Inlägg märkta ‘Livsmedelsverket’

Jag får idag meddelande från Livsmedelscerket att kalciumsorbat, E 203, tas bort från listan över godkända tillsatser. Om du är rädd för E-nummer och kemiska tillsatser så kan du andas ut från och med 12 augusti 2018.  Om du å andra sidan hyllar ämnen från naturen så kanske det är läge att sörja istället. Om det har någon egentlig betydelse eller ej har jag ingen uppfattning om, men meddelandet fick mig att tänka ett extra varv.

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa omprövar systematiskt alla godkända tillsatser.

Kraven på säkerhetsdokumentation har ökat under årens lopp och därför omprövas godkända tillsatser kontinuerligt.

2016 stod en rad konserveringsmedel i tur för översyn, bland annat kalciumsorbat (E 203). Efsa uppmanade de företag som ville använda de aktuella tillsatserna att skicka in nytt underlag med vetenskapliga och tekniska uppgifter som visar att tillsatserna inte på något sätt är skadliga för hälsan.

Inget företag har skickat in underlag för kalciumsorbat. Utan ett sådant underlag kan inte Efsa gå vidare med sin utvärdering av tillsatsen. Kalciumsorbat tas därför bort från listan över godkända tillsatser från och med 12 augusti 2018.

Källa: Livsmedelsverket: Kalciumsorbat E 203 tas bort från listan över godkända tillsatser

Den kompakta kemiska formeln för kalciumsorbat är C12H14CaO4 medan den lite tydligare ser ut som på bilden. 
Du ser tre joner, en är en positiv tvåvärd kalciumjon inom hakparentesen till höger och för laddningsbalansens skull finns två (lägg märke till tvåan strax nedom och efter hakparentesen) lite mer komplicerade negativa joner till vänster. Om du är kemiintresserad eller följt min blogg ett tag så kanske du associerar till något?

Ursprunget till de två negativa jonerna är en karboxylsyra med 6 kolatomer och två omättnader, den första invid den andra kolatomen från det kemister kallar slutet av kolkedjan, omegaänden*. För kroppens behov är det logiskt att karakterisera och namnge dessa karboxylsyror från omegaänden. Detta är en omega-2-fettsyra med två omättnader som heter sorbinsyra eller  2,4-hexadienoic acid. Tvåan och fyran syftar på var dubbelbindningarna börjar och hexa är räkneordet för 6 kolatomer och acid kommer av att det är en karboxylsyra. Namnet sorbat kommer av den växt där man först isolerade ämnet i omogna bär, Sorbus aucuparia, det vi kallar rönnbär.

Den tillverkare som anser att kalciumsorbat är en viktig beståndsdel i en produkt kan säkert komma förbi detta genom att tillsätta omogna rönnbär, finns därför ingen anledning att mata pengar in i en godkännandeprocess.


*) I grekiska alfabetet är alfa den första och omega den sista bokstaven.

Annonser

Brev till Livsmedelsverket

Publicerat: 2015-09-18 i Livsmedelsverket, SLV
Etiketter:,

SLV - Ägg är inte farligt

Inte för att jag väntar mig svar med ett substansiellt innehåll, men har ändå skrivit följande fråga med anledning av Livsmedelsverkets äggtillrättaläggande.

Hej

I dagens nyhetsartikel skriver ni: ”Det aktuella rådet för den som vill minska risken för hjärt- och kärlsjukdom är att äta mer av mat som bidrar med nyttiga fetter, till exempel fisk och vegetabiliska oljor, och mindre av mat med onyttiga fetter, till exempel korv, bacon och smör.”

Alla fetter består av fettsyror (och givetvis glycerol) och dessa bestämmer vad som är ”nyttigt” eller ej. Frågan är nu vilka fettsyror ni bedömer som särskilt ”onyttiga” bland de som kännetecknar och utgör en avgörande del av naturliga animaliska fetter? Som komplement till detta även en lista på ”nyttiga” fettsyror som kännetecknar vegetabiliska oljor.

Med vänliga hälsningar / Erik Edlund, Umeå

Min gissning är att svaret kommer att vara något svepande om att hundratalet forskare har läst de senaste rönen och deras övergripande uppfattning är att de är överens om att vegetabiliska fetter är ”nyttiga” och att animaliska är ”onyttiga”.

Men jag kan ha fel, det händer ofta.

 

Bäst-före datum är utgånget för Livsmedelsverkets nya kostråd, skriver Ralf Sundberg, Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt som vill tillsätta en sanningskommission.

Källa: UNT Debatt

Läs hela inlägget samt repliken, ur vilket citatet nedan kommer.

Det sprids ett rykte att de svenska kostråden inte hänger med. Det är fel. De nya kostråden bygger på den mest aktuella forskningen om mat och hälsa i världen. För två år sedan publicerades nya nordiska näringsrekommendationer, en genomgång av tusentals forskningsstudier. Slutsats: den som vill minska risken för att bli sjuk ska äta mer grönsaker, frukt och bär, fisk, oljor och fullkorn. Mindre läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör.

Källa: UNT Debatt, replik

Enligt Livsmedelsverket är matens beståndsdelar av mindre betydelse, det som spelar roll är kombinationen, det man innovativt kallar kostmönster. (Googla på kostmönster)

Modern forskning visar att det är intressantare att studera hur mat – inte de enskilda näringsämnena – och olika matvanor påverkar hälsan, så kallade kostmönster. Här är kostforskarna bara i början på att förstå samband. För när det gäller vetenskap är det viktigt att vara ödmjuk, världens forskare lär sig hela tiden mer, kunskap läggs till kunskap.

I debatter brukar ordet ”ödmjuk” uppträda först hos den part som känner sig i svårt underläge. Notera även att forskare som Livsmedelsverket förlitar sig på ”bara är i början på att förstå samband.” Och detta skall ligga som grund för kostråd?

I kostsammanhang används väldigt löskokt ”vetenskap”, man väljer en statistisk signifikansnivå där sannolikheten att utfallen enbart beror av slump är 5% samt utformar frågeställningar som gynnar det önskade utfallet/hypotesen. Kostforskningen betalas ofta(st) av livsmedelsföretag och forskarnas fortsatta finansiering/löner är med stor sannolikhet beroende av de svar man levererar.

Ett nytt förhållningssätt till forskning kommer att få stor betydelse, särskilt inom ”mjuka vetenskaper” där tro ofta övertrumfar vetande. Man kräver att arbets- och mätmetoder skall registreras innan datainsamlingen börjar. Detta kommer att innebära att forskare fortsättningsvis inte kan eftermanipulera sina hypoteser i förhållande till datautfallen.

Registered clinical trials make positive findings vanish.

A study showing a fall in positive trial results after the roll-out of clinicaltrials.gov attracted much attention on social media.

Källa: Nature

Nature_logo

A 1997 US law mandated the registry’s creation, requiring researchers from 2000 to record their trial methods and outcome measures before collecting data. The study found that in a sample of 55 large trials testing heart-disease treatments, 57% of those published before 2000 reported positive effects from the treatments. But that figure plunged to just 8% in studies that were conducted after 2000.

Min tolkning: En amerikansk lag från 1997 föreskrev att forskning från och med 2000 skall registrera sina arbets- och mätmetoder innan man börjar datainsamling. Studien fann att i 55 stora försök som gällde behandling av hjärtsjukdomar var 57% av utfallen positiva i rapporter före 2000, en siffra som sjönk till 8% efter 2000.


Annika Dahlqvist: Utred kostråden och Flummigt svar från Livsmedelsverket

Kostdoktorn: ”Utred kostråden”