Tillfogat 210114: En kort video som beskriver olika typer av vacciner https://youtu.be/lFjIVIIcCvc
Corona och dess bekämpning har gått in i en ny fas. Västerbottens-Kuriren (210111) har en intressant artikel [1] som förklarar likheter och skillnader mellan några vanliga vacciner.
Vaccinering kan liknas vid utbildning och träning av vårt immunförsvar så att det står redo inför eventuellt ”skarpt läge”. Det hittillsvarande sättet har varit att spruta in en oskadliggjord form av viruset som immunförsvaret kan lära sig att känna igen och attackera.
För att möjliggöra snabb framtagning av vaccin, samtidigt oförmöget att sprida sjukdomen vidare, använder Pfizer/Biontech, Moderna och Astra Zeneca andra sätt. Immunförsvaret behöver inte ett helt virus för att identifiera och reagera, det räcker med en del. Dessa vacciner innehåller ett par begränsade delar av den genetiska koden från SARS-CoV-2.
DNA är information i form av den välkända dubbelspiralen, finns i cellkärnan och omfattar organismens kompletta arvsmassa. Den utgör ett slags referensbibliotek för allt som behöver skapas. Vid behov bildas en arbetskopia av rätt avsnitt i form av en enkel slinga, RNA. Det lämnar cellkärnans skyddade miljö och går till det maskineri som tillverkar det protein som efterfrågas.
I detta sammanhang skapas en tillräckligt stor del av spikeprotein som ger SARS-CoV-2 dess karakteristiska gloria (Corona). Immunförsvaret uppfattar det som främmande, inleder bekämpning och bildar antikroppar för framtida behov.
Pfizer/Biontech och Moderna använder messenger-RNA där det räcker att mRNA hamnar i cellens ”verkstad”, cytoplasma, där tillverkningen av ”fakeproteinet” sker. mRNA är en bräcklig engångskod som förstörs efter användning, den kan därför inte påverka arvsmassan. Detta är också en nackdel som man motverkar genom att förvara dem i stark kyla, minus 70C för Pfizer/Biotech, minus 20C för Moderna.
Astra Zeneca använder ett utsnitt av en dubbelspiral som kännetecknar DNA. Den är robustare och kan därför förvaras i kylskåpstemperaturer. Å andra sidan måste den transporteras in i cellkärnan för att där avkodas till RNA. För det använder man en Trojansk häst i form av ett adenovirus från schimpans som rensats på sitt genetiska material och fylls med fakeDNA. Väl på plats avkodas detta fakeDNA till fakeRNA som exporteras till cytoplasman.
FakeDNA skvalpar omkring en stund i cellkärnan och blir aldrig en del av dess eget DNA. Dessutom kommer cellen med sitt innehåll av främmande protein att angripas och brytas ner av immunförsvaret. Nackdelen med DNA-metoden är att immunförsvaret kan utveckla immunitet mot transportviruset och sänka effektiviteten.
Tillfogat 210114: En kort video som beskriver olika typer av vacciner https://youtu.be/lFjIVIIcCvc
[1] Har du lånekort på bibliotek ökar chansen att du kan läsa tidningar och tidskrifter via webben, försök.
MatFrisk Blogg 