Arkiv för kategori ‘källkritik’

Är du käll- eller okritisk?

Publicerat: 2019-01-07 i källkritik, Vetenskap
Etiketter:

När man försöker ta ställning i en komplicerad fråga där åsikter är starkt polariserade kan det vara förnuftigt att backa lite och fundera några varv extra. Det första man måste fråga sig är om informationen tål rimlig källkritik.

Idag är det vanligt att hämta information från internet, i sig en fantastisk resurs.

  • Med hjälp av internet är det lätt att kommunicera med anhängare av närapå vilken åsikt som helst och känna stöd av tillräckligt många för att man ska bli uppmuntrad. Betyder det att man har ”rätt”?
  • Påståenden med viss åsiktsgemenskap tenderar att klumpa samman, t.ex. i form av länklistor med likartad agenda. Det är vanligt att innehållet i sådana listor kopieras och sprids som ”sanningar” utan att någon, ens av de närmast troende, synar sanningshalten. ”Om många har den åsikten måste det vara sant, eller hur?”

En sådan länklista kan vara oerhört lång och att gå igenom den känns oöverstigligt jobbigt så det får ofta vara. Hur många sådana referenser har du själv kollat upp? En taktik jag testat är att, närmast slumpartat, borra i bakgrunden till ett enskilt påstående och på egen hand försöka värdera dess betydelse. Är det trovärdigt är det plus i kanten men motsatsen bör dig ge anledning att kolla upp ytterligare referenser.

  • Om listan innehåller döda länkar så är den i vart fall inte nyligen uppdaterad, finns flera så sjunker tillförlitligheten ytterligare.
  • Om det är en säljsajt så räkna inte med att eventuell kritik mot dess produkter redovisas.
  • Om det är en artikel, finns referenser till dess bakgrund eller står det bara ”…studier har visat…”? Det senare är  vanligt på säljsajter.
  • Om det är en studie så räcker det inte att läsa abstract om fulltexten finns tillgänglig. Till skillnad från ”äkta vetenskap”, där man försöker testa om en hypotes tål att ifrågasättas, är det legio i närings-, medicin- och liknande sammanhang att göra precis tvärtom, försöka visa att hypotesen (studiens utgångspunkt) går att förena med data man samlat.

Beroende på att mätningar aldrig är exakta, ingående parametrar varierar, den testade individen (människa, djur, bakterie eller vadhelst det kan gälla) har individuella egenskaper kan utfallen variera rejält. Ibland räcker det att data presenteras som grafik för att man ska se tydliga effekter, men ofta kallar man in statistiker som ”knådar” data på diverse sätt så att studiens hypotes förefaller sannolik. Detta kallas ofta ”forskning” och det är sällan/aldrig någon som testar om experimentet kan upprepas med samma utfall.

Numera måste man uppge finansiärer till studier varav många har avsevärt ekonomiskt utbyte om studien passar deras agenda. Det är sällsynt att utfallet av en studie går en finansiär emot. Den forskare som inte ”levererar” lär få svårt att finansiera sin framtid.

Annonser

Källkritik i korthet, inget jag skrivit själv men sympatiserar med, källor i slutet av citatet. För några dagar sedan valde jag att släppa kontakten med en ’alternativdrottning’ inklusive hennes entourage på facebook. Flödet ger nu ett mycket mer förnuftigt intryck.

Vem är avsändaren?
Texter och bilder har alltid en avsändare. Eftersom avsändarens syfte inte alltid redovisas öppet i text och bild så kan du utgå från frågan ”Av vem och varför?” när du vill veta mer. Försök helt enkelt att ta reda på vem som har skrivit – och vem har publicerat. Är avsändaren trovärdig?

Är källan äkta?
Är webbplatsen du länkas till riktig eller en falsk kopia? En del webbadresser ser nästan likadana ut som till exempel myndigheters och bloggars sidor. Men bara nästan. Om du vill ta reda på vem som står bakom ett domännamn på internet kan du exempelvis använda Whois, som är en databas över domänregistreringar.

Vad är budskapet?
Är inlägget du reagerat på verkligen uppriktigt och sant – eller handlar det om någons personliga åsikter och värderingar? Eller är det egentligen bara förtäckt reklam? Fundera på om det kan finnas dolda budskap i texten, och om fakta som presenteras faktiskt går att kontrollera. Analysera också huruvida det saknas något. Kanske har relevant information utelämnats, trots att det egentligen borde finnas med.

För bra för att vara sant?
Seriösa nyhetsförmedlare uppger ofta var nyheten kommer ifrån, det vill säga källan. Är nyheten sensationell kan det krävas flera källor för att säkerställa informationen. Lär dig bli uppmärksam på källhänvisningar, och kontrollera gärna nyhetens riktighet och källan så långt det går.

Upptäck ”falska” bilder
Bilder på krig och elände berör oss alla, men är du säker på att bilden som publicerats i ett visst sammanhang verkligen har med saken att göra? Och hur vet du att bilden inte är manipulerad? Försök ta reda på mer om bildens ursprung, exempelvis genom att använda Googles bildsökningsfunktion. Eller leta rätt på en webbtjänst som kan visa var bilden ursprungligen använts.

Sist men inte minst …
Världen är komplex och problemen många. Tanken på enkla lösningar är oerhört lockande för många av oss – men hur troligt är det att sådana verkligen speglar hela verkligheten?

Och innan du delar vidare inlägg till dina vänner i sociala medier – tänk på att du då ger inlägget trovärdighet hos dina vänner. Du har ett eget ansvar på nätet.

Källor: Skolverket, Internetstiftelsen i Sverige, MSB och Statens medieråd.
Anna Karolina Eriksson/TT

Få personer eller åsikter är endimensionella, där finns alltid olika aspekter att väga samman, men det gäller att alls hitta dem. Här några allmänna tips att använda när du stöter på personer som har intressanta åsikter, vare sig du uppskattar eller är kritiskt inställd till dem.

1) Sökmotorer presenterar allra först betalda annonser som motsvarar sökorden, därefter kommer svar som någorlunda väl motsvarar antal länkar ”utifrån” som leder in till dem.

2) Sajter som har något populärt att sälja får ofta inlänkar från andra och hamnar därför högt utan att för den skull vara vederhäftiga, ”Money Talks”. Sortera åtminstone bort annons– och säljlänkar.

3) Är det fråga om ”alternativåsikter” så är det mycket sannolikt att det sedan följer ett gäng med ”fangirls och fanboys” som av naturliga skäl vanligen är tämligen okritiska.

4) Mitt förslag är att du söker på (det korrekt stavade) namnet satt inom parenteser (för att undvika irrelevanta felträffar) + debunked, criticize eller fraud. Med den taktiken kan du upptäcka om det finns kritiska röster om personer, sajter och åsikter.

Om du är allmänt tilltalad men inte kan följa och förstå dess resonemang, faktagranska och bedöma rimligheten så ställ kontrollfrågor, exempelvis några av följande.

  • Är sagesmannen en objektivt erkänd expert på området? Det innebär inte att de är ofelbara, men risken är långt mindre än om det är en lurendrejare.
  • Att en person är expert på ett område innebär inte automatiskt någon auktoritet på ett annat. Det som ska ligga till grund är hans/hennes utsagor, inte personen i sig.
  • Om personen hävdar att idèn är unik, revolutionerande och ingen annan förstår den sånär som möjligen sagensmannans följare, så är det ett varningstecken av rang.
  • Om personen hävdar att idén användes ”förr i tiden” men inte nu längre så kan det kanske finnas en orsak.
  • Om sagesmannen hävdar att den lysande idén inte är vida spridd för att den av dunkla eller ekonomiska skäl motarbetas av övermäktiga krafter så är även det ett varningstecken.
  • Om dessa idèer sprids i slutna sociala grupper är det ett mycket starkt varningstecken!
  • Dyker typiska flumord som ”kvant-”, ”energier”, ”balansera”, ”obalanser” och ”frekvenser” upp utan att följas av en relevant förklaring så är de varningsecken.

Hur du ska värdera och tolka den extra informationen är din ensak. Men kom ihåg att den i världen du lättast lurar är dig själv och du riskerar att bli en simpel ryktesspridare.


Cherry picking eller ”Min pappa är starkare än din mamma”

Källkritik, varför då?

Därför är (provrörsstudier) rätt meningslösa, speciellt om man inte gör en uppföljning med in vivo-studier som bekräftar de resultat som man erhåller i in vitro-studien.

Källa: ”När lögnerna inte räcker till…” / Anders Sultan

Vi är alltså minst två, antagligen många fler, som tycker så, vad tycker du? Här ytterligare några citat från samma källa.

1) Trots att Lundastudien var en simpel provrörsstudie

2) När man genomför en provrörsstudie så kopplar man bort cellernas livsuppehållande system. Blodcirkulation, syresättning, metalloproteiner, immunförsvar, homeostas, näringssättning och borttransport av slaggprodukter är helt bortkopplade och behövs tydligen inte enligt de Lundaforskare som utför in vitro-studier. Kroppens viktigaste försvar, i form av det extremt viktiga antioxidativa systemet, är även det bortkopplat. Tala om att skapa förutsättningar för en studie med ett katastrofalt slutresultat.

3) Studien är, som sagt, en in vitro-studie som är utförd utanför kroppen, genomförd på så vis att forskarna, utan att ha cellernas vanliga system igång, dränker cellerna i silvernanopartiklar. Då finner de – hör och häpna – att cellerna tar upp silver.

Källa: ”När lögnerna inte räcker till…” / Anders Sultan – delägare i Ionsilver

http://www.ion-silver.com/lundastudien.htm

Jag vill ändå nyansera då provrörsstudier, in vitro, har ett värde då man kan fokusera på och variera detaljer utan att störas av svårbemästrade faktorer som kroppens förmåga att eliminera t.ex. silverjoner. Man kan då använda koncentrationer som omöjligt kan uppnås i eller är skadligt för levande individer. Sådana försök kan ge ideer som i sin tur kan generera hypoteser*, men visar för det skull inte att resultaten är praktiskt användbara.

Ionosil refererar gärna till provrörsstudier med positiv effekt av silveranvändning som samtidigt använder silverkoncentrationer som är mycket höga och svårligen kan nås inne i en levande människa under tillräckligt lång tid. Silverförespråkare hävdar nämligen att 90-99% av silver vi tar via munnen försvinner ur kroppen inom ett dygn, även om inte alla håller med.** 

Studier och rapporter som Ionsilver i skrivande stund (26/3 -18) refererar på sin sajt för att stödja silvers positiva effekter är vanligen in vitro utan uppföljning av in vivo, detta trots att Anders Sultan anser att sådana är rätt meningslösa och simpla!

Undantag kan finnas utan att jag lagt märke till dem, tipsa gärna i kommentarer.


*) En teori byggs av samhöriga hypoteser, ideer som kan verifieras genom tester. Om en hypotes inte stämmer med in- och utdata måste den förfinas eller ersättas. En giltig vetenskaplig teori får byggas uteslutande med icke falsifierade hypoteser. Med tiden kan nya kunskaper och mätmetoder göra att hypoteser ersätts med bättre. Detta kännetecknar sann vetenskap till skillnad från tro.

**) En del hänvisar till en rapport från metallurgexperten Roger Altman som menar att utsöndringen sker under betydligt längre tid. Han testade själv och fann att 20 dagar efter att han upphörde använda silver så sjönk den utsöndrade silvermängden från kroppen till 50% av maxvärdet för att närma sig noll efter 96 dagar. Källa: http://www.silver-colloids.com/Papers/AltmanStudy.PDF

Detta är citat som i skrivande stund (25 mars -18) finns under rubriken ”En mer balanserad syn på silver” på Ionsilver-sajten, sannolikt sammanställd av Anders Sultan eller någon som fått i uppdrag att skriva.

Silver som immunförsvarsstödjande ämne
Silver spelar en framträdande roll i stödjandet av immunförsvaret genom framförallt sin syretransporterande förmåga …

Forskning visar att silvernanopartiklar kan binda upp till tio gånger sin egen volym med syre och hjälpa till att transportera detta till olika delar av kroppen.

Referens: Park, H.J., “Silver-ion-mediated Reactive Oxygen Species generation affecting bactericidal activity.” 2009 Water Research 43:1027-1032.

Imponerande! Eller bullshit? Vad har detta för betydelse för människor?

  • Ta 1 liter ordinärt 10 ppm KS, till exempel Ionosil med 10 mg silver varav 7/10 joner och 3/10 partiklar (AgNP, de som enligt citatet gäller här)
  • Antag att en dos är 2 teskedar (10 milliliter = 1/100 av literflaskan) som enligt Ionosil ger totalt 0,1 milligram varav 0,03 mg AgNP.
  • Silver har densiteten cirka 10 gram/cm3  (1 cm3 = 1 ml) och AgNP i den dosen utgör då ungefär 0,003 ml (notera att det för ovanlighets skull är ett volymmått!)

Hur imponerad är du av att silver i 1 dos (10 ml) Ionosil möjligen (det finns begränsningar, se nedan) kan transportera 10 gånger sin volym av syre, alltså 0,03 ml? Sätt detta i relation till att silverförespråkare motiverar att silver är ofarligt då 90-99% lämnar kroppen inom ett dygn.

Men lugn, det kommer mera:

Molten silver will hold ten times its volume in oxygen. On freezing, the contraction of silver vigorously ejects the oxygen; a dangerous activity known as spitting.

Min tolkning: Smält silver (962 C) kan lösa syre till 10 gånger sin volym. När det stelnar avges merparten i en häftig reaktion kallad spitting.

Hur meningsfullt är det att beskriva något som ligger 925 C över kroppstemperaturen? Är det på grund av kopiering från andra silversäljare, avsikt att förleda köpare, ren okunskap eller något annat?

Strax efter kommer ett nytt försök att imponera

“Silver plays a brilliant role in facilitating immune efficiency. Among its many properties, it is also known to be an oxygen sponge. Silver has the capacity to carry ten times its atomic weight in oxygen. The warmer it is, the more it can carry.

Min tolkning: Silver ökar immunförsvarets effekt. Bland många andra egenskaper är den känd som en ”syresvamp”. Silver kan bära 10 gånger sin atomvikt (!) i syre. Ju varmare dess mer.

Silvrets atomvikt är 108 och syrets 16. Om en silveratom fraktar 10 gånger sin atomvikt i syre så innebär det (10 x 108)/ 16 = 67,5 syremolekyler. Detta är en radikalt annorlunda uppgift än den förra men temperaturen tycks fortfarande spela roll.

Med två så radikalt olika uppgifter är rimligen en av dem mer fel än den andra. Men till det kommer förstås möjligheten att båda är bortitok särskilt i ljuset av temperaturens betydelse.

Silver nanoparticles flood the body with oxygen… The immune system needs copious amounts of oxygen…

Visst känns det rimligt att immunförsvaret lika väl som resten av kroppen behöver syre, men hur mycket av detta kan levereras via yttepyttemängder nanosilver? Dessutom tydligen vid temperaturer som är 925 grader över kroppstemperaturen.


Bonusdumhet i samma text:

Atomic oxygen (O+²)

Atomärt syre är en enstaka atom, O. Den syrgas vi andas är två atomer bundna till varandra, O2. Alla gaser som är grundämnen utom ädelgaser är två atomer bundna till varandra så syre följer konventionen. Vad skribenten menar med O+² är oklart, som jag ser det flaggar det akut okunskap om dagens kemi. För ett par århundraden sedan hävdade man att syre i en pågående reaktion (nascent oxygen) var mer reaktionsbenäget än ”moget” syre.

”Erik Edlund har mycket bra information om många saker men när det gäller IONOSILs Kolloidala Silver så väljer han att diskutera något helt annat.” – Läst på ett forum.

Vilka aspekter på Ionosil är betydelsefulla för silverförespråkare, gärna i prioritetsordning. Jag föreställer mig att följande har betydelse, finns fler?

  • Är det totalmängden silver, 10 ppm = 1 mg/liter?
  • Är det silverjoner, Ag+, 0,7 mg/liter (som säljs f.n. Mars -18)

Inledningsvis var det 0,9 mg/liter som senare sänkts via 0,8 mg/l till nuvarande 0,7 mg/l. Beror det på en suboptimal framställningsmetod eller vill man avsiktligt förändra innehållet? Då den snabba desinficerande effekten med mycket stor sannolikhet beror på att de positivt laddade silverjonerna agerar analogt med fria radikaler finner jag anledning misstänka att effektiviteten idag kan vara 22% lägre än ursprungligen. Finns då skäl att öka doseringen med 28% så att den ger samma mängd silverjoner som ursprungligen?

  • Är det oladdat metalliskt silver, Ag, i kluster (partiklar) av i detta fall icke angiven storleksfördelning. Detta utgör resten av silverandelen, idag 0,3 mg/liter.

Storleken av silverpartiklarna är enormt viktiga för hur de kan bete sig. Det är enbart det yttersta lagret atomer i ett fast ämne som reagerar med omgivningen. Det innebär att ”stora” nanopartiklar är långt mindre aktiva än samma mängd i form av ”små” vilket framgår av andra och tredje punkten nedan.

  • Nanopartiklar av silver, AgNP, anses ligga i storleksintervallet 1 – 100 nanometer. Det är en enorm skillnad mellan dess ytterligheter då det, vid samma geometriska form, skiljer 1003 = 1 000 000 gånger i volym och därmed även antal ingående atomer.
  • Antag för enkelhets skull att silverpartiklarna är kubiska med sidan 10 silveratomer, en påtagligt liten AgNP! (Detta är ett tankeexperiment för att ge perspektiv!) En sådan kub består av 10 x 10 x 10 = 1000 atomer varav ytskiktet, de som kan reagera med omgivningen, är 10 x 10 x 6 (antal sidor på kuben) = 600, 60% av alla.
  • Är partikeln 10 gånger större ökar volymen till 1 000 000 atomer, varav de på ytan bara är 6% av alla.
  • Samtidigt minskar antalet partiklar till 1/1000.

Jämför gärna hur snabbt strösocker löser sig i jämförelse med samma mängd bitsocker.

Ionosil marknadsförs med följande länk: En mer balanserad syn på silver – uppdaterad med ny forskning och ny information 2010-10-23 Den innehåller många åsikter, artiklar och ”silverlänkar” däremot är det glest mellan vetenskap. Men det finns och gäller inte mindre än HIV! Jag har valt den andra, hjälp mig gärna tolka den första.

Här är referenser till två publicerade studier på HIV och silver i nanoformat i Journal of Nanobiotechnology:

http://www.jnanobiotechnology.com/content/3/1/6

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2818642/

Klicka på bilden om du vill förstora. Uppenbarligen är silver verksamt mot HIV-1. Men frågan är om det finns en hake i detta? Det kanske är läge att påminna om att Ionosil innehåller 10 ppm silver. Det betyder 10 (vikt)delar silver i form av 70% joner, resten som metalliskt silver, möjligen andra silverföreningar per 1 000 000 färdig produkt. 100 000 liter Ionosil innehåller alltså 1 gram silver.

Range of antiviral activity
Silver nanoparticles of 30-50 nm were tested against a panel of HIV-1 isolates using indicator cells in which infection was quantified by a luciferase-based assay. Silver nanoparticles inhibited all strains, showing comparable antiviral potency against T-tropic, M-tropic, dualtropic, and resistant isolates (Table 1).

Min tolkning: AgNP i storlek 30-50 nm testades mot HIV-1 och hämmade effektivt.

Det låter ju väldigt lovande, vad kan gå fel?

The concentration of silver nanoparticles at which infectivity was inhibited by 50% (IC50) ranged from 0.44 to 0.91 mg/mL.

Min tolkning: Den koncentration som krävdes för 50% hämning var 0,44 – 0,91 mg/ml.

Här krävs ingen avancerad matematik eller sortomvandling. förkorta mg/ml till gram/Liter.

  • I studien används AgNP, 30-50 nm, med konc. 0,44 till 0,91 gram per liter för 50% effekt.
  • Att studien gjorts in vitro, i provrör, är det vid det här laget ingen som missat?

Det finns inga som helst möjligheter att använda en extremt utspädd produkt som Ionosil i detta sammanhang. Varför länkar man då till en studie som denna? Är det av misstag, för att förleda godtrogna eller på grund av utpräglad okunskap?