Korta fettsyror i tjocktarmen, del 2

Publicerat: 2017-02-02 i fermentering, Fibrer, stroke
Etiketter:,

The development of the intestinal ecosystem is crucial for many gastrointestinal functions and body health. The intestinal ecosystem essentially comprises the epithelium, immune cells, enteric neurons, intestinal microflora, and nutrients.

Min tolkning: Utvecklingen av tarmarnas ekosystem är avgörande för mag- och tarmkanalens funktion och vår hälsa. Ekosystemet utgörs av dess avgränsningar (epithelium), immunceller, nervsystem, mikroflora och näringsämnen.

Källa: Potential beneficial effects of butyrate in intestinal and extraintestinal diseases

Börja gärna med att ögna igenom gårdagens inledning om denna studie.

… a growing number of studies have stressed the role of butyrate in the prevention and inhibition of colorectal cancer. At the extraintestinal level, butyrate exerts potentially useful effects on many conditions, including hemoglobinopathies, genetic metabolic diseases, hypercholesterolemia, insulin resistance, and ischemic stroke.

Min tolkning: …ett växande antal studier visar att n-butyrat skyddar mot och motverkar tjock- och ändtarmscancer. Utanför tarmarna ger butyrat möjliga användbara effekter mot många hälsoproblem, inkluderande en genetisk störning i de röda blodkroparna, genetiska metabola sjukdomar, avvikande blodlipider, nedsatt insulinsvar och stroke till följd av blockerat  blodflöde i hjärnan.

I tarmarna spelar mycket kortkedjiga fettsyror, SCFA (Short Chain Fatty Acids) en avgörande roll. Syntolkning: Bilden visar tjocktarmens olika delar.

largeintestine

In this context, short-chain fatty acids (SCFAs), produced by intestinal microflora, represent a clear example of the importance of the intestinal ecosystem. SCFAs are organic acids produced by intestinal microbial fermentation of mainly undigested dietary carbohydrates, specifically resistant starches and dietary fiber, but also in a minor part by dietary and endogenous proteins.

Min tolkning: SCFA produceras av (tjock-)tarmens mikroflora. De är organiska syror som bildas genom fermentering av osmälta kolhydrater från maten, speciellt av resistent stärkelse och fibrer, i mindre utsträckning av proteiner från mat eller de som avges av kroppen själv.

SCFA som bildas är kedjor av ett varierande antal kol-, väte- samt två syreatomer. Ättiksyra har 2, propionsyra 3, n-butansyra 4 och valeriansyra 5 kolatomer. De tre första utgör ungefär 60, 25 resp. 15% av koncentrationen i colon (tjocktarmen).

I början av colon där tunntarmen ansluter är miljön lite surare vilket gynnar de bakterier som producerar n-butyrate. De är Gram-positiva* anaeroba** bakterier.

Butyrate is the major energy source for colonocytes and is involved in the maintenance of colonic mucosal health[1]

Min tolkning: n-butyrat är den största energikällan för colonocyter som utgör tjocktarmens vägg och underhåller även dess slemskikt.

Fortsättning följer

Tidigare i ämnet: Nytta av korta fettsyror i tjocktarmen, del 1


*) Gram var en dansk kemist som fann en metod att färga bakterier. De som behöll färgen även efter en tvättprocedur reagerade positivt på behandlingen och kallas därför Grampositiva.  Läs mer om Gramfärgning här.

**) Anaeroba bakterier lever i en ytterst syrefattig miljö.

[1] Hamer HM, Jonkers D, Venema K, Vanhoutvin S, Troost FJ, Brummer RJ. Review article: the role of butyrate on colonic function. Aliment Pharmacol Ther 2008; 27: 104-119

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.