– Våra riskgener gör oss till en energisnål Toyota medan vi med dagens livsstil snarare borde vara en bensinslukande Chrysler, säger Leif Groop, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i endokrinologi vid Lunds universitets Diabetescentrum. Vad vill han ha sagt med det?
Källa: Diabetesportalen.se
Vadå ”våra riskgener”? Vår genuppsättning anpassar sig mycket långsamt men under tiden tenderar de att mönstra ut människor som lever riskfyllt.
Det har skett en enorm ökning av typ 2-diabetes sedan insulinets upptäckt 1921. Då räknar man med att ungefär 0,1-0,2 procent av befolkningen var drabbade mot dagens 8-10 procent i Sverige och så mycket som 25 procent i Mellanöstern.
Sedan insulinets upptäckt och fram till nu har vi alltså spätt på vårt riskbeteende så mycket att sockersjukan idag visar sig hos 40 – 100 gånger fler människor!
I korthet kan diabetes typ 2, sockersjuka, beskrivas som att framförallt kroppens muskler inte klarar att hantera kolhydraterna i maten vilket dels resulterar i mer fettväv (man blir helt enkelt tjock) och till slut får sjukligt förhöjda blodsockernivåer. Detta beskrivs ofta som insulinresistens, det krävs betydligt mer insulin för att få samma effekt som hos friska.
– För att komma tillrätta med den typ av diabetes som i första hand beror på insulinbrist, dvs. dålig insulinproduktion är det intressant att närmare studera de mekanismer som styr vad som händer hos en gravid kvinna i slutet av graviditeten. Då ökar hon sin insulinproduktion två till tre gånger. Det skulle vara väldigt intressant att kunna härma detta.
Hur tänker du nu, dr. Groop? Om man behandlar en diabetiker typ 2 med insulin äter han mer och blir tjock, så enkelt är det. Dessutom har sällan dessa diabetiker brist på insulin och att piska fram ännu mer förkortar med stor sannolikhet de insulinproducerande betacellernas livslängd vilket kallas betacellsvikt. När detta sker får man den ultimata diabetesen, en kombination mellan nedsatt insulinproduktion (som hos ettor) och det usla insulinsvar som är tvåornas signum.
Och vilka slutsatser drar dr. Groop i artikeln?
Genom ett enkelt blodprov ska man snabbt kunna få reda på vilken undergrupp av diabetes som patienten tillhör och därmed kunna erbjuda en personligt anpassad behandling.
– Vi har redan startat ett företag som ska jobba med detta och jag hoppas på att vi inom ett till två år kan börja med att testa de första patienterna, säger en optimistisk Leif Groop.
Ett alternativ som ger god effekt redan nu är att återgå till en livsstil som åtminstone till delar påminner om den som var vanlig före 1921. Det skulle kunna innebära mindre ”sockermat” i form av söta drycker inklusive juice, bröd, pasta och ris, mindre hittepå-fetter, färre mellanmål och mer gräsbeteskött. Ett enkelt men förvånansvärt effektivt tips är att bara handla varor som står nära livsmedelsaffärernas ytterväggar. Av någon anledning hamnar mer skräpmat i butikernas centrum.
Mycket intressant att en gravid kvinnas insulinproduktion ökar två till tre gånger under slutet av graviditeten. Denna vetskap kan kanske förbättra diabetes 1 drabbade inom en snar framtid om nu någon skulle vilja/kunna forska på detta trots Big Pharma.
GillaGillad av 1 person
Tack för kommentaren, Patricia
Den livsviktiga effekten av insulin beror främst på att det styr alfacellernas produktion av glukagon, ett hormon som ”motbalanserar” insulinet. När insulin saknas eller är för lågt ökar glukagonets inflytande vilket leder till att blodet kan överbelastas av kroppens egen produktion av glukos och andra energibärande molekyler. I förlängningen kan det leda till livshotande diabetisk ketoacidos. Diabetes typ 1 kan därför mycket väl betraktas som partiell eller total förlust av glukagonstyrningen. Då diabetes typ 1 anses bero på att immunförsvaret angriper de insulinproducerande cellerna kommer det sannolikt att gälla även de man eventuellt kan ersätta dem med. Ett föga beforskat alternativ skulle kunna gälla metoder att styra alfacellerna direkt..
Mvh / Erik Edlund
GillaGilla
[…] matfrisk on ”Med dagens livsstil är… […]
GillaGilla