Inlägg märkta ‘epigenetik’

Nu vill man på Sahlgrenska i Göteborg magoperera barn från 13 års ålder.

Den som leder forskningsstudien där barn och unga ska genomgå gastric by pass är Torsten Olbers, överläkare vid kirurgkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjuk­huset. Han börjar bli van vid kritiken.

– Folk tror att bantning funkar. Det gör inte det. När man går ner i vikt så vill kroppens alla signalsubstanser återgå till ursprungsvikten igen. Kroppen är inte konstruerad att gå ned i vikt.

De som påstår att det enbart handlar om kost, motion och föräldraansvar bidrar bara till en fortsatt stigmatisering kring personer med fetma, enligt Torsten Olbers.

– Det är ofta normalviktiga som slår sig för bröstet och påstår det. Det finns delar som handlar om emotionellt ätande, trauma i barndomen och så vidare, men de som är riktigt stora har fler fettdrivande gener än övriga.

Källa: vt.se

Visst, Torsten Olbers, generna har kanske ändrat uttryck sedan t.ex. 40-50-talet när jag var ung. Men vad beror det på?

Wiren - video

Video med kirurg och professor Mikael Wirén

Annonser

DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen, genomet, i samtliga av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus). DNA-molekylens huvudsakliga funktion är att långtidsförvara information som används för organismernas utveckling och funktion. DNA liknas ibland vid ett bibliotek eller ett recept, eftersom det innehåller de instruktioner som behövs för att konstruera cellernas komponenter, RNA och proteiner. De delar av DNA-molekylen som ansvarar för tillverkningen av dessa komponenter kallas gener.

DNA

Källa: Wikipedia och Engelska Wikipedia

Alla våra celler bär med sig det omfattande bibliotek som kallas DNA. Det innehåller hela vårt genetiska arv men likaväl som information i ett vanligt bibliotek kan tolkas olika beroende på läsare och andra omständigheter kan uttrycket av den genetiska koden variera beroende på många omständigheter. Läran om denna variation utvecklas snabbt och kallas epigenetik.

Det är mycket populärt att försöka spåra så kallade riskgener för sjukdomar som skrämmer oss och omsätta kunskapen i glänsande valuta.

– Människor som härstammar från Mellanöstern har en större genetisk känslighet för att utveckla diabetes samtidigt som deras kost är mycket rik på kolhydrater. Och det finns ingen tradition att motionera.
Även Kina och Indien har drabbats av en mycket snabb och kraftig ökning av antalet diabetesfall vilket Leif Groop kopplar till den mycket snabba övergången till västerländsk livsstil som skett på bara något årtionde.
Leif Groops forskning har skämtsamt kallats för ”genfiske” och den går ut på att kartlägga olika diabetesgener. De senaste rykande färska resultaten visar på att det vi hittills kallat för typ 2-diabetes kan delas upp i ett antal ganska så olika undergrupper vilket kan få avgörande betydelse för behandlingen av dessa patienter.

Källa: Leif Groop, Diabetesportalen.se

Utbyte av ”riskgener” är knappast aktuellt under överskådlig tid, sannolikheten är betydligt större för att medicinindustrin planerar för livslång individualiserad preparatbehandling med dyra patenterade mediciner. Min förhoppning är att man istället använder dessa kunskaper för att med epigenetiskt grundade metoder återföra förekomsten av t.ex. diabetes typ 2, sockersjuka, från nuvarande nivå till de 0,1 – 0,2% som gällde vid 1900-talets början, lägre än så är nog svårt att komma.

Det har skett en enorm ökning av typ 2-diabetes sedan insulinets upptäckt 1921. Då räknar man med att ungefär 0,1-0,2 procent av befolkningen var drabbade mot dagens 8-10 procent i Sverige och så mycket som 25 procent i Mellanöstern.

Källa: Leif Groop, Diabetesportalen.se

Enklaste sättet att minska risken för att dra på sig diabetes typ 2 med 40 – 100 gånger bör rimligen vara att försöka imitera den livsstil som gällde för folkets flertal vid förra sekelskiftet.

Ett alternativ som ger god effekt redan nu är att återgå till en livsstil som åtminstone till delar påminner om den som var vanlig före 1921. Det skulle kunna innebära mindre ”sockermat” i form av söta drycker inklusive juice, bröd, pasta och ris, mindre hittepå-fetter, färre mellanmål och mer gräsbeteskött. Ett enkelt men förvånansvärt effektivt tips är att bara handla varor som står nära livsmedelsaffärernas ytterväggar. Av någon anledning hamnar mer skräpmat i butikernas centrum.

Källa: Ett tidigare inlägg på MatFrisk Blogg

Undvik dessutom varor med långa ingredienslistor, beteckningarna light/lätt samt allt som det står nyttigt på. Kombinera gärna med ”lättfasta” i form av någon variant av 5:2-modellen eller liknande.

Nurture is more important than nature in childhood obesity, study finds

BMJ 2015; 350 doi: http://dx.doi.org/10.1136/bmj.h817

Min tolkning: Rubriken är en lek med ord som innebär att ett barns uppväxtmiljö och föräldrarnas skötsel är viktigare än arvet.

Idag söker man ständigt efter s.k. riskgener och ger gärna ett intryck av att nyckeln till en god framtid ligger där. Ett kortfattat abstract till denna studie har en avvikande mening:

A study comparing the weight of biological and adopted children to that of their parents has found that lifestyles, rather than genes, are primarily responsible for the children being overweight.  

The researchers, from the Centre for Economic Performance at the London School of Economics and Political Science, concluded that policies to influence parents’ lifestyles could help to tackle overweight in children.

Det är alltså uppväxtmiljö och föräldrarnas livsstil snarare än deras gener som påverkar om barnen blir överviktiga/feta. Förvånar mig inte ett vitten. Vi har vid rätt många tillfällen besökt amerikanska snabbmatställen där samtliga i familjen är smällfeta. Man ser knappt någon smal förälder med feta barn.

Fat_Americans_sue_fast_food_firms

Gammal nyhet från 2002 

”I always thought it was good for you. I never thought there was anything wrong with it,” he said.

Min tolkning: Jag trodde hela tiden att det var bra för mig. Aldrig att det kunde vara något fel.

Ärftlighet för fetma?

Publicerat: 2015-02-12 i Kort om studier
Etiketter:,

I den hittills största kartläggningen av gener kopplade till fetma har forskare från Umeå universitet och Lunds universitet i samarbete med ett stort internationellt forskarnätverk, funnit flera hittills okända riskgener och molekylära mekanismer som kopplar ihop risken för fetma med risk för sjukdom. 
Forskningsrönen publiceras nu i tidskriften Nature.

Källa: Diabetesportalen

Det är populärt att skylla på ärftlighet i alla tänkbara sammanhang. Ibland är det korrekt, hur man än beter sig får man egenskaper som arvet gett, må det vara ögonfärg, ansiktsform eller vissa sjukdomar. Men det finns ytterligare en nivå, epigenetiken, som tar intryck av miljön. Till miljön räknas även hur man lever och äter.

Epigenetiken kan sägas hantera den ”strömbrytare” som aktiverar om och när en gen ”uttrycks”, om den påverkar oss.

– Vi fann att fett som lagras runt midja och höfter visade sig ha samma biologiska sjukdomsmekanismer som insulinkänslighet, blodsockerreglering, tillväxt och utvecklingen av skelettet samt andra biologiska mekanismer i hjärta och lever säger Dmitry Shungin

Om vi tar diabetes typ 2, sockersjuka, som exempel så är det mångfalt mycket vanligare idag än för hundra år sedan. Det betyder naturligtvis inte att våra gener har förändrats utan att miljön, vår livsstil inklusive mat, drar igång en process som leder till sjukdomen.

Länk till studiens abstract New genetic loci link adipose and insulin biology to body fat distribution