Arkiv för kategori ‘källkritik’

SBU utvärderar metoder framför allt inom hälso- och sjukvården genom att systematiskt och kritiskt granska den vetenskapliga litteraturen på olika områden.

Källa: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

SBU handbok

Som jag ser det är forskning inom kost och näraliggande områden oerhört banal och fokuserar på industrins intressen snarare än reella hälsoaspekter. Ur media väller påståenden om superfoods, fettförbrännare och förhoppningar om viktminskningsmediciner av diverse slag.

Riksmedia anlitar par préférence standardiserade böneutropare som t.ex. Mai-Lis Hellenius, Charlotte Erlanson-Albertson, Claude Marcus och andra som är djupt rotade i det hittillsvarande och vars status bland sina likar och finansiärer är hyfsat beroende av de åsikter man uttrycker. 

Lönsamhet inom matindustri bygger på samma grund som andra affärer, låga råvaru- och arbetskostnader samt återkommande kunder. Marknadsföringen sker gärna med ”vetenskap” som ofta(st) bekostas och utförs på industrins uppdrag och med förutsättning/förhoppning att förstärka konsumenternas tilltro till deras produkter.

När forskningsresultat blir missvisande beror det ofta på svagheter i studiernas upplägg och genomförande – det visar SBU:s systematiska översikter. Men det kan också handla om tankefel och bristande saklighet, både hos forskarna själva och hos andra som tolkar deras fynd.

Källa: SBU – Vinklad tolkning snedvrider fynden

Svagheter i studiernas upplägg och genomförande är ett ytterst vanligt systemfel, bristande precision i mätningar och skrämmande låga krav på det som kallas statistisk signifikans.* Observationsstudier av kostfaktorer kan omfatta tiotusentals deltagare och sträcka sig över tiotals år men data om vad deltagarna äter baseras ofta på enstaka eller ett fåtal ifyllda formulär under samma tid. Oprecision i ingångsdata kan aldrig uppvägas av vare sig antal deltagare eller tid, skit in ger skit ut, SISU.

Min åsikt är att det inte är de vassaste knivarna i lådan som driver koststudier. Beställarna vill dessutom ha hyfsat snabba resultat, båda omständigheterna har sänkt kraven på statistisk signifikans.

Lägg märke till ”…bristande saklighet…”! Det är en omskrivning för att ”forskarna” har ett bildningsunderskott, låter sig manipuleras alternativt inte vidareutbildar sig efter de senaste pålitliga rönen.

Långt ifrån all forskning är tillförlitlig. Direkt fusk och oredlighet kan få stor uppmärksamhet i medierna men är trots allt relativt ovanligt. Betydligt mer utbredda problem, som inte betraktas som fusk men som ändå förvränger resultaten, förbigås ofta med tystnad. Ändå kan de leda till fullständigt felaktiga slutsatser.

Paolo Macchiarini på Karolinska är ett exempel på en högprofilfuskare vars verksamhet med stor sannolikhet ledde till förtida död hos försökspersonerna.

I stället för att allsidigt undersöka ett ämne eller pröva en hypotes, kan det vara frestande för forskare att vinkla sina frågor och svar för att få stöd för den egna uppfattningen. Sakligheten kan hotas av politiska hänsynstaganden, personliga karriärintressen, professionella dispyter, avundsjuka, hybris** och ärelystnad.

”Personliga karriärintressen”! Det gäller att klättra på de stegpinnar som bjuds.

Vetenskapssamhället har fastlagt ett etiskt fundament som förväntas gälla. Här ingår bland annat att forskningsresultat inte får manipuleras för att gagna vinstintresse eller personlig övertygelse hos forskaren själv eller omgivningen. Vetenskapliga påståenden måste vara öppna för ifrågasättande och ska accepteras på grundval av observerade fakta – inte på grund av särintressen. Sakinnehållet i hypoteser, invändningar och kritik ska beaktas utan hänsyn till vem eller vilka som framför dem.

Till detta kommer ”nyttiga idioter” som lydigt förmedlar pressmeddelanden och annat material utan att kritiskt granska eller ställa följdfrågor.


*) Statistisk signifikans innebär, väldigt svepande uttryckt, hur stor risk det är att utfallet av en observation eller ett experiment beror på slumpen.

**) Hybris – ett uttryck för ett sinnestillstånd där en person har en starkt överdriven självuppfattning, se Storhetsvansinne

Krypskytte

Källa: Läkartidningen Debatt

Professorerna Tommy Cederholm* och Elisabet Rothenberg har skrivit en intressant debattartikel med ovanstående inledning. På tvärs med traditionen väljer jag att inleda med deras redovisade bindningar och jävsförhållanden.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Tommy Cederholm deltar i och leder internationella forskarstyrda studier som villkorslöst delfinansieras av företag som Nutricia, Nestlé Medical Nutrition och Fresenius Kabi, ger föreläsningar som arrangeras av företag som Nutricia, Nestlé, Fresenius-Kabi och Arla (arvoden utbetalas till Uppsala universitet) och är medförfattare och redaktör till medicinska läroböcker. Elisabet Rothenberg deltar i föreläsningar som arrangeras av företag som Nutricia (arvoden utbetalas till Högskolan Kristianstad) och är medförfattare och redaktör till läroböcker i nutrition.

De avslutar med följande sammanfattning:

Vi vill uppmana till

  • försvar av den vetenskapliga arbetsmetoden och de vetenskapliga institutionerna
  • samhälleliga satsningar på seriös nutritions- och livsmedelsforskning
  • vaksamhet mot desinformation, förtal och hot

Den vetenskapliga arbetsmetoden innebär att man skall sortera bort ogiltiga hypoteser/teorier och ersätta dem med sådant som stämmer överens med faktiska erfarenheter. Dit hör t.ex. att diabetiker av alla schatteringar bör få tydlig information om att kolhydratrik kost höjer blodsockret mer än kolhydratreducerad.

Till seriös nutritionsforskning räknas inte observationsstudier oavsett hur långvariga de är och hur många deltagare de omfattar. Man kan aldrig sortera fram vilka faktorer som i slutänden ger ett visst observerat resultat. Skulle Livsmedelsverkets kostråd strippas på sådant som bygger på observationsstudier så blir knappast en tummetott kvar. Se kritik av observationsstudier i detta inlägg på MatFrisk Blogg.

Till seriös vetenskap räknas inte heller konsensusförfaranden (röstning/handuppräckning) där man avgör vad som anses rätt där studieresultat och åsikter går isär.

Hot skall självklart alltid anmälas till polis för utredning.

Tipset om debattartikeln kom från Annika Dahlqvists blogg.


*) Tommy Cederholms maka är den betydligt mer kända livsstilsprofessorn Mai Lis Hellenius

Källkritikens Dag!

Publicerat: 2016-04-01 i Ironi, källkritik
Etiketter:,

IKEA källkritik

Källa: VK/Affärsliv

Idag är det Källkritikens Dag

Källkritik

Källa: Statens medieråd

Den rena lögnen är ofta lätt att avslöja. ”Tomten bor på Nordpolen” och ”Jorden är platt” är två exempel som knappast har kvar några vuxna förespråkare. Så finns mer subtila uttalanden som kan uppfattas som ”sanna” av personer med kunskapsunderskott i ämnet, även om de har en air av ”hitte-på”.

Idag har en text valsat runt och skapat viss uppståndelse både i LCHF-kretsar och dess uttalade motståndare.

Dagens Diabetes 25 feb 2016

Till saken hör att de som står bakom Dagens Diabetes är uttalat negativa till LCHF. I sidans inledning anges kategorin till Nyheter och mot slutet står det Nyhetsinfo och www red DiabetologNytt vilket har viss betydelse i fortsättningen.

Notera dessutom att i den version som ursprungligen publicerades såg det ut såhär:

Dagens Diabetes avidentifierad

Beklagar den suddiga bilden, men det är en skärmdump av en skärmdump. Någon gång under dagen har man ändrat till följande:

Dagens Diabetes avidentifierat och fiktivt

Märk att fallet nu uttryckligen betecknas som fiktivt, alltså hitte-på. Skälen till publiceringen kan vara flera. Den eller de personer som står bakom Dagens Diabetes vill, i brist på tydliga fall, måla upp ett avskräckande scenario där LCHF antas utgöra orsaken till en allvarlig situation som drabbar ett barn. Under dagen har dessa personer upptäckt att texten har tagit hus i helv*ete och man lägger till ”och fiktivt.” för att i någon mån rädda situationen.

Vad man däremot inte gjort är att ändra kategorin från Nyheter till något mer passande!

Min åsikt är att

Dagens Diabetes har betett sig oetiskt genom att framställa ett påhittat exempel som ett inträffat fall och på så sätt skapat onödig rädsla hos en del föräldrar samtidigt som ett antal okritiska läsare med underskott i källkritiskt tänkande har fått obefogade åsikter. 

Som en rolig detalj har en av de mest uttalade LCHF-kritikerna lurats upp på läktaren då han svalde texten med bete, krok och sänke när han levererade sin kritik på facebook.

Diabethics

Senare får han frågan om att texten fått tillägget fiktivt.

Diabethics2

Min åsikt är att det vore betydligt kraftfullare om de tio fallrapporterna publicerats var för sig. Försiktighetsprincipen kräver att man levererar sanningen och inget hitte-på.

Detta är ett exempel på vikten av källkritik. En text som publiceras där man antas vara objektiv är tydligen ingen garanti för att den är att lita på. För övrigt är det så riktig forskning fungerar, när man finner att en hypotes eller till och med en teori är felaktig så skall den dumpas.