Arkiv för kategori ‘Artegen föda’

vk-torrfoder-diabetesrisk-fo%cc%88r-katter

Syntolkning av bild:

Torrfoder diabetesrisk för katter

Katter som främst äter torrfoder löper större risk att drabbas av diabetes. Men övervikt är den största riskfaktorn, enligt en studie på drygt 2 000 katter som gjorts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Källa: Västerbottens-Kuriren

Katter är rovdjur och vare sig vegetarianer eller ens allätare. De gnager i sig en del växtdelar, kattgräs, för att kunna bilda bollar av osmältbara ämnen som de sedan spyr upp. I övrigt har de inget näringsmässigt utbyte av växtdelar.

Studien från SLU noterar att det finns en koppling mellan katters övervikt och diabetes, men om deras slutsats är så kategorisk som VK-texten antyder är inte lätt att veta utan att ha den tillgänglig.

VK skriver: Att övervikt kan leda till diabetes är inte så förvånande.

Den korta notisen avslutas nämligen på följande sätt:

Hos tjocka katter syntes inget samband mellan torrfoder och diabetes, vilket antas bero på att övervikten i sig är en så stor riskfaktor.

Sannolikt grundas optimal hälsa av en artegen kost, det katter och för den delen alla andra djur är evolutionärt anpassade till. På grund av tillverkningsmässiga, hållbarhet samt ekonomiska skäl används en för katter onaturlig mängd kolhydrater i framställningen av torrfoder. Det överbelastar och utmattar delar av katternas metabolism då de inte är anpassade för detta.

Intressant nog gör man även följande observation:

Hos tjocka katter syntes inget samband mellan torrfoder och diabetes, vilket antas bero på att övervikten i sig är en så stor riskfaktor.

Hur påverkar man nu detta? Studien visar på lösningen även om man uttrycker sig bakvänt.

Innekatter löper större risk att drabbas än katter som går ute.

Min tolkning: Katter som äter (mer) arteget har lägre diabetesrisk.

Jag fick följande relevanta kommentar på facebook:

Hur kommer det sig att högproteinarna gick ner i vikt om insulinprod. stimulerades? Det verkar inte i linje med ”insulinteorin” att låg insulinnivå är nödvändigt för viktnedgång.

Min åsikt i korthet är att om man sänker energiintaget tillräckligt mycket under tillräckligt lång tid leder det alltid till viktnedgång. Problemet är att det är svårt att göra det varaktigt med förhöjt insulin men ganska lätt om insulinet håller sig i styr.

Studien är High-Protein Intake during Weight Loss Therapy Eliminates the Weight-Loss-Induced Improvement in Insulin Action in Obese Postmenopausal Women Cell Reports

The effect of increased protein intake per se on weight-loss-induced changes in insulin sensitivity and glucose homeostasis are not known because of the confounding effects of differences in weight loss and food selection and overall diet composition…

Min tolkning: Effekten på insulinkänslighet och glukoshomeostasen på grund av ökat proteinintag (i andra studier) är inte känd på grund av variationer i viktnedgång och den övergripande sammansättningen av maten.

Dom samlar omfattande information från andra studier och lägger den till grund för den egna, lite som en orienterare med flera kartor och kompasser för att ta sig igenom terrängen. Inte fel i det, bättre med grundlighet än slapphet. Men trots att man konstaterar att proteiner ökar insulinfrisättning så grottar man ner sig i diverse hormoner. Lite som att orienteraren hamnar i en buske och går bort sig bland grenar och löv.

Min kortfattade åsikt om en proteinmängd som överstiger grundbehovet är som följer:

Proteiner byggs främst av aminosyror och spjälkas åter till dessa under matsmältningen. Dessa aminosyror används sedan för att bland annat bygga kroppens strukturerhormoner och enzymer.

Det som inte förbrukas i den processen bryts ner till energigivare, glukos och ketoner, samtidigt som det kväve som är ett kännetecken för aminosyror avges i urinen. Det finns alltså ingen unik ”proteinenergi”, det mesta av överskottet bildar blodsocker (glukos), en mindre del ketoner. (Ur föregående inlägg)

Det de fick äta under det dryga halvåret som studien omfattade var följande:

All subjects were provided with a base diet of frozen entrees (eLiving meals, Morrison Healthcare; Lean Cuisine, Nestlé USA; Revel Kitchen) for lunch and dinner. For breakfast, subjects consumed two energy bars (NuGo Nutrition) per day. Subjects in the WL-HP diet group also consumed two servings of a whey protein isolate (Unjury, ProSynthesis Laboratories) per day, whereas subjects in the WL group consumed snacks that provided mostly carbohydrates and fat (in proportion to their contribution to total non-protein dietary energy content of the base diet; i.e., $63 and 37%, respectively) instead. Additional calories needed to meet each subject’s total energy and macronutrient requirements were consumed as fruits, vegetables, dairy products, and starches.

Alla deltagare (även kontrollgruppen?) fick en ”base diet” av frozen entrees* från Nestlé till lunch och middag. Som frukost fick de två energy bars från NuGo Nutrition. Högproteingruppen fick vassleprotein medan normalproteinarna fick snacks bestående av i huvudsak kolhydrater och fett. Resten av energi- och makronutrientbehovet fylldes genom frukt, vegetabilier, mejeriprodukter samt stärkelse.

Artegen är maten definitivt inte.


*) Såvitt jag förstår är det samma eller åtminstone lika de frysta färdigrätter med vackra bilder som inte särskilt liknar innehållet, 5 för 100:-

ACKNOWLEDGMENTS (i utdrag) S.K. (Samuel Klein) is a shareholder of Aspire Bariatrics and has served on scientific advisory boards for Takeda Pharmaceuticals and Novo Nordisk.

Länk till Aspire Bariatrics / Aspire Assist och en intervju med Samuel Klein på YouTube

Även andra marknadsför liknande metoder, länk till ett tidigare inlägg.

För överlevnad är biologiska system beroende av många samverkande mekanismer, sammanfattade i begreppet homeostas, detta innebär att kroppen som helhet är stabil trots varierande betingelser, här några viktiga exempel.

  • Vår kroppstemperatur är påfallande jämn i ett smalt intervall där våra enzymer arbetar effektivt, bara några få grader från nivåer som dödar oss.
  • Mer än två tredjedelar av vår kropp är vatten, det enskilt viktigaste ämne vi ständigt måste ha tillgång till för att övriga processer skall vara meningsfulla. Homeostasen ger oss törst som signal att dricka och urinen transporterar bort både vätska och avfall inklusive en del av det vi ätit/druckit i överskott.
  • Blodet bär runt energiråvaror till alla våra celler från maten men även från det vi sedan tidigare lagrat i olika förråd i form av fettsyror, aminosyror och glykogen. 

Hos en frisk person ger en fullt fungerande homeostas förmågan att anpassa sig till i stort sett alla Jordens miljöer så när som de med extrema temperaturer och syrebrist. Detta kallar jag metabol flexibilitet. Om sjukdom eller livsstil ständigt driver en eller flera av homeostasens ingående parametrar till eller nära sina ytterlägen blir vi metabolt inflexibla.

Figure-1-Metabolic-flexibility-and-metabolic-inflexibility-model-for-postabsorptive-and

Källa: researchgate.net

Homeostasen använder ett antal hormoner för att förse blodet med energibärande ämnen beroende på förutsättningarna. Dit hör glukagon, kortisol, adrenalin och tillväxthormon. Insulin samverkar med och motverkar effekterna av glukagon, men har även andra effekter inom homeostasens ramar.

  • Insulin ökar glukosupptag samt glykogensyntes (lagrar undan blodsocker) i muskler och lever.
  • Insulin sänker kroppens glukoneogenes (nyproduktion av glukos).
  • Insulin ökar fettsyrasyntesen i levern, möjligen även i fettväven.
  • Insulin ökar fettcellers upptag av blodsocker som bildar glycerol och binder tre fettsyror till en triglycerid, en fettmolekyl. Den senare processen kallas förestring och innebär att en vattenmolekyl avskiljs där fettsyrorna och glycerolen binder till varandra. Var gång det bildas en fettmolekyl i fettväven avges tre vattenmolekyler till blodet.
  • Insulin förhindrar fettcellernas triglycerider att spjälkas till sina beståndsdelar (lipolys) som förberedelse att transporteras i blodet.
  • Insulin förhindrar nedbrytning av protein. Detta innebär att skadade vävnader inte avlägsnas, redan insulinnivåer man når efter en vanlig måltid räcker.
  • Insulin ökar upptaget av cirkulerande aminosyror. Detta ger en anabol effekt (”byggande”).
  • Insulin ökar produktionen av magsyra.
  • Insulin minskar njurarnas avgivning av natrium.

Flera andra effekter av insulin finns.

Friska människor kan anpassa sig till mycket skilda livsbetingelser, detta beroende på en hög flexibilitet i homeostasen. Ett ständigt höjt insulin, oavsett om det beror på den mat vi äter, injicerat insulin eller på hög egen produktion, hämmar kroppens förmåga att hantera och mobilisera alternativa energikällor, vi blir metabolt inflexibla. Min övertygelse är att en artegen kost (det vi ätit under större delen av evolutionen) ger god, möjligen optimal, metabol flexibilitet.

Metabol inflexibilitet kan resultera i svajigt blodsocker och/eller oönskad kroppsmassa. Något du känner igen?


Vår kropp är ett nätverk av celler som kommunicerar med sin lokala omgivnining men även tar order från avlägsna källor via hormoner. Celler omges av dubbelväggiga membran för att skilja insidan från omgivningen. I membranen finns specialiserade portar som släpper in ämnen cellen behöver. Ut kommer dels avfall, dels ämnen som cellen producerar. Det finns vissa likheter med datorer (celler) i lokala nätverk (samverkande celler) och vidare till Internet (hormoner).

Linus Pauling

Vi behöver essentiella (livsnödvändiga) näringsämnen och energigivare i tillräcklig omfattning, överflöd är inte en fördel. Våra kroppar har en mängd system för att omforma, dela upp och vid behov lagra undan sådant vi för ögonblicket inte behöver. Detta ingår i homeostasen, kroppens nätverk av balanserande funktioner som bland annat anpassar miljöns förutsättningar till kroppens behov.

Alla essentiella (livsnödvändiga) näringsämnen behöver inte finnas vid varje måltid, vår förmåga att lagra för framtiden är betydande. Behoven är dessutom individuella, ibland beroende på sammansättningen av maten i övrigt. Vi måste vi komplettera med de essentiella komponenterna senast när våra lager av dem sjunkit till eller under den kritiska nivån. Å andra sidan är överkonsumtion vare sig önskvärt eller ens tolerabelt.

  • Energigivande ämnen som är direkt skadliga i överskott i blodet är cykliska monosackarider som glukos, fruktos och galaktos. En av dessa, glukos, är nödvändigt i liten utsträckning (<30-50gram/dygn) men inte essentiellt att äta då de produceras vid behov. För att balansera tillgång och efterfrågan mot risken för överskott* finns ett par hormoner med i stort sett motsatta verkningar, insulin och glukagon.

Enligt min erfarenhet signalerar kroppen väldigt tydligt, t.ex. törst vid vattenbrist och ibland en närmast oemotståndlig lust att äta något salt. Ibland kommer signalerna ofokuserat men oemotståndligt i form av en allmän hungerkänsla trots att man objektivt sett inte behöver äta. Rimligen borde en klart överviktig/fet person inte äta förrän vikten åtminstone rör sig i rätt riktning. Tyvärr fungerar det vanligen inte så hos särskilt många.

  • Min hypotes: En kost som är gles på essentiella näringsämnen, även om den är energirik utöver behovet, ger subtilt eller uttalat hungersug.

Om man då äter är det logiskt om homeostasens mekanismer, bland annat insulin, lagrar undan överskott till snabblager (glykogen i muskler och lever) eller längre tids lagring i fettväv eller där det för ögonblicket får plats**.

Om vi äter så att alla essentiella behov är fyllda minskar risken för att homeostasen kallar på mer mat, det är då lättare att hålla en lagom vikt. Då kolhydrater*** enbart tillför energi och snabbt måste elimineras ur blodet för att inte ge långtidsproblem, är det logiskt att kraftigt minska dessa i maten.

Så fungerar LCHF, mat med låg mängd kolhydrater, normal mängd proteiner och resten från fettkällor som liknar människans eget, naturligt animaliskt fett, där essentiella behov fylls så att tillgången ständigt matchar behovet. Kombinera gärna med kort- eller långtidsfasta för att efterlikna ätmönster människan har följt före kylskåp, Donken och 7-Eleven.

Här en video där Tom Naughton, mannen bakom filmen Fat Head, berättar om sitt bokprojekt om mat och hälsa för barn. Efter 17-18 minuter berättar han samma saker som jag skrivit här ovan, att näringsgles mat ger hungerkänslor.


*) Hos friska är en normal mängd glukos i blodet (blodsocker i 5-6 liter blod) mellan måltider cirka 5 gram. Redan om den varaktigt stiger till 7 gram ger det allvarliga risker på sikt, en del är invalidiserande (blindhet och amputation), en del direkt livshotande.

**) Fruktosöverskott hamnar ofta i levern och kan ge NAFLD, en icke alkoholberoende leverförfettning.

***) Skilj på kemins kolhydrater, de som spjälkas till glukos, fruktos och galaktos och ”mat med kolhydrater” där det kan finnas vissa essentiella ämnen.

Vad bör du äta?

Publicerat: 2016-05-11 i Artegen föda, C-vitamin
Etiketter:

Antag att du i lugn takt vill gå ner i fettvikt, 1 kg/år lika med 2,8 gram/dag. Med traditionellt kaloriräknande innebär det att 21 kcal/dag tas från fettväven. Om det stämmer räcker det att dagligen avstå från en knapp 1/2 Wasa Sport. Omvänt kommer en extra sådan daglig brödbit (150 hela bröd på ett år) att ge 1 kg fettväv. Vi talar om någon enstaka procent eller mindre av det dagliga energiintaget, hur svårt kan det vara? Se utförligare diskussion här.

  • Du kanske ”äter vad du vill” och är långsiktigt viktstabil inom något eller par kilos intervall utan att göra något väsentligt åt det. Du ligger i huvudsak i det jag vill kalla trivselzonen. Grattis, för ögonblicket åtminstone, det kan ändra sig fortare än du tror.
  • Du kanske äter rejält och fortfarande är viktstabil, åtminstone så länge du är rejält fysiskt aktiv.

Peter Forsberg, 42, är en av av tolv före detta idrottsstjärnor som tävlar i den åttonde säsongen av ”Mästarnas mästare”, som har premiär den 6 mars på SVT.

Programmet spelades in i höstas i Spanien. Men innan dess ville Foppa komma i form.

– Min strategi var att springa bort så mycket fett som möjligt. Nog gick jag ner åtta, nio ­kilo i alla fall. Det är ju ett antal miljoner som kollar så jag ville inte göra bort mig för mycket, säger ishockeystjärnan till Nöjesbladet, och fortsätter:

– När jag slutade med hockeyn hade jag svårt att motivera mig för att träna. Jag har aldrig haft några problem med att gå upp i vikt så att säga, snarare problem att gå ner.

Källa: Aftonbladet

  • Du kanske anstränger dig för att ”äta nyttigt”, håller igen på både det ena och det andra, är fysiskt aktiv men lika f*bannat är vikten utom kontroll. Du är dietistens mardröm, inga råd fungerar på sikt och vad du än gör tittar dom snett på dig och sinsemellan går snacket: ”Dom gör aldrig vad jag säger, dessutom ljuger de om hur mycket dom äter”. Dina eventuella besök i närheten av normalvikten, om de ens förekommer, är kortvariga. Du studsar därifrån som en golfboll mot ett marmorgolv. Fast högre.

Min hypotes är att det inte finns ett kontinuerligt och linjärt samband mellan hur mycket energi vi äter och det energibehov vi har för att överleva samt hur vi är fysiskt aktiva inklusive motion. Jag ska försöka utveckla resonemanget stegvis.

Extremt tjock man

  • Vi har evolverat (utvecklats) under årmiljoner och dragit fördel av en snabbt ökande hjärnvolym. Vår hjärna utgör ungefär 2% av kroppsvikten men drar 20% av energin under lugna betingelser och den är ständigt ”på”. (Även om den förvånansvärt ofta verkar vara inlindad i aluminiumfolie).
  • Vår tankeförmåga har gett oss fördelen av att sprida oss över nästan varje del av världen men ändå kunna hitta näring från källor som till del är förädlade med det vi kallar essentiella näringsämnen. Nackdelen är att om man väljer mat med okompenserade brister så ökar risken för sjukdom, till och med oförmåga till reproduktion.*
  • Essentiella (livsnödvändiga) näringsämnen är sådana vi inte själva kan bygga utan måste äta. Ett exempel är C-vitamin där människan delar oförmågan att själv producera med några andra primater, marsvin, fladdermöss, vissa fiskar och några fåglar. Sannolikt tillbakabildades ”vår” förmåga att bilda C-vitamin under en tidig och mycket lång period där fruktkonsumtionen var betydande bland de som kom att utgöra våra förfäder.
  • Med en artegen kost med alla essentiella näringsämnen kan en frisk människa bygga precis alla komponenter i kroppen, leva väl och reproducera sig.

Fortsättning följer


*) Den allmänna uppfattningen är att evolution selekterar bra egenskaper och ”förädlar” avkomman. Den processen är oerhört långsam under överskådlig tid (hundratals generationer). I praktiken är motsatsen, eliminering av livsoförmögna, miljontals gånger effektivare. Exempel: Utan medvetna tillskott av vitamin B12 kan veganer inte producera avkomma som överlever. Evolutionen sätter en definitiv spärr, ren vegansk kost till den moderna människan begränsar reproducerbarheten vilket visar att den inte är långsiktigt förnuftig.

Nu vill man på Sahlgrenska i Göteborg magoperera barn från 13 års ålder.

Den som leder forskningsstudien där barn och unga ska genomgå gastric by pass är Torsten Olbers, överläkare vid kirurgkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjuk­huset. Han börjar bli van vid kritiken.

– Folk tror att bantning funkar. Det gör inte det. När man går ner i vikt så vill kroppens alla signalsubstanser återgå till ursprungsvikten igen. Kroppen är inte konstruerad att gå ned i vikt.

De som påstår att det enbart handlar om kost, motion och föräldraansvar bidrar bara till en fortsatt stigmatisering kring personer med fetma, enligt Torsten Olbers.

– Det är ofta normalviktiga som slår sig för bröstet och påstår det. Det finns delar som handlar om emotionellt ätande, trauma i barndomen och så vidare, men de som är riktigt stora har fler fettdrivande gener än övriga.

Källa: vt.se

Visst, Torsten Olbers, generna har kanske ändrat uttryck sedan t.ex. 40-50-talet när jag var ung. Men vad beror det på?

Wiren - video

Video med kirurg och professor Mikael Wirén

Vegankost

Källa: Debattartikel i svt

Jag utgår från att Stefan Svensson argumenterar med de bästa avsikter, men tyvärr blir det inte ens en tavelträff. Vegansk kost är ett ”hittepå” utan gedigen förankring i verkligheten. Det har aldrig funnits en enda folkgrupp som varit veganer och överlevt över flera generationer om ens en enda. Det krävs nämligen mycket goda kunskaper om råvaror för att nå miniminivåer av essentiella (livsviktiga) näringsämnen och inte ens då går det bra utan kosttillskott. Då och då dyker det upp fall där missledda helveganer ger sina små barn helvegansk mat, vilket leder till att de avlider om de inte kommer under vård i tid.

Vid medicinskt motiverade skäl att man behöver specialkost är det naturligtvis självklart att man tar hänsyn. När det gäller etiska skäl är det lite knivigare, men religiösa motiv är för mig mycket lågt prioriterade. Inom Sveriges gränser har religioner knappast begränsat kosten särskilt mycket annat än på senare år. De som migrerar till Sverige bör ta med i beräkningen att de kan komma att behöva anpassa sig till den mat som ställs på bordet i skolor, på sjukhus och liknande sammanhang.

Lösningen är att ta bort specialkosten.

Det enklaste hade varit att enbart servera en Vegan-kost i skolorna.

Stefan Svensson vill ersätta specialkoster av olika slag med en extrem specialkost som ingen kultur i världen lyckats överleva på över generationsgränser.

En buffé varje dag med massor av goda veganska rätter med ris, majspasta, potatis, grytor av kikärtor, ugnsbakade rotfrukter, linsbiffar, gratänger, ett salladsbord och sist, men också minst, ett fat med kött och fisk.

Uteslut också citrus och vete så har vi en skolmat som i princip alla barn kan äta av och alla kan också välja på en eller flera rätter varje dag.

”…och sist, men också minst, ett fat med kött och fisk.” Det är så dumt att klockorna stannar. Vi människor ska, liksom de vilda djuren, i första hand äta en artegen mat och vegankost kvalificerar inte in där. Människan är omnivor (allätare), men även ren animalisk föda (karnivor).

Pengarna som vi kommer att spara på detta, kan vi då använda till att göra all mat ekologisk.

För mig får han gärna duka upp vegan-buffén som ett komplement för de som vill, men att det sänker kostnaderna lär inte hända.