Livsmedelsverkets senaste: Kostmönster

Publicerat: 2015-08-31 i Debattartikel, Livsmedelsverket, SLV, Vetenskap
Etiketter:, ,

Bäst-före datum är utgånget för Livsmedelsverkets nya kostråd, skriver Ralf Sundberg, Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt som vill tillsätta en sanningskommission.

Källa: UNT Debatt

Läs hela inlägget samt repliken, ur vilket citatet nedan kommer.

Det sprids ett rykte att de svenska kostråden inte hänger med. Det är fel. De nya kostråden bygger på den mest aktuella forskningen om mat och hälsa i världen. För två år sedan publicerades nya nordiska näringsrekommendationer, en genomgång av tusentals forskningsstudier. Slutsats: den som vill minska risken för att bli sjuk ska äta mer grönsaker, frukt och bär, fisk, oljor och fullkorn. Mindre läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör.

Källa: UNT Debatt, replik

Enligt Livsmedelsverket är matens beståndsdelar av mindre betydelse, det som spelar roll är kombinationen, det man innovativt kallar kostmönster. (Googla på kostmönster)

Modern forskning visar att det är intressantare att studera hur mat – inte de enskilda näringsämnena – och olika matvanor påverkar hälsan, så kallade kostmönster. Här är kostforskarna bara i början på att förstå samband. För när det gäller vetenskap är det viktigt att vara ödmjuk, världens forskare lär sig hela tiden mer, kunskap läggs till kunskap.

I debatter brukar ordet ”ödmjuk” uppträda först hos den part som känner sig i svårt underläge. Notera även att forskare som Livsmedelsverket förlitar sig på ”bara är i början på att förstå samband.” Och detta skall ligga som grund för kostråd?

I kostsammanhang används väldigt löskokt ”vetenskap”, man väljer en statistisk signifikansnivå där sannolikheten att utfallen enbart beror av slump är 5% samt utformar frågeställningar som gynnar det önskade utfallet/hypotesen. Kostforskningen betalas ofta(st) av livsmedelsföretag och forskarnas fortsatta finansiering/löner är med stor sannolikhet beroende av de svar man levererar.

Ett nytt förhållningssätt till forskning kommer att få stor betydelse, särskilt inom ”mjuka vetenskaper” där tro ofta övertrumfar vetande. Man kräver att arbets- och mätmetoder skall registreras innan datainsamlingen börjar. Detta kommer att innebära att forskare fortsättningsvis inte kan eftermanipulera sina hypoteser i förhållande till datautfallen.

Registered clinical trials make positive findings vanish.

A study showing a fall in positive trial results after the roll-out of clinicaltrials.gov attracted much attention on social media.

Källa: Nature

Nature_logo

A 1997 US law mandated the registry’s creation, requiring researchers from 2000 to record their trial methods and outcome measures before collecting data. The study found that in a sample of 55 large trials testing heart-disease treatments, 57% of those published before 2000 reported positive effects from the treatments. But that figure plunged to just 8% in studies that were conducted after 2000.

Min tolkning: En amerikansk lag från 1997 föreskrev att forskning från och med 2000 skall registrera sina arbets- och mätmetoder innan man börjar datainsamling. Studien fann att i 55 stora försök som gällde behandling av hjärtsjukdomar var 57% av utfallen positiva i rapporter före 2000, en siffra som sjönk till 8% efter 2000.


Annika Dahlqvist: Utred kostråden och Flummigt svar från Livsmedelsverket

Kostdoktorn: ”Utred kostråden”

Annonser
kommentarer
  1. […] Livsmedelsverkets senaste: Kostmönster […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s