Inlägg märkta ‘fleromättade fettsyror’

Fettväv byggs av fettsyror sammanlänkade tre och tre med glycerol till triglycerider lagrade i en stor droppe i fettceller. Dessa är specialiserade och har t.ex. mycket få mitokondrier som används för att skapa ATP, kroppens grundläggande energivaluta. Cellkärnan med sitt innehåll av DNA är förvisat ut i periferin (se bilden till vänster). Genom sitt spartanska innehåll är fettväv normalt är nästan vit. Resten av fettväven utgörs i huvudsak av blodkärl och blod. Detta gör att energitätheten i fettväv är ungefär 7500 kcal/kg, klart lägre än i rent fett.

Kompletta fettmolekyler kan inte passera cellmembran* i komplett skick, de är för ”storrömt”. Vanligen spjälkas först de två yttre fettsyrorna loss (hydrolyseras**) av ett enzym medan den i mitten kan vara kvar i en monoglycerid***, där glycerolen är bundet till den kvarvarande fettsyran. Därefter kan de passera in i fettceller och åter kombineras till fettmolekyler.

De enskilda fettsyrorna i det som kallas TG (triglycerider) i labbrapporters ”blodfetter” kan ha annat ursprung än fettet i maten, de kan nyproduceras (de novo lipogenesis) i levern med glukos/kolhydratöverskott som grund.

I blodet finns inget som entydigt identifierar ursprunget för en enskild fettsyra och fettväv byggs av överskott som finns i blodet. Kroppens egen produktion av fettsyror begränsas till de med max 16 eller 18 kol, palmitin– och stearinsyra. Dessa kan sedan desatureras där ett par väteatomer avlägsnas av enzymer, fettsyran får en omättnad och den böjda form som gör den ”rinnigare”. Stearinsyran kan då bli oljesyra och smältpunkten sjunker drastiskt från ungefär 69 C till 13-14 C.

Korta (2-5 kol) och medellånga (6-10/12 kol) fettsyror från mat går raka spåret från upptag i tarmen via blodet och till slutförbrukarna, vanligen muskler. De når därför fram och förbrukas snabbt och bidrar därför föga eller inte alls till bildningen av vare sig TG eller fettväv. När längre fettsyror tagits upp ur tarmens innehåll lastas de i stora ”transportfarkoster”, kylomikroner/chylomikroner, och transporteras vidare i lymfsystemet. Cirkulationen i lymfsystemet är långsam då det inte finns någon egentlig ”pump” liknande blodsystemets hjärta. Med tiden når de en plats där de flyttas över till blodet och vidare till lever, muskler eller fettväv.

Intressant nog har kolhydratätare i allmänhet påtagligt större mängder fett i blodet än LCHF-are. Detta syns på labbvärdet TG (triglycerider) som transporteras i lipoproteinet VLDL (Very Large Density Lipoprotein). Allt eftersom VLDL delar ut sitt innehåll minskar det i storlek till IDL (Intermediate Density Lipoprotein)

Min hypotes är att fettväv byggs med protein-, kolhydrat– och/eller fettöverskott som grund. Lägg märke till det gemensamma i påståendet: ÖVERSKOTT av energibärare i blodet!

Repetera, eller kan du tillräckligt? Fett #1: Fettsyror, en introduktion   Fett #2: Raka och krökta fettsyror  Fett #3: Fettsyrors längd och omega-begreppet


*) Den rådande uppfattningen är att fettsyror och monoglycerider kan passera rakt genom cellmembranen men tecken antyder att det kan finnas alternativa transportmöjligheter, vi får se med tiden.

**) Hydrolysering innebär att en vattenmolekyl ”petas in” i skarven mellan glycerol- och fettsyramolekylen. Den delas upp i sina delar och återställer de ursprungliga OH-grupperna. Hydro syftar på vatten och lysera på att det faller isär, separerar.

***) Om du tittar på innehållsförteckningar på processad mat, särskilt lågfettvarianter med högt vatteninnehåll, är sannolikheten stor att du ser att den innehåller ”mono- och diglycerider”. Dessa är ”nästanfetter” och 1/3 respektive 2/3 av deras beståndsdelar av fettsyror borde redovisas i fettinnehållet. Dessa ”nästanfetter” används används av industrin när man producerar hittepå-fetter då de lätt umgås med fett och samtidigt binder skapligt stora mängder vatten via de oanvända OH-grupperna på glycerolmolekylen.

Jag satt i hyrbilen på väg mellan Kennedy Space Center och Orlando, Florida när smärtan kom. Plötsligt, intensivt och med en påtaglig överkänslighet för ljus. Det var i slutet på 80-talet och vår första resa till USA. Första tanken var att kalldrag från luftkonditioneringen i flygplanet på vägen över Atlanten var orsaken, men varför bara ena ögat? Resten av dagen körde jag mycket försiktigt med ena handen kupad över ögat som skydd mot ljuset. Att försöka blunda med ena ögat och köra var inte att tänka på, det gjorde för ont. Till slut klarade jag inte mer och långt innan det var planerat stannade vi och låg över på ett riktigt billigt motell.

Under natten och nästa morgon begrep vi bättre vad som styrde priset. Det var, som i många andra sammanhang, läget, läget och läget. När vi anlände i kvällens djupa mörker var vi inte särskilt uppmärksamma på att det låg en livligt trafikerad järnväg i direkt anslutning till bakväggen och att den stilla förortsgatan på framsidan i själva verket var en mångfilig pendlarväg med gigantisk trafik på morgonen. Nåja, centralt var det i vilket fall.

Under natten hade smärtan lagt sig nästan helt och resten av semestern blev inte alls påverkad, men på vägen hem höll jag luftmunstycket över min flygstol stängd för säkerhets skull. Inga ögonproblem på några år, men så hände det igen och då kom till slut förklaringen till vad som förorsakat smärtan, en inflammation i ögats iris (regnbågshinnan), en irit.

  • I ögat finns en ringmuskel runt pupillen som reglerar hur mycket ljus som släpps in i ögat. Denna muskel ger oss även vår ögonfärg. Av olika skäl kan den inflammeras och den smärta som uppkommer har, åtminstone i mitt fall, varit stark och obehaglig. Redan den lätta beröringen när man tvättar ansiktet är tillräcklig.

Inflammationen kan utlösas av många orsaker och jag bär med mig minst två av dem, tarmsjukdomen ulcerös kolit samt den reumatiska ankyloserande spondylit, även kallad Bechterews sjukdom.

Att mitt första möte med irit kom så plötsligt och praktiskt taget försvann inom mindre än 20 timmar har jag ingen som helst förklaring till. Alla senare gånger har behandlingen varit kortisondroppar och ett pupillvidgande preparat. Jag har inga problem med att ta dropparna, annat att de kan vara lätta att glömma bort, effekten är både snabb och påtaglig så därför känner jag mig återställd långt innan kuren är klar, en upplevd friskhet som kan bidra till glömskan.

Iriter återkom med ojämna mellanrum under årens lopp och med tiden lärde jag mig att både känna de allra tidigaste symtomen samt att det inte var lönt att vänta ut att det skulle lösa sig av sig självt som första gången. Det gjorde det aldrig. 

En liten fördel med iriterna var att kortisondropparna samtidigt gjorde att mitt närmast ständigt blödande tandkött blev som nytt! Den positiva effekten satt i någon vecka efter kortisolkuren, sedan var det som förr.

I mitten av november 2005 köpte min fru Lars Erik Litsfeldts Fettskrämd och Sten Sture Skaldemans Ät dig ner i vikt. Den första lockade med en osannolik titel, den andra ett osannolikt löfte. Men vi har båda vissa kunskaper om grundläggande fysiologi från våra yrken och hade inga problem att acceptera de idéer som presenterades i böckerna, de byggde ju på ovedersäglig logik, låt vara att de gick på tvärs med de traditionella råden. Vi sträckläste och den 17 november 2005 gick vi igång på alla cylindrar.

Efter några dagar, säg 3-4, så blödde helt plötsligt inte mitt tandkött längre! Effekten var, för mig, helt oväntad och det tog ett tag innan sambandet stod klart, den ”nya” maten hade antiinflammatoriska egenskaper, åtminstone i jämförelse med den gamla. 

Kroppens immunförsvar använder diverse verktyg och till dessa hör i huvudsak inflammationshämmande omega-3-fettsyror (n-3) samt inflammationsfrämjande omega-6-fettsyror (n-6). Inflammationer är en av kroppens försvarsmekanismer, men för att de skall ha avsedd effekt måste de både kunna aktiveras och stängas av efter behov. Detta sker om mängden av dessa fettsyror är tillräcklig men inte överdriven, samt att kvoten n-6/n-3 ligger i intervaller 1/1 – 4/1. Tyvärr är dagens mat oerhört rik på inflammationsfrämjande omega 6-fettsyror, 10 – 40 gånger mer än n-3! Detta beroende på att ogenomfunderad industrimat av ekonomiska skäl baseras på vegetabilier inklusive billiga vegetabiliska fettråvaror

Det finns goda skäl att verksamma omega-3-fettsyror till stor del kommer från kalla hav. De är mycket lättflytande även i stark kyla vilket tillåter att fiskar och andra varelser vara mjuka och smidiga även vid (och till och med under) 0 grader. Samtidigt är dessa fetter känsliga för oxidation (härskning) men i den kalla omgivningen är detta inget problem.

Precis samma skäl, men omvänt, förklarar varför vegetabiliska omegafettsyror domineras av ”n-6-typ”. De är inte lika lättflytande, ens när temperaturen stiger riktigt högt i solskenet. Även i vegetabiliska fetter finns omega 3-fettsyror, men det är genomgående kortkedjigt (18 kol) och inte lika användbart i kroppen som de långkedjiga (20 – 22 kol) som förädlats beroende på sitt animaliskt ursprung. Djur såväl som människor har enzymsystem för att bearbeta de korta kolkedjorna, men det delas mellan både n-3- och n-6-fettsyror och jobbar enligt principen ”först till kvarn…”. Om man då äter en n-6-rik kost blir enzymsystemet överbelastat av att förlänga linolsyra (n-6, 18 kol) till arakidonsyra (n-6, 20 kol). Arakidonsyra är ”modersubstans” till proinflammatoriska prostaglandiner, leukotriener och thromboxaner.

  • Det finns antiinflammatoriska preparat som dämpar kroppens förmåga att bilda dessa ämnen från arakidonsyra, de kallas NSAID-preparat, ibland även COX-hämmare.

Min erfarenhet är att det är mycket fördelaktigt att bekämpa inflammatoriska sjukdomar redan vid källan genom att undvika vegetabiliska fettkällor, rika på kortkedjigt omega-6, samt stötta med redan förädlade animaliska fetter med en rejäl andel omega-3 som EPA (n-3, 20 kol) och DHA (n-3, 22 kol).

Sedan vi började med LCHF har jag bara haft ett litet tillbud av irit, dessutom har de smärtsamma skoven av Ankyloserande spondylit (Bechterew) upphört. Jag har till och med upplevt en liten ökning i ryggens rörlighet. Ska egentligen inte kunna hända.

Läs mer i OMEGA-3. Vitaminet från havet av Tom SaldéenOptimal förlag

Fettsyrors längd har avgörande betydelse för hur kroppen hanterar dem. I första delen av serien visar jag hur en fettsyra byggs upp av en metylgrupp, en kolkedja och slutligen en karboxylgrupp. Metylgruppen och kolkedjan utgör den ”feta”, opolära*, delen av molekylen medan karboxylgruppen är polär* och ”umgås” väl med vatten. Hos korta och medellånga fettsyror dominerar den polära egenskapen och de kan följa blodet utan hjälp.

När fett nått förbi magsäcken/tolvfingertarmen är det emulgerat som ytterst små fettdroppar av gallan. Ungefär som diskmedel löser upp det feta i disken. När fettdropparna når tarmslemhinnan bearbetas de av lipaser, enzymer som delar upp fettmolekylen i beståndsdelar så att de kan passera in genom cellagret. Jag återkommer till det i ett senare inlägg.

  • De långa fettsyrorna återkombineras till fettmolekyler och packas i vattenlösliga transportfarkoster, kylomikroner, som går in i lymfsystemet. Då det inte finns någon ”motor” som driver på går det långsamt, men förr eller senare hamnar de i blodet för vidare befordran.
  • De korta och medellånga lotsas direkt till blodet och når snabbt olika slutförbrukare som t.ex. muskel– och leverceller. De är utmärkta som ”snabb energi” och lagras inte i fettväv.

Repetera, eller kan du tillräckligt? Fett #1: Fettsyror, en introduktion   Fett #2: Raka och krökta fettsyror

SCFA, Short Chain Fatty Acid, kortkedjiga fettsyror

Jag syftar på de med sammanlagt 2 till 5 kolatomer men indelningar som denna är inte självklara och olika åsikter finns. Effekten av den feta, hydrofoba* kolkedjan i förhållande till den hydrofila* karboxyländen avgör hur lätt den ”umgås” med vatten. Bland SCFA är det den hydrofila karboxyländen som med god marginal bestämmer.

  • Bakterier i tjocktarmen klarar att bryta ner fibrer och vissa andra andra kolhydrater som resistent stärkelse, RS. Ur dessa producerar de 4 korta mättade fettsyror, ättiksyra (2 kol, 60% av mängden), propansyra (3 kol, 25%), butansyra (smörsyra, 4 kol, 15%) samt en spårmängd av valeriansyra (5 kol). Dessa försörjer tarmen med energi, vilket förutsätter att fettsyrorna kan färdas i den vattenrika och därför polära* miljö som tarminnehållet utgör.

Om man äter/dricker SCFA utgör de en snabb energikälla om än inte helt oproblematisk. Ättiksyran, t.ex., måste spädas rejält för att bli drickbar och en varning är på plats då den fräter på tandemaljen. Skölj därför noga, men dröj med tandborstningen så du inte sliter på tandemaljen. Äppelcidervinäger är ett rimligt alternativ att prova för den nyfikne.

Som framgår av namnet är smör en källa (eng: butter) till butansyra. Här är risken för syraattacker på tänderna obefintlig då den sura änden av fettsyran är ”upphakad” av en glycerolmolekyl så länge det är ett fett.

MCFA, Medium Chain Fatty Acid, medellånga fettsyror

Detta är fettsyror med 6-10/12 kolatomer. Fortfarande dominerar karboxyländens förmåga att umgås med vatten, de passerar in genom tunntarmens epitel direkt till blodet och vidare till celler som har behov av dem. Kokosolja är ett utmärkt exempel.

Övriga fettsyror

Allt eftersom den ”feta” delen av fettsyran (metyländen + kolkedjan) börjar dominera försvinner möjligheten att på egen hand följa blodet och en långsammare omväg tar över logistiken. Repetera gärna början av inlägget om du inte minns varför.

Omega-begreppet

Metyländen betraktas av kemister som slutet av en fettsyra och kallas därför omegaänden. (Omega är den sista bokstaven i det grekiska alfabetet). I nutritionssammanhang har den en avgörande betydelse och vissa fettsyror beskrivs och får sina namn med utgångspunkt från omega-änden.

Lägg märke till minustecknet mellan omega och 3, 6 eller andra siffror som kan finnas! Det är inte ett bindestreck utan anger att man räknar bakåt i kolkedjan, med utgångspunkt från kolet i metyländen. Ibland skriver man n-3 eller ω-3

Omega-3, n-3, ω-3

De har sin första dubbelbindning mellan kolatom 3 och 4, räknat från metylgruppen, det finns vanligen fler med två enkelbindningar emellan. Ju fler dubbelbindningar desto mer kröker sig fettsyran mot en spiralform om den är riktigt lång. Då omega-3-fettsyrors krökningar börjar tidigt i kedjan finns det, för en given kolkedjelängd, plats för flera vilket ger fettsyran en spiralform och väldigt rinniga oljor med låg smälttemperatur. Växelvarma djur i mycket kall miljö, t.ex. fiskar i Norra Ishavet, har särskilt mycket omega-3-fettsyror för att alls kunna röra sig i det kalla vattnet vid temperaturer vid och under noll.

Omega-6, n-6, ω-6

Dessa har sin första dubbelbindning mellan kolatom 6 och 7, fler finns vanligen med två enkelbindningar emellan. Vid lika antal kol har omega-6-fettsyror en större andel rak kolkedja än omega-3 vilket gör dem något mindre rinniga. Vegetabiliska oljor från varma miljöer har en större andel omega-6 då de växter de kommer från annars skulle sloka svårt i värmen.

Essentiella fettsyror

Vi kan själva tillverka mättade fettsyror upp till 16-18 kol (uppgifterna varierar mellan olika källor) och ur dessa även enkelomättade med hjälp av enzymer som heter desaturaser**. Vi har däremot inte desaturaser som kan skapa dubbelbindningar så nära metyländen som vid kol 6 eller tidigare. Dessa måste vi därför få från det vi äter och kallas därför essentiella, livsnödvändiga. Det är omega-3-fettsyran alfa-linolensyra och omega-6-fettsyran linolsyra, råmaterial som kroppen bygger vidare på.


*) Hydro– syftar på vatten, –fil och –fob har betydelser som sannolikt alla förstår. Hydrofil innebär ungefär ”vattenälskande” och hydrofob ”vattenskyende”. Med korrekt terminologi: hydrofila ämnen löser sig i polära och hydrofoba i opolära lösningsmedel. Vatten och därmed blod är polära lösningsmedel.

**) Desaturaser plockar bort två väteatomer, en från vardera näraliggande kol i kedjan. De är specialiserade och kan till exempel räkna. Mer om detta i ett senare inlägg.

Dietister och andra med konventionella kunskaper om mat förfasar sig ofta och gärna över att LCHF-are ”utesluter en hel näringsgrupp” och därför äter ”ensidigt och näringsfattigt.”*

Fettsyror är mycket varierade i sin sammansättning, för att inte tala om fetter och ämnen de bildar i kroppen.

Har du inte läst #1, introduktionen till fettsyror, så föreslår jag att du börjar där.

Mättade fettsyror, SFA (Saturated Fatty Acid)

De kännetecknas av en kolkedja där alla bindningar mellan kolatomer är enkelbindningar och alla kolatomer har vardera två väteatomer är fullbesatt, mättad med väte.

Bilden visar en mättad fettsyra med 4 kolatomer, butansyra 4:0, även kallad smörsyra. 4 står för antal kol och 0 antal dubbelbindningar. Metylgruppen CH3 längst till vänster inleder den feta delen av molekylen, här 3 kol lång, medan karboxylgruppen COOH till höger kan koppla till andra molekyler. Den färgmarkerade väteatomen sitter rätt löst och kan spontant falla bort, binda till en vattenmolekyl och bildar då en H3O+, en oxoniumjon (även kallad hydroniumjon) som kännetecknar syror vilket motiverar beteckningen fettsyra.

Enkelomättade fettsyror, MUFA (Mono Unsaturated Fatty Acid)

En kolkedja med exakt en dubbelbindning innebär även ett par väteatomer färre och kallas enkelomättad.

Bilden visar ett annat sätt att illustrera molekyler, lite mer som de faktiskt ser ut i extrem närbild. Här syns att den har volym och inte är platt som mina schematiska teckningar.

Fleromättade fettsyror, PUFA (Poly Unsaturated Fatty Acid)

Fettsyror med två eller fler dubbelbindningar kallas fleromättade. En logisk följd är att för var och en försvinner dessutom ett par väteatomer med konsekvenser vi berör senare. För att underlätta förståelsen kommer jag att försöka placera karboxyländen till höger i bilden så långt det är möjligt.

 

Cis och Trans-former

En kolkedja har en mycket strukturerad uppbyggnad och den överlägset vanligaste omättnaden i en naturligt förekommande kolkedja innebär att de två väteatomer som saknas har suttit jämte varandra ”på samma sida”, kolkedjan kröker sig då i Cis-form. Om det finns fler omättnader i kedjan sitter de vanligen med två enkelbindningar emellan. En mindre vanlig variant, där dubbelbindningarna sitter med en enda enkelbindning emellan kallas konjugerade fettsyror.

Om de saknade väteatomerna i en dubbelbindning kommer parvis från vardera sidan kallas det trans-form och kedjan får en knick snarare än en krök. I naturen är transfettsyror förhållandevis ovanliga men bakterier hos idisslare gör just den sortens kolkedjor efter speciella mönster.

 

Industrier försöker ”förädla” rinniga vegetabiliska oljor så att de blir mer tjockflytande och härmar smör. De har under lång tid tillsatt nickelspån som katalysator, hettat upp oljan under högt tryck samtidigt som man tillför vätgas. Trycket och värmen gör att väteatomer formligen tvingas in i omättnader. Samtidigt rör sig kolatomer i dubbelbindningar sinsemellan och ren slump gör att naturligt krökta Cis-bindningar kan vridas om till förhållandevis rak Trans-form. Båda effekterna gör oljorna gradvis mer trögflytande och till slut fasta. De växtoljor man använder är långkedjiga och för att de inte ska bli stenhårda redan vid rumstemperatur avbryts härdningsprocissen i förtid vilket lämnar kvar en blandning av cis- och transdubbelbindningar.

Gemensamt för dubbelbindningar är att kolatomerna dras något tätare tillsammans men även att vardera bindningen är ”svagare” än en enkelbindning. Den ”öppna” Cis-formen är känsligare för angrepp utifrån av fria radikaler något som knappt händer enkelbindningar och förhållandevis sällan för transdubbelbindningar. I atom- och molekylskala är de enskilda bindningarnas form och placering helt avgörande för hur en fettsyra beter sig. En fettsyra med en trans-bindning är stelare och kortare än en mättad fettsyra med samma antal kol, den kan ”lura sig in” men aldrig ersätta en mättad fettsyra.

Den ökade mättnadsgraden och de stela trans-formerna bidrar båda till att rinniga och billiga växtoljor blir fastare fetter som kan säljas som smörsurrogat och med högre vinst. Tidigare var det mycket vanligt med transfetter i industritillverkade smörsurrogat, men massiv kritik resulterade i att tillverkarna självmant minskade användningen i sutanvändarprodukter.

Livsmedelsverket, som borde ha varit självklara att rensa upp i röran, har mesigt stått vid sidan och knappt deltagit i debatten. De fick utstå mycket förlöjligande när man, för att alls kunna redovisa skadliga effekter, talade om ”transfetter och mättade fetter” som en sammanhållen grupp. Lika fel som man numera gör genom att tala om ”frukt och grönt”.


*) Energin i kolhydrater kommer uteslutande från monosackarider, glukos, fruktos och galaktos. I mat kan de finnas i väsentligt olika sammansättningar, men för att alls absorberas måste de först spjälkas till just de monosackariderna. Det betyder att den som äter enligt konventionella rekommendationer får hälften eller mer av sin energi från enbart de tre monosackariderna. Dessa är renons på egentlig näring och kan med goda skäl kallas tomma kalorier. Hur ”varierat” och ”närande” är det på en skala?

iForm Ät mättat fett

Mycket ska öronen höra och ögonen se förrn huvudet trillar av! iForm vänder sig till halvunga kvinnor* dressade i Kari Traa-utensilier och leende kisar in i den nedåtgående solen medan man dricker vatten ur en flaska under träningen. Källa: iForm

Nog dissat nu. I korthet pläderar iForm att man ska ”äta nyttigt” och springa mer, dietisternas ständiga mantra. Så kommer detta!

En stor amerikansk studie, som nyligen publicerades i den läkarvetenskapliga tidskriften British Medical Journal, visar att det är större risk att dö i hjärt-kärlsjukdom om du äter omättade växtoljor som t ex vindruvskärnolja, solrosolja och andra växtoljeprodukter framför mättat fett från t ex smör och grädde.

Råd från Livsmedelsverket framhåller ihärdigt att fleromättade fetter med ursprung i växtriket är det allra bästa.

Växtoljorna sänker visserligen kolesterolvärdet, men den nya studien slår alltså fast att de också minskar livslängden – stick i stäv mot vad näringsexperterna trott.

– Det är ännu ett bevis på att mättat fett inte ska ersättas med växtoljor, som innehåller rena omega-6-fleromättade oljor, säger läkaren Arne Astrup, professor och chef för Institutet för idrott och näringskunskap på Köpenhamns universitet till I FORM.

Arne Astrup var tidigare en dedikerad ”sockerkramare” men gjorde helt om för några få år sedan.


*) Nu utgår jag, kanske felaktigt, från att bilderna i tidningen motsvarar målgruppen. Alternativt är iForm en slags Dream Catcher, det redskap Indianer använde för att fånga drömmar. Vad vet jag, till mitt hus kommer bara deras nyhetsbrev.

Några stora media kommentarer de obekväma fakta om vegetabiliska fleromättade fetter som jag skrev om igår.

Reuters

ReutersIs vegetable oil really good for you?

The Washington PostThe Washington PostThis study 40 years ago could have reshaped the American diet. But it was never fully published.

Medical News Today

Medical News TodayPolyunsaturated or saturated fat? Old data, new conclusions

När ”kolesterol” hamnade i fokus rådde inga tvivel om att där fanns svaret på det långa livets gåta. Studier gjordes där målet var att hamra in kunskapen i såväl vården som hos allmänheten. Man satsade stora pengar i experiment som med de bästa avsikter designades för att eliminera tvivel om behandlingens positiva verkan och hur den skulle utföras.

En sådan var Minnesota Coronary Experiment som pågick under åren 1968 – 1973.

The MCE (1968-73) is a double blind randomized controlled trial designed to test whether replacement of saturated fat with vegetable oil rich in linoleic acid reduces coronary heart disease and death by lowering serum cholesterol. Recovered MCE unpublished documents and raw data were analyzed according to hypotheses prespecified by original investigators.

Min tolkning: MCE är en dubbelblind, kontrollerad och randomiserad studie avsedd att studera om man kan minska hjärtsjukdom och död genom att ersätta mättade fetter med vegetabiliska fetter rika på linolsyra (en 0mega-6-fettsyra med 18 kol) genom att sänka ”kolesterol”*. Återfunna och opublicerade dokument och rådata analyserades efter de ursprungliga hypoteserna.

Källa: Re-evaluation of the traditional diet-heart hypothesis: analysis of recovered data from Minnesota Coronary Experiment (1968-73) BMJ – Open Access

För att studien snabbt skall nå statistiskt säkerställda nivåer görs den med noggrann övervakning och kontroll: Deltagarna kommer från en vårdinrättning (nursing home) och sex mentalsjukhus i Minnesota.

Unpublished documents with completed analyses for the randomized cohort of 9423 women and men aged 20-97; longitudinal data on serum cholesterol for the 2355 participants exposed to the study diets for a year or more; 149 completed autopsy files.

Min tolkning: Data återfanns i opublicerade dokument för 9423 personer i åldrarna 20-97 år. Data för ”kolesterol” över tid fanns för 2355 deltagare som utsattes för experimentkosten under ett år eller mer. Till det kom 149 fullständiga obduktionsprotokoll.

Serum cholesterol lowering diet that replaced saturated fat with linoleic acid (from corn oil and corn oil polyunsaturated margarine). Control diet was high in saturated fat from animal fats, common margarines, and shortenings.

Min tolkning: En ”kolesterolsänkande” kost med linolsyra från majsolja samt margarin. Kontrollgruppen fick animaliskt fett rikt på mättat fett, ”vanligt”(?) margarin samt shortenings**.

Sänkningen av ”kolesterolet” var tydlig om ändå inte uppseendeväckande.

The intervention group had significant reduction in serum cholesterol compared with controls (mean change from baseline −13.8% v −1.0%; P<0.001).

Min tolkning: Interventionsgruppen (där man förändrade kosten) hade en statistiskt säkerställd minskning från utgångsvärdet med -13,8% jämfört med kontrollgruppens -1,0%. (P<0,001 betyder att utfallet bara hade 1 chans på 1000 att vara slumpmässigt)

Så redovisar man utfallet som hälsa/ohälsa.

Kaplan Meier graphs showed no mortality benefit for the intervention group in the full randomized cohort or for any prespecified subgroup. There was a 22% higher risk of death for each 30 mg/dL (0.78 mmol/L) reduction in serum cholesterol in covariate adjusted Cox regression models (hazard ratio 1.22, 95% confidence interval 1.14 to 1.32; P<0.001).

Min tolkning: Grafer visade inga överlevnadsfördelar i interventionsgruppen som helhet, inte heller i någon förutbestämd subgrupp. Risken för död ökade med 22% för varje 0,78 mmol/L sänkning av ”kolesterol”. Risken var 1,22 med 95% av mätvärdena inom intervallet 1,14 till 1,32, P<0,001.

Available evidence from randomized controlled trials shows that replacement of saturated fat in the diet with linoleic acid effectively lowers serum cholesterol but does not support the hypothesis that this translates to a lower risk of death from coronary heart disease or all causes.

Min tolkning: Tillgängliga utfall från randomiserade och kontrollerade (ej observationsstudier!) visar att när linolsyra (en fleromättad omega-6-fettsyra med 18 kol) ersätter mättade fetter så sjunker ”kolesterolvärdet”, men stöder ej hypotesen att detta medför en lägre risk för vare sig död i hjärtsjukdom eller död oavsett orsak.

Findings from the Minnesota Coronary Experiment add to growing evidence that incomplete publication has contributed to overestimation of the benefits of replacing saturated fat with vegetable oils rich in linoleic acid.

Min tolkning: Fynd från MCE kan läggas till den sammanlagda bilden att utebliven publicering av studier har bidragit till en överskattning av nyttan med att ersätta mättade fetter med vegetabiliska som är rika på omega-6-fettsyran linolsyra.

Endast några få randomiserade och kontrollerade studier (ej observationsstudier) har testat den traditionella Diet-Heart-hypotesen***. Två av dessa studier redovisades ej i sin helhet. Författarna av denna studie har även grävt fram data från Sydney Diet Heart Study (SDHS, 1966 – 1973) och i efterskott visat att ersättning av mättade fetter med fleromättade omega-6-fettsyror ökade såväl risken för hjärt-kärlhändelser såväl som död av vilken som helst orsak. Utfallet var statistiskt säkerställt trots att det sänkte ”kolesterolet”.

Självklart är både företrädarna för Diet-Heart-tänket och preparatindustrin oerhört irriterade på att en randomiserad, dubbelblind och kontrollerad studie med hög statistisk säkerhet går dem tvärs emot. ”Förr i tiden” löste man problemet genom att avstå från att publicera resultaten i sin helhet. Sedan några år är regelverket uppstramat så att en påbörjad studie inte får avbrytas utan goda skäl och dessa skall redovisas.

The experiment was funded by the US Public Health Service and National Heart Institute through the R01 mechanism (HE 09686), with Ivan Frantz as principal investigator and Ancel Keys as co-principal investigator.

Ständigt denne Ancel Keys. Hans skötebarn var att mättade fetter var roten till i stort sett allt ont.

Vi får en indirekt uppskattning av fettsyror som motbalanserar de studerade omega-6-fettsyrorna.

Based on the traditional distribution of polyunsaturated fatty acid species in US diets (about 90% of which are linoleic acid), this baseline hospital diet provided about 3.4% of calories as linoleic acid.

Min tolkning: Baserat på den traditionella fördelningen av fleromättade fettsyror i amerikansk kost (av vilka 90% är linolsyra) innehöll den initiala kosten ungefär 3,4% linolsyra.

Det innebär att omega-3-fettsyrorna utgjorde ungefär 0,4%. I stort sett är omega-6-fettsyror råmaterial för ämnen som är proinflammatoriska (prostaglandiner, leukotriener och tromboxaner) och omega-3-fettsyror motbalanserar detta. Båda behövs då inflammationer i styrd omfattning är en viktig del av immunförsvaret. I idealfallet bör balansen omega-6/omega-3 ligga mellan 1:1 och som sämst 4:1.

Så återkommer vi till en intressant fråga: Hur påverkas kvinnors hälsa av sänkt ”kolesterol”

MCE kvinnor

Den övre grafen visar det ackumulerade andelen döda kvinnor i alla åldersgrupper. Röda streck betecknar kontrollgruppen och heldragen blå är de behandlade. Inte vid något tillfälle har de behandlade kvinnorna någon fördel. Den nedre grafen gäller kvinnor från 65 års ålder. Efter ungefär 450 dagar på ”kolesterolsänkande” kost med vegetabiliska fetter och minskad andel mättade fetter börjar skadeverkningarna göra sig gällande för att sedan öka tydligt.

En kvinna som vill bli gammal ska definitivt inte sikta mot att sänka sitt ”kolesterol” med fleromättade vegetabiliska fetter.


*) Jag skriver ”kolesterol” då det är stor skillnad mellan molekylen kolesterol och ett eller flera av de lipoproteiner man mäter.

**) Shortening is any fat that is solid at room temperature and used to make crumbly pastry and other food products. Shortening is used in pastries that should not be elastic, such as cake. Although butter is solid at room temperature and is frequently used in making pastry, the term ”shortening” seldom refers to butter, but is more closely related to margarine.

***) Diet-Heart-hypotesen säger att den ”kolesterolsänkande” effekten av att byta mättade fetter mot fleromättade omega-6-rika vegetabiliska fetter minskar avsättningar i artärer, ”åderförkalkning” och hjärt-kärlhändelser samt förbättrar överlevnad.