Arkiv för kategori ‘Vegetarianism’

”I praktiken är det just korna som erbjuder oss den bästa möjligheten att restaurera våra ekosystem och flytta tillbaka överskottet av kol från atmosfären till matjorden där det hör hemma”, skriver Jörgen Andersson och Per Wikholm.

Källa: SvD Opinion, svar på ett vegananstruket inlägg.

Under många årmiljoner har jorden och dess invånare levt under ständigt varierande förutsättningar. I vårt hörn av världen har istider satt ännu ej utplånade spår som skrapmärken på berg och avlagringar av allt från finfördelade mineraler som lera och upp till flyttblock. Trots att den senaste istiden avklingade för runt 10 000 år sedan håller marken fortfarande på att resa sig från bördan, kallat landhöjning. Visst kan det irritera de med strandnära tomter där landhöjningen tvingar ägarna att byta djupgående båtar mot kanoter och vars tomtgränser lämnar strandlinjen för att med tiden hamna i ”andra led” med nya bebyggare närmare vattnet. Att det kommer att dröja rätt många år är en sak, likafullt gnager det.

Dagens problem med klimatförändringar är inte att de sker, det har det alltid gjort, utan att det ingriper i rådande administrativa gränser och etablerade företags förutsättningar och att det sker fort. I veganinlägget angriper man jordbruket och menar att det skall ställa om sig till en renodlad vegetabilieproduktion.

Oavsett vad man odlar på en given markyta kommer större delen av mineralerna i växterna och en hel del av kvävet från marken. Merparten av det för liv helt oundgängliga kolet kommer från luften i form av koldioxid som har ökat under detta århundrade.

En gång i tiden tillämpade bönderna växelbruk mellan olika grödor i kombination med träda och kvävebindande växter för att marken skulle återhämta sig. Samtidigt användes gödsel från boskap för att återföra ytterligare näringsämnen till jordbruksmarken. Under långa tider, till och med ända fram till min barndom, gick korna ”på skogen” och födde sig arteget under den snöfria delen av året. En stor del av gödseln lade man av i skogen men en hel del hamnade i ladugården, dit man återvände på kvällarna. Denna spreds sedan på åkrarna och gav näring till grödorna.

Kor på skog

Kor på skogen, bildkälla

Vegandoktorn vill helt avveckla detta naturliga förlopp vilket innebär en ökad användning av energikrävande konstgödsel. Dagens industrialiserade odlingsmetoder innebär ofta monogrödor vilket förstärker risken för parasitspridning och andra artspecifika problem. Som i och för sig kortsiktigt kan lösas med Monsantos gifter och genmodifierade frön.

Jörgen Andersson och Per Wikholms inlägg är insiktsfullt, men läs även David Stenholz debattinlägg för att förstå hur ensidigt han tänker.

Kolhydraterna har fått dåligt rykte de senaste åren. Men de behövs för att kroppens ska fungera. Om vi inte äter kolhydrater bildar kroppen dem själv – och går in i svältläge. 

Källa: Helsingborgs Dagblad – HÄLSA, Publicerad 14 december 2013

Texten i artikeln ovan baseras på en intervju med Eva Warensjö Lemming, nutritionist på Livsmedelsverket. Den är intressant att analysera då den troget följer dagens etablerade ”sanningar” utan att reflektera närmare hur de står upp i ett större perspektiv. 

Jag utgår i fortsättningen från att dagens människa är ett djur, en hominid, som evolverat under 2 – 2.5 miljoner år. Hominider är ytligt tämligen lika apor vilket lätt brukar resultera i den brutalt förenklade synen att människor härstammar från apor. Låt vara att vi haft gemensamma förfäder men då de fanns ett par miljoner år eller mer bakåt i tiden så har inte heller vår eventuella närmaste apsläkting förblivit orörd av evolutionen. Detta har skett under lika lång tid vilket innebär att det sammanlagt ligger 4 till 5 miljoner års evolution mellan oss. Att den sedan inte skett symmetriskt (”lika mycket”) efter de olika linjerna må så vara.

Den tidsmässigt absoluta majoriteten av människans evolution har skett innan vi började bete oss som människor och spridas som Egyptens gräshoppor ut från de sannolika ursprungsområdena i Afrika. Av skäl som ännu ej är helt fastlagda lyckades ”vi” bryta oss ut från det ursprungliga utbredningsområdet. Med tiden lyckades människor gradvis behärska och befolka miljöer som var och fortfarande är svåra eller omöjliga att leva i utan överförd kunskap och/eller redskap. Detta förutsatte förmåga att kommunicera samt abstrakt tänkande för att kunna förbereda sig för en framtid med knappare resurser som t.ex. att en sträng vinter följer på en behaglig sommar och en generös skördetid.

Min hypotes är att vi ursprungligen betedde oss som de djur vi var/är. Det finns olika åsikter om människan från början var vegetarian/vegan, karnivor (köttätare) eller omnivor (allätare). Om vi utgår från hur människan fungerar idag så kan vi lätt fastslå att det rena veganalternativet går bort då det är omöjligt att klara sig utan det ”animaliska” vitaminet B12, framförallt för en baby. Tragiskt nog bevisas det om och om igen när okunniga veganföräldrar håller fast vid sin livsstil och dessutom försöker pracka den på sina småbarn som, om det inte upptäcks i tid, dör redan efter veckor eller månader.

Att man kan leva som närmast total karnivor visades av Inuiter, eskimåer, som tillbringade nästan hela sitt liv på och nära snö och havsis och bara under korta tider kunde få tag på föda från växtriket. 

Låt oss fundera på vad som krävdes för att leva som vegetarian under den större delen av människans evolution. Vilka vegetabilier kunde tillgodose våra förfäder med nödvändiga näringsämnen under hela året? Frukt och bär finns under en mindre tid av året, så där finns en del av svaret. Ätliga rötter och nötter, kan dom stå för resten? Jag tror knappast att de tidigaste av våra förfäder hade tillräcklig kapacitet att organisera sina liv för att förbereda sig för de knappa matresurser som sannolikt rådde under månader i sträck.

Vi tror gärna att om vi bara slipper den isande vinterkylan så löser sig det mesta. Men de som tittat på några avsnitt av TV-serien Robinson vet att deltagarna lider svårt av näringsbrist mitt i det soliga paradiset och detta efter bara några få dagar/veckor. Hur skulle det vara att leva ett tillräckligt långt liv för att sätta barn till världen och hjälpa dem tillräckligt på väg i den miljön?

Större delen av den yppiga växtlighet som omger människor även på en sådan ”paradisö” är oanvändbara som näringskällor för den människa som lever för stunden som våra tidigaste förfäder alldeles säkert gjorde. Först när vi i mer än tillfällig omfattning (åsknedslag och följande skogsbränder t.ex.) började utnyttja elden för att bereda mat av råvaror som vi egentligen inte kan tillgodogöra oss i rimlig omfattning kunde vegetabilier ge oss ett påtagligt tillskott.

Min hypotes är att våra tidiga förfäder sannolikt levt som omnivorer, allätare, jägare, fiskare och samlare.

Innebär begreppet allätare att vi kan äta ”allt”? Vilka råvaror har vi kunnat göra oss nytta av under den absolut största delen av evolutionen, fram till dess vi började använda elden för matberedning och jordbruk för att organisera och samla grödor i mer koncentrerad form.

eld

Eld ger värme, en förutsättning för att förse många människor med mat.

Människan är det enda djurslag som regelmässigt använder värme för att göra svårsmälta råvaror användbara. Om du tror att det bara är en formell invändning så föreslår jag att du försöker leva minst en hel årscykel utan värmebehandlad mat, dessutom lokalproducerad och inte förvarad i kyl eller frys. Så begränsande det än låter är det faktiskt så alla vilda djur lever världen över. Däremot inte de flesta människor, framförallt inte de ”civiliserade”, de förväntas äta ”varierat” och på bestämda klockslag.

Potatis är ett väldigt nytt tillskott som mat för oss utanför Sydafrika, inklusive oss svenskar. Under många år användes potatisen i Sverige uteslutande för att tillverka alkohol, först efter några års allvarlig missväxt började man använda den på tallriken. Men prova att äta den rå under det kommande året. Nu är inte smaken det stora problemet utan hur mycket av dess näring man kommer åt. Faktiskt ganska noll utan värmebehandling.

Spannmål? Jag får acceptera att du i praktiken kommer att repa dina vippor på ett odlat sädesfält även om om de tidiga människorna säkert skulle behöva traska runt en hel del för att finna nämnvärda mängder innan jordbrukets intåg så sent* som för 10000 år sedan. Sen då, vad gör du med dom vipporna? Inte heller dom kan kroppen använda utan värmebehandling.

Frukt och bär, det måste väl fungera? Javisst, men hur länge? Från skördetiden på sensommaren och en, två, tre månader framöver går det jättebra, men resten av året då?

Nötter? Var hittar du dem i tillräcklig omfattning?

På det sättet kan man gå igenom större delen av dagens ”mat” och finna att utan värmebehandling går den bort. Och ändå är det så ”vi” ätit under den absoluta majoriteten av människans evolution, 50 000 år eller mindre av totalt 2 – 2,5 miljoner år, 98%+!

Men kött och fisk, dom måste man väl koka eller steka för att de skall bli ätbara? Nej, faktiskt inte. Tvärtemot vad veganer och vegetarianer tror är människans mage mycket väl anpassad att ta hand om rått kött utan större problem. Tänk råbiff, sushi och lufttorkad skinka av diverse slag. Råa ägg går alldeles utmärkt, de ingår i hemgjorda glass som vi understundom njuter av.

Inte för att jag tilltalas av tanken på att gnaga i mig en rå älgskånk, men rent näringsmässigt är det en fullträff jämfört med rå potatis.

Allätare innebär att man, som som djurarten människa, kan äta både av karnivora och vegetabiliska råvaror, de senare dock i mycket begränsat urval om man inte har tillgång till värmebehandling, något som ur evolutionssynvinkel har skett helt nyligen**.


*) 10 000 år låter länge, men är bara 1/5 av den tid som gått sedan människan började sprida sig från sitt sannolika ursprungsområde i Afrika. I jämförelse med de 2,5 miljoner år som människans evolution antas ha tagit är det ynka 0,4%. Om människans evolution motsvarar ett dygn, då började ”vi” odla spannmål för knappa 6 minuter sedan.

**) Min hypotes är att människans utbredning förutsatte regelbunden användning av eld.

En del nyheter från den vetenskapliga världen får oproportionerligt stort genomslag medan annat passerar utan att förorsaka en krusning i ”våra” media. Mer än ett år har gått sedan ett pressmeddelande från Universitetet i österrikiska Graz publicerades.

Vegetarier: Mehr Krankheiten & weniger Lebensqualität als Viel-Fleischesser 

25.02.2014 – Eine aktuelle Studie der Medizinischen Universität Graz hat ergeben [1]: Vegetarier haben häufiger Krebs und mehr Herzinfarkte, leiden wesentlich öfter an Allergien und zeigen mehr psychische Störungen als Viel-Fleischesser. Darüber hinaus ist die Lebensqualität der Vegetarier niedriger und sie benötigen mehr Leistungen des Gesundheitssystems. De Studie der Grazer Wissenschaftler basiert auf der Auswertung von Daten des Austrian Health Interview Survey (AT-HIS), einer repräsentativen Stichprobe der erwachsenen österreichischen Bevölkerung. AT-HIS wiederum ist Teil einer wichtigen und hochwertigen EU-Umfrage (European Health Interview Survey). 

Min tolkning: Cancer, hjärtinfarkter, allergier och psykiska störningar är vanligare bland vegetarianer och de behöver mer hälsovård.

Detta blytunga konstaterande har du inte läst någon annanstans före denna studie, det vågar jag nästan slå vad om. Förmodligen inte många andra heller. Studien inleds nämligen med en uppräkning av fördelar som brukar tillskrivas vegetarianer jämfört med köttätare. Läs i studiens Introduktion hellre än att jag citerar här. Avslutningsvis:

To summarize, a number of studies have shown vegetarian diets and diets with poor meat intake to be associated with lower mortality rates for certain diseases. 

Så kommer skälet att dra igång denna studie: 

Research about the dietary habits in Austria is, however, rather sparse and mainly focused on genetic factors. Therefore, the aim of this study was to investigate health differences between different dietary habit groups among Austrian adults.

Bra skäl, glest mellan österrikisk forskning i ämnet och det som gjorts har fokuserat på genetiska faktorer. 

Studien baseras på data från en återkommande (vart åttonde år) undersökning, AT-HIS (Austrian Health Interview Survey). Urvalet anses vara representativt för befolkningen och omfattade 15747 personer, 15 år och äldre. 54,7% var kvinnor och svarsfrekvensen 63,1%. I studiens utvärdering inkluderades fyra lika stora grupper om tillsammans endast 1320 personer och skälet var följande:

Maßgebend für die Größe der vier Vergleichsgruppen (je 330) war die Gesamtzahl an Vegetariern in der repräsentativen AT-HIS-Stichprobe (343; 2,2% von 15.747). 

Det visade sig nämligen vara med nöd och näppe man fann vegetarianer att studera!

While 0.2% of the interviewees were pure vegetarians (57.7% female), 0.8% reported to be vegetarians consuming milk and eggs (77.3% female), and 1.2% to be vegetarians consuming fish and/or eggs and milk (76.7% female). 

Genom en tillåtande vegetariandefinition fann man 343 av 15474 (2,2%) att arbeta vidare med. Endast 0,2% av de intervjuade hänfördes till strikt vegetarianism vilket jag tolkar som veganer medan de övriga 2% kompletterade med mjölk, ägg och fisk. 

Moreover, since the vegetarian group was the smallest, we decided to match each of the vegetarians (1) with an individual of each other dietary habit group (carnivorous diet rich in fruits and vegetables (2), carnivorous diet less rich in meat (3) and a carnivorous rich in meat (4)). 

Som texten är skriven så känns det som att den pyttiga veggogruppen överraskade studieledarna, de var knappast i förväg beredda på detta (…since the vegetarian group was the smallest, we decided to match each of the vegetarians (1) with an individual of each other dietary habit group…) I avsikt att motverka systematiska fel matchades varje ”vegetarian” med en individ i vardera av de övriga deltagargrupperna (kött med rikliga inslag av vegetabilier och frukt, en grupp ”less rich in meat” och ”köttfrossare”. 13 av de ursprungliga 343 i veggogruppen utgick i denna process då det inte gick att skapa matchade grupper, skälen till detta känner jag ej.

Hälsoskillnaderna (18 olika parametrar) mellan de olika grupperna varierade avsevärt och var för mig överraskande. 

  • ”Rich in meat” hade sämst utfall i 4 parametrar och bäst i 6.
  • ”Less rich i meat” hade sämst utfall i 1 parameter och bäst i 6.
  • Köttätare med rikligt med vegatabilier och frukt hade sämst utfall i 5 parametrar och bäst i 3.
  • Vegetarianerna var sämst i 11 parametrar och bäst i 3.

Österrikisk koststudie, tabell 3

Tabell 3 i studien. Klicka på bilden om du vill göra den större

Conclusion: Our study has shown that Austrian adults who consume a vegetarian diet are less healthy (in terms of cancer, allergies, and mental health disorders), have a lower quality of life, and also require more medical treatment. Therefore, a continued strong public health program for Austria is required in order to reduce the health risk due to nutritional factors. Moreover, our results emphasize the necessity of further studies in Austria, for a more indepth analysis of the health effects of different dietary habits.

Min tolkning: Vår studie visar att Österrikiska vuxna som äter en vegetarisk kost har sämre hälsa (vad gäller cancer, allergier och mentala problem), har lägre livskvalité samt behöver mer medicinsk behandling.

Att fundera över:

  • Hälsoutfallen som de rapporteras i tabell 3 följer ingen tydlig tendens och är i flera fall så små att de kan vara slumpmässiga.
  • Det är inte möjligt att veta om vegetariangruppens sämre hälsa är en följd av livsstilen eller om en sämre hälsa inspirerar till en vegetarisk livsstil.
  • Andelen österrikiska veganer (0,2%) är överraskande lågt.
  • Andelen österrikare som själva hänför sig till gruppen veganer/vegetarianer (2,2%) är överraskande lågt.
  • Gruppen vegetarianer omfattar även mjölk-, ägg- och fiskätare. Hur skulle resultatet blivit om de strikta vegetarianerna/veganerna särrapporterats?
  • Trots att studiens slutsats är rätt tydligt formulerad kanske det bleka utfallet mest stöder åsikten att det är svårt att studera orsak och verkan hos kost och hälsa i observationsstudier.

Nutrition and Health – The Association between Eating – Behavior and Various Health Parameters: A Matched Sample Study   E-mail: nathalie.burkert@medunigraz.at

Läs även: Vegetarians Found To Have More Cancer, Allergies And Mental Health Disorders

Universitetet var naturligtvis tvingade att inta en försiktigare hållning och publicerade: UGB-Stellungnahme: Fleischesser nicht gesünder als Vegetarier

Die Welt, intervju med Nathalie Burkert: ”Vegetarier leiden häufiger an Krebs und Asthma”