ex. facebook*** dragit till sig intresse.


*) ”Listan över mediciner Anders Linderoth tar dagligen är lång. Tre olika läkemedel mot högt blodtryck, D-vitaminer, Natriumbikarbonat för att hålla syrahalten i kroppen nere, järntabletter, vattendrivande, Trombyl mot blodproppar och hjärtinfarkt samt Fosrenol mot höjd fosfathalt och skydd av skelettet. Därtill kosttillskott och insulin till varje måltid.”

**) Gastropares är en skada på vagusnerven som påverkar styrningen av nedre magmunnen. Den reglerar tömningen av magsäckens innehåll till tolvfingertarmen för vidare befordran. Dålig funktion leder till ytterligare hoppande blodsocker och kan bli ett mycket stort problem för insulinbehandlade som inte kan beräkna när och hur mycket insulin man behöver.

***) Jag rekommenderar Smarta Diabetiker och Smarta Diabetikers Recept. De grupperna strävar efter att motverka senkomplikationerna av sjukdomarna (diabetes är ett samlingsnamn för många varianter med en del gemensamma faktorer) med en genomtänkt och logiskt motiverad kost före användning av preparat. Informationen är högklassig och stämningen i gruppen är mycket vänlig och hjälpsam. Det finns grupper med andra fokus, t.ex. tallriksmodell och kompensation med medicinering.

SLV_logoJag skrev till Livsmedelsverket:

Såvitt jag förstår menar SLV att kostråden skall bygga på vetenskaplig grund, en åsikt jag stöder.

För mindre än 10 år sedan var det vanligt att SLV:s företrädare använde uttrycket ”mättade fetter och transfetter”. Det är obestridligt att närapå alla trans-fetter är påtagligt hälsoskadliga samtidigt som de alla är enkel- eller fleromättade. För att göra historien kort, numera görs inte längre den sammanblandningen inom SLV. Vad som sker längre ut i bladverket beror på den enskilde personens kunskapsnivå.

Till ämnet, ”fruktochgrönt”. Finns obestridliga fakta att hälsoeffekterna från ”frukt” och ”grönt” är jämbördiga?

Argument från SLV innehåller ofta ”vid en samlad bedömning” eller något liknande, men är ståndpunkten sann bör det finnas minst en ”bästa” studie att framhålla.

Vilken/vilka är det? Är de att betrakta som långtidsstudier?

mvh / Erik Edlund, Umeå

Alldeles nyss fick jag följande svar:

Hej Erik!

Jag skulle inte säga att det finns obestridliga fakta som visar att frukt och grönt är jämbördiga. Däremot är intaget av frukt och grönt ofta sammanslaget i de studier som ligger till grund för kostråden. Det vi också vet är att olika grönsaker och frukter bidrar med olika näringsämnen och bioaktiva ämnen. Därför är det en fördel att variera mellan sorterna.

I hanteringsrapporten för de nya kostråden kan du se vilka de huvudsakliga motiven till vart och ett av de kostråd vi ger.

Nedan har jag kopierat in de referenser vi hänvisar till i kapitlet om grönsaker och frukt:

5. WCRF/AICR, WCRF/AICR’s Second Expert Report, Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective 2007.

6. NNR 2012, Nordiska näringsrekommendationer 2012, Bakgrund, principer och användning rekommendationer och näring och fysisk aktivitet. 2014.

7. NNR 2012, Physical Activity, in Nordic Nutrition Recommendations 2012. 2014, Nordic Council of Ministers: Copenhagen. p. 195-216.

8. Wirfalt, E., I. Drake, and P. Wallstrom, What do review papers conclude about food and dietary patterns? Food Nutr Res, 2013. 57.

9. NNR 2012, Food, food patterns and health outcomes Guidelines for a healthy diet, in Nordic Nutrition Recommendations 2012. 2014, Nordic Council of Ministers: Copenhagen. p. 103-136.

10. NNR 2012, Dietary Antioxidants, in Nordic Nutrition Recommendations 2012. 2014, Nordic Council of Ministers: Copenhagen. p. 323-334.

11. Hjartåker A, K.M., Tretli S, Weiderpass E. , Consumption of berries, fruits and vegetables and mortality among 10,000 Norwegian men followed for four decades. Eur J Nutr. 2014 Aug 3. [Epub ahead of print] http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25087093 2014.

12. Wang X, O.Y., Liu J, Zhu M, Zhao G, Bao W, Hu FB. , Fruit and vegetable consumption and mortality from all causes, cardiovascular disease, and cancer: systematic review and dose-response meta-analysis of prospective cohort studies. . BMJ. 2014 Jul 29;349:g4490. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25073782, 2014.

De flesta av referenserna är om du ser översikter i vilka ett stort antal studier med olika upplägg och längd ingår.

Vill du läsa hela hanteringsrapporten hittar du den här: http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/rapp-5-hanteringsrapport-slutversion.pdf

Vänliga hälsningar Åsa

Som jag förväntade mig finns inga ”bästa studier” i listan ovan utan översikter och metaanalyser där man försöker sammanställa resultat från någorlunda lika studier för att uppnå det som kallas statistisk signifikans.