Arkiv för kategori ‘Okategoriserade’

Hjärtat och dess funktion är avgörande för våra liv. Det pumpar runt blodet i kroppen och är själv beroende av att dess kärl försörjer det med näringsämnen, syre och borttransport av ‘avfall‘. Om något fallerar annat än under kort tid kan koldioxidöverskott och syrebrist orsaka olika grader av vävnadsskador.

This cohort study included 888 patients with type 2 diabetes and multivessel CAD in the Medicine, Angioplasty, or Surgery Study (MASS) Registry of the Heart Institute of the University of São Paulo from January 2003 to December 2007. Data were analyzed from January 15, 2018, to October 15, 2019.

MAIN OUTCOMES AND MEASURES The combined outcome of all-cause mortality, myocardial infarction, and ischemic stroke.

Källa: Association of Longitudinal Values of Glycated Hemoglobin With Cardiovascular Events in Patients With Type 2 Diabetes and Multivessel Coronary Artery Disease https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2759127

Dessa händelser kan bero på ett antal olika faktorer men studien söker efter associationer till HbA1c (ofta men felaktigt kallat ‘långtidsblodsocker’) hos diabetiker typ 2.

HbA1c mäter glykering (‘försockring’) av ett blodprotein. Det sänker förmågan till transport av koldioxid och syre. Då blodet transporterar monosackarider som glukos, fruktos och galaktos så sker glykering hos alla, även förment ‘friska’. Diabetiker, främst de med suboptimal blodsockerkontroll, avviker genom att glykeringen är av större omfattning.

Diabetes finns i flera olika grundformer samt kombinationer. Här studerar man diabetes typ 2 som innebär att celler inte reagerar normalt på insulin och därför inte tar upp blodsockret i tillräcklig omfattning, vilket ökar förekomsten av glykerade blodproteiner. [2]

After adjusting for baseline factors (ie, age, sex, 2-vessel or 3-vessel CAD, initial CAD treatments, ejection fraction, and creatinine and low-density lipoprotein cholesterol levels), a 1-point increase in the longitudinal value of HbA1c was associated with a 22% higher risk of the combined end point (hazard ratio, 1.22; 95% CI, 1.12-1.35; P < .001).

Här används ett annat mått än i Sverige vilket gör att ‘1-point’ syftar på enstaka procentenheter.

CONCLUSIONS AND RELEVANCE Longitudinal increase of HbA1c was independently associated with higher rates of cardiovascular events in patients with type 2 diabetes and multivessel CAD.

Givet studiens utfall drar man slutsatsen att ett förhöjt HbA1c är entydigt associerat till diabetes typ 2 och händelser med kärl i hjärta.

Studien går igenom ett antal faktorer som kan förklara utfallet men jag saknar djupare resonemang runt hur patienterna når sina HbA1c.

Man kan sänka den uppmätta blodsockernivån på i huvudsak två sätt:

  • En mathållning med liten andel som resulterar i monosackarider som glykerar. Kort sagt LCHF.
  • Medicinering som hämmar kroppens eget utsläpp av glukos från leverförrådet samt minskar upptag av glukos i tunntarmen och släpper det vidare ‘neråt’. Typexemplet är Metformin.
  • Medicinering som ‘piskar’ bukspottkörtelns betaceller att producera mer insulin. Målet är att förmå ohörsamma celler att ‘lyssna’ på starkare signaler. Det kan fungera en tid men till slut orkar betacellerna allt mindre och ger upp, kallat betacellsvikt.
  • Medicinering med insulin, vanligt när läkare, dietister och patienter inte inser kostens betydelse. Insulininjektioner är oundvikligt efter betacellsvikt.

En logisk följd av ökat insulin, oavsett hur, är att fettcellerna ‘tar sitt ansvar’ för det förhöjda blodsockret, drar i sig energiöverskottet i form av fett. Ungefär 4/5 av diabetiker typ 2 är därför överviktiga eller feta, många redan när de får diagnosen.

Studien sammanställdes 2018 – 2019 baserat på data från 2003 – 2007, förmodligen inte samlade med fokus på framtida analys. Detta kan vara orsaken till att uppgifter om kost och typ av medicinering saknas. Två kolumner statistiska data i Tabell 2 (nedan) saknas i stort sett. Raden ‘Male sex’ har säkert en seriös mening men… :)

The results showed that a 1-point increase in HbA1c values was independently associated with a 22% increase in the risk of the combined end point of death, MI, orischemic stroke. Thus, this study suggested that higher HbA1c values were associated with clinical events even after adjusting for important baseline clinical factors, such as age, ejection fraction, and initial CAD therapies.

Ökning av HbA1c är entydigt associerat till de hårda ändpunkter som nämns.

Although all patients underwent rigorous control of HbA1c during follow-up, performed by the same group of physicians using similar treatment strategies, it is possible that the patients with higher fluctuations of glycemia and, consequently, of HbA1c had more severe diabetes, less pancreatic reserve, and, thus, more difficulty controlling glycemia. Moreover, it is also possible this group of patients had lower adherence to the treatment.

Här tas invändningar upp som jag redan berört:

  • ‘…physicians using similar treatment strategies…’ (…gör som man alltid gjort…)
  • Patienter med suboptimal blodsockerkontroll får större variation och därför sämre HbA1c (Kortvariga höga blodsocker trumfar långvariga låga)
  • Sämre följsamhet till (ev.verksam) behandling kan inte uteslutas.

Additionally, among other alterations associated with hypoglycemia, these episodes have been associated with electrocardiographic signs of myocardial ischemia,(22) disarrangements in ventricular repolarization,(23) and arrhythmias24 and may possibly trigger myocardial injury and the release of cardiac biomarkers, such as troponin.(9) These pathological disorders might explain the association of HbA1c variation with higher rates of cardiac events.

Siffrorna hänvisar till referenser i studien.

A 2013 Italian study(13) also showed that HbA1c variability was more strongly associated with all-cause mortality than mean HbA1c values in a general population of patients with type 2 diabetes. On the other hand, a 2018 analysis(14) of patients in the Veterans Affairs Diabetes Trial found that glucose variability but not HbA1c variability was associated with cardiovascular disease.

Svajigt blodsocker resulterar i högre HbA1c och varierande HbA1c skvallrar om att patienten inte har optimal kontroll på sin diabetes. Om det beror på patientens vilja/förmåga eller läkares och dietisters bristande råd och dåd är en fråga att utreda.

I slutet av studien finns ett avsnitt om dess begränsningar men även följande som borde ha en mer framträdande plats:

This study suggests that the control of glycemia and, consequently, HbA1c should focus not only on achieving strict, isolated levels but also on minimizing variation over time. Especially in this population with multivessel CAD, in which control of diabetes might influence the occurrence of cardiac events, avoiding variation of HbA1c levels could have the potential to lower cardiovascular risk during a long-term follow-up period.

Detta inlägg finns även på bloggen Ur min synvinkel där jag funderar om annat. https://urminsynvinkel.wordpress.com/2020/01/28/hba1c-och-hjartsjukdom-hos-diabetiker-typ-2/


[1] En glykering kan (normalt?) inte ‘oglykeras’, den består så länge som proteinet det är bundet till finns kvar. Blodkroppar ersätts när deras ‘bäst-före-datum’ passerats, inte i huvudsak på grund av dålig funktion. Höga blodsocker ökar glykeringen direkt men låga sänker inte i motsvarande omfattning.

[2] Alla kroppens proteiner som är i kontakt med blodet glykeras, inte bara blodets. En glukosmolekyl på ett protein fungerar på omgivningen som en halvtorr fläck av saft på ett golv, det klibbar.

Beroende / addicted?

Publicerat: 2019-06-28 i Okategoriserade

Har just lyssnat på en enormt intressant föreläsning av addictionspecialisten Bitten Jonsson. Hon delade ut ett formulär för självanalys och jag fick löfte att sprida det.


Nej, bilden är inte trasig, den är tagen i skarpt solsken i gräset utanför Medborgarhuset i Säffle där ungefär 200 LCHF-are samlats för att lyssna på föredrag under två dagar, interfolierat av tre grillkvällar på Duse Udde.

Tecknaren bakom Bonton, Hans Lindström, för ett humoristiskt resonemang som förklarar varför dumhet har ett så stort genomslag. I korthet delar han in mänskligheten i tre delar, de som är kloka eller någotsånär kloka, de som är/beter sig idiotiskt och en mellanliggande grupp som trots allt tenderar att röra sig närmare de osmarta då den andra riktningen innebär en mental uppförsbacke. Det händer därför sällan att idioter blir kloka, däremot är det omvända inte ovanligt, makt och pengar är glid- inte fästvalla.

Källa: Hans Lindström / Bonton (Det går inte att på ett varaktigt sätt länka till seriestrippen, däremot hoppas jag att det är förenligt med rätten att citera när jag visar bilden ovan.)

De kloka är ofta/vanligen demokratiskt lagda, lyssnar på och försöker ta hänsyn till de övriga, något idioterna och deras medlöpare skiter blankt i. På grund av detta ”får” de osmarta ett inflytande som deras åsikter kanske inte förtjänar. Lindströms resonemang från 8/12 -18 är betydligt mer detaljerat och roligt.

Jag kan inte slå detta ur tankarna när jag läser om Nutri-Score, tänkt som ett pedagogiskt verktyg för att nå fram med ”nyttighetsinformation” till O-grupper (Omedvetna, Okunniga och Ovilliga). Tack till Johan Dittlén för tipset.

Since Oct 31, 2017, a front-of-pack labelling system named Nutri-Score (a synthetic information system based on colours and letters from green/A to red/E), allowing consumers to see and compare at a glance the nutritional value of pre-packaged foods is being implemented, on a voluntary basis, in France.

Min tolkning: En varumärkning, kallad Nutri-Score, baserad på en 5-gradig färgskala alternativt bokstäverna A-E, ger konsumenter möjlighet att se och jämföra näringsinnehåll i paketerade produkter. Detta har införts, på frivillig väg, i Frankrike (och Holland)

Min första invändning är att mat, vars egenskaper är multidimensionella, ska beskrivas i en 5-gradig och endimensionell skala. Under de 4 år som diskussionerna pågick fanns kritik, men tydligen främst från ekonomiska aspekter:

Although some experts warned that the Nutri-Score might constitute an obstacle to EU trade, the measure appeared justified on public health grounds.

Min tolkning: Experter varnade för att Nutri-Score kunde utgöra hinder för den fria handeln inom EU men folkhälsoaspekten ansågs viktigare.

I Sverige har en liknande märkning funnits under många år, SLV:s Nyckelhål. Som den ursprungligen definierades kom den för LCHF-are att fungera som en varning. Under senare år har dess innebörd gjorts otydlig, dock är den likt Nutri-Score, endimensionell men endast i två steg.

Although implementation of policies based on research evidence has been repeatedly shown to be necessary by the public health community and policy makers, the reality of political process is often disappointing.

Min tolkning: Trots att (kost)information baserad på vetenskap upprepade gånger bedömts som nödvändiga har resultaten varit besvikelser.

Det som krävs är, enligt min mening, en gedignare och verklighetsbaserad utbildning från vaggan och framöver.

Även om det inte märks utåt så har uppenbarligen de fria marknadskrafterna bedömt det meningsfullt att försöka penetrera den virtuella skyddsmur som jag aktiverat runt min blogg. Sådana försök har gjorts tidigare men ökat mycket kraftigt de senaste veckorna.

Under mina blogginlägg finns sedan länge annonser som jag inte styr över, det är WordPress (programvaran bakom bloggen) som på så sätt tar betalt för att jag utnyttjar en ”gratisvariant” för att publicera min blogg.

Fett anses ge 9 kcal/gram, proteiner 4 kcal/gram liksom kolhydrater. Ibland dyker det upp någon som, helt relevant, påpekar att alkohol ger 7 kcal/gram.

Jag har många gånger påpekat att det inte finns någon unik ”proteinenergi” utan vid överskott av dess byggstenar aminosyror kommer dessa att strippas på sitt kväveinnehåll och det som återstår bildar glukos och/eller AcAc (acetoacetat), ett av tre ämnen som benämns ketoner).

Finns då en unik ”alkoholenergi”?

Börja gärna med mitt tidigare inlägg Varför är fett energirikare än kolhydrater? från februari 2017. Där finns en mening som jag förväntade mig skulle bli ifrågasatt, men icke. I korthet; där jämfördes energiinnehållet i glukos med en fettsyra (hexansyra) med samma antal kolatomer, 6 st. Ett fett byggs av tre fettsyror sammanlänkade med en glycerolmolekyl, därav kemisters beteckning triglycerid. Huvuddelen av energiinnehållet i fett kommer från fettsyrorna, bidraget från glycerolen kan ofta försummas då den återvinns som glukos i levern men måste nyproduceras så snart ett fett ska byggas upp igen så snart det hamnar i en fettmolekyl.

Review of Medical Physiology av William F. Ganong, 20de upplagan, finns ytterligare uppgifter vi behöver.

  • 1 mol hexansyra (116 gram) ger 44 mol ATP*
  • 1 mol glukos (180 gram) ger 38 mol ATP

100 gram glukos ger alltså ungefär 21,1 mol ATP medan samma massa av hexansyra presterar inte mindre än 37,9 mol ATP.

Det är mot den avslutande meningen jag förväntade mig protester. I ”vanliga” sammanhang anses fett ge 9 kcal/gram medan kolhydrater ger 4 kcal/gram vilket ger proportionerna 9/4 = 2.25. Gör du samma beräkning med hexansyra och glukos blir det 37.9/21.1 cirka 1.79! Varför så lite? Bortsett från att det dessutom krävs lite glycerol för att göra fett av hexansyran?

En fettsyra består av två ändar och det i mitten. Karboxyländen, –COOH, är energigles då den innehåller ett par syremolekyler redan från början. Resten, metyländen -CH3 samt de mellanliggande grupperna av -CH2 är den energirika delen. Det finns två tumregler som påverkar energiinnehållet i ett fett/fettsyra:

  1. Ju längre kolkedja dess högre energidensitet och tvärtom.
  2. Ju fler dubbelbindningar i kolkedjan dess lägre energidensitet. Vi berör inte detta här.

Detta är skälet varför den korta hexansyran med 6 kol ”bara” innehåller 79% mer energi än samma vikt av glukos alltså mindre än 8 kcal/gram för motsvarande fett.

Men rubriken gällde ju alkohol?

När alkohol bryts ner i levern bildas ättiksyra som enbart består av den karboxyl- och metylände jag nyss presenterade, inget däremellan.

  • Ättika/ättiksyra är den kortaste fettsyran som naturligt finns i kroppen!

Naturligt? Jo, så är det, vi har en liten egenproduktion av alkohol, ungefär 3 gram per dygn. För att ta hand om detta har vi ett fungerande system att eliminera det för att inte på sikt bli förgiftade. Så enligt min mening finns ingen unik ”alkoholenergi”, den kommer ur nedbrytning av en extremkort och relativt energifattig fettsyra.

Märkvärdigare än så är det inte. Fast mycket mer detaljerat.


* ) ATP, adenosintrifosfat, är kroppens grundläggande energivaluta. Vi har mikroskopiskt små mängder ”på lager”, bara enstaka kcal men det nyskapas ständigt och en tämligen ordinär dygnsproduktion är jämförbar med kroppsvikten! Det förefaller absurt mycket, men förklaringen är att den egentliga energin bärs i trifosfat-delen medan majoriteten av massan är bäraren, adenosin-delen. Se det som en liten komponent som hanteras av en stor industrirobot.

Låt säga att du stöter på ett eller flera ord vars betydelse du inte känner. Tar du dem till dig eller försöker du borra i vad de egentligen kan innebära? Då andra tipsar om The Silver Edge som en källa till information om silverprodukter (jo, jag kände mycket väl till sajten sedan tidigare) så tar jag följande exempel därifrån:

Källa: The Silver Edge, Clinical Studies and Reports

Inte helt oväntat kommer man till en bild av en text, inte till textkällan. Googla gärna vidare och tipsa mig om ni finner något väsentligt. Vilka är då de ord jag tror att de flesta inte känner till alternativt har diffusa uppfattningar om?

Nanoscalar-Oligodynamic Silver Ions

Silver är inte obekant, men det får vara kvar för att inte förrycka sammanhanget. Vilket intryck får du av detta? Känns meningen vetenskaplig, pålitlig, informativ eller kanske obegriplig? Låt oss bena lite i dess betydelse.

  • Ions: Joner är atomer eller molekyler med en elektrisk laddning. Det kan bero på elektronbrist eller –överskott. Silverjoner har tappat 1 av sina 47 elektroner vilket gör jonen, Ag+, positivt laddad.
  • Det är inte självklart att positiva joner dras till negativa, ett exempel är natriumklorid, NaCl. Löser du salt i vatten kommer du att få fria Na+ och Cl, om och när vattnet dunstar bort får du saltkristaller igen.
  • Om Ag+ hamnar i en saltlösning tillräckligt nära en Cl kommer de obönhörligen att attraheras till varandra och bilda svårlösligt silverklorid, AgCl. Vid 50 graders temperatur kan maximalt 0,0052 gram lösa sig i 1 liter vatten, mindre när temperaturen är lägre.
  • En silveratom/jon är cirka 160 pm/picometer liten. 1 pm = 1 x 1012 meter och 1000 pm = 1 nanometer, nm. Som jämförelse har gult ljus våglängden 565 – 590 nm.
  • Nanosilver anses ligga i storleksintervallet 1 – 100 nm vilket innebär att det krävs ungefär 6 silveratomer/-joner för att nå upp till det minsta måttet. (Detta är bara ungefärliga uppskattningar för att ge en uppfattning av storlekar, kemister och andra med specialkunskaper om kristallstrukturer är välkomna med exakta uppgifter.
  • Det innebär att du kan strunta i ”nanoscalar” i detta sammanhang, det är ändå jonens storlek som är avgörande.

Så återstår då ordet Oligodynamic. Jag har skrivit om det tidigare Silver – del 8, vad är oligodynamisk effekt?

  • Oligo kommer från grekiskan och syftar på fåtal.
  • Dynamic har även det ett grekiskt ursprung och syftar på kraft.
  • Oligodynamisk innebär alltså att det krävs få av något för att ge en stor effekt.

The oligodynamic effect (from Greek oligos ”few”, and dynamis ”force”) is a biocidal* effect of metals…

Min tolkning: Den oligodynamiska effekten är en gifteffekt på biologiskt material (Underförstått: få atomer/joner av metaller ger ett kraftigt utfall).

Min uppfattning är att rubriken Nanoscalar-Oligodynamic Silver Ions är utformad för att förvirra och dölja innebörden. Varför gör man så? Källan är/var ett företag som säljer silverprodukter, hur pålitligt är det?


*) A biocide is defined in the European legislation as a chemical substance or microorganism intended to destroy, deter, render harmless, or exert a controlling effect on any harmful organism by chemical or biological means. The US Environmental Protection Agency (EPA) uses a slightly different definition for biocides as ”a diverse group of poisonous substances including preservatives, insecticides, disinfectants, and pesticides used for the control of organisms that are harmful to human or animal health or that cause damage to natural or manufactured products”. When compared, the two definitions roughly imply the same, although the US EPA definition includes plant protection products and some veterinary medicines.

Min tolkning: Biocider är kemikalier eller mikroorganismer som används för att bekämpa farliga organismer.

”Förbränningen” hos en rejält överviktig/fet är nog lika stor eller till och med större än hos en smärt som tränar rimligt mycket. Jag tror inte att normalviktiga eller smärta kan föreställa sig hur fysiskt ansträngande det är att 24/7 bära en viktväst som väger 20-30-40 kg eller mer.

Jag tänker inte avråda från icke belastande fysisk träning, men tror att det som bibehåller övervikt/fetma är att man ständigt förnyar den genom att man har avsevärd förbättringspotential i sina matvanor. I klartext; man äter rejält fel!

LCHF fungerar bland annat genom att du äter/metaboliserar (förbränner) mer fett. Det låter kontraintuitivt, men på något sätt måste du ”lära” din kropp att metabolisera fett, det är enda sättet att utnyttja det du redan bär på. Se fett i maten som ett slags ”träningsredskap”. Med tiden, när din kropp är ”certifierad fettförbrännare” och du fortfarande har fettväv i överskott, så kan/bör du dra ner på mängden.

Att koncentrera sig på lågkalorikost låter logiskt, men brukar spricka på att den åtföljs av hunger, ibland fullständigt oemotståndlig. Under vissa omständigheter, t.ex. påtvingad svält, i kliniska experiment under strikt övervakning eller med GBP (magkirurgi) kan det fungera. Märk väl att många koststudier jämför ad libitum LCHF (ät så mycket du vill) och alternativ med kaloribegränsning. Vanligen brukar resultaten med LCHF vara i paritet med eller bättre än de andra.

Med lågkalorikost men en kropp som inte gärna förbränner fett kommer den att dra ner på förbrukningen istället, något du definitivt inte vill. Om och när du faller för matfrestelser efter att ha ”svältbantat” är risken stor att du går upp i vikt, jojobantning. TV-s freak show Biggest Loser visar otaliga exempel på detta.

Mina förslag är att lära din kropp att använda fett, med tiden kan du ändra dina ätmönster till 5:2, 16:8 och dygnsfasta (googla för mer info). Till detta kan du naturligtvis foga fysisk träning, men dess verkan på just viktnedgång är tveeggad, sannolikt ökar din aptit. Dessutom tar det lång tid att träna bort det som tar minuter att ”unna sig”.

Du kan ta del av mängder av erfarenheter i facebookgrupperna Smarta Diabetiker och Smarta diabetikers recept.