Enbart kost och motion räcker inte enligt behandlingsriktlinjerna för personer med typ 2-diabetes, skriver Margareta Hellgren, docent i allmänmedicin och forskare på Skaraborgsinstitutet och på institutionen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs

Källa: Västerbottenskuriren opinion 210726

Diabetes typ 2 utvecklas utan nämnvärda symtom under lång tid och kännetecknas av att kroppens celler har ett nedsatt svar på signalhormonet insulin. Under den tiden brukar kroppen kompensera genom att producera mer insulin. Förr eller senare räcker inte insulinets ”skrikande” för att få de ”döva” cellernas uppmärksamhet och symtomen blir uppenbara. Ungefär 4/5 är överviktiga eller feta vid diagnosen vilket naturligtvis ökar läkarnas tro att övervikt/fetma/fett leder till diabetes typ 2.

Kroppen sänker blodsocker hos personer med nedsatt insulinsvar genom att metabolisera överskott av blodglukos till fett. På kort sikt är det både logiskt och önskvärt då högt blodsocker förhållandevis snabbt ger skador ögon, vagusnerven [1] samt kärlskador, först märkbara i fötterna. Fett i överskott är också hälsoskadligt men först på längre sikt.

Insulin har många uppgifter varav den mest kända är att signalera till celler att ta upp överskott av glukos (”blodsocker”) ur blodet. Om och när man minskar eller avstår från mat som innehåller blodsockerhöjare (socker, kolhydrater inklusive stärkelse samt överflödsprotein [2]) räcker kroppens egen insulinproduktion med råge för övriga arbetsuppgifter. Medicinering som syftar till att stimulera insulinproduktion hos diabetiker typ 2 är kontraproduktivt då den dels ökar aptiten och därmed sannolikt även övervikt, dels överbelastar bukspottkörtelns betaceller. När det sker blir man, i tillägg till diabetes typ 2, dessutom insulinberoende på samma sätt som diabetiker typ 1.

Dagens mesiga och räddhariga kostråd till diabetiker gör inte mycket till, det kan jag lätt hålla med om. Läkarna ser följderna av en illa skött diabetes typ 2, ”sockersjuka”, men vill inte acceptera orsakerna och många väljer i sin frustration att ta till receptblocket.

Det första läkarna via receptblocket ska ordinera är mätare samt en rejäl tilldelning av stickor för blodsocker. De observanta patienterna kommer snart nog att se sambandet mellan kolhydratrik mat och blodsockertoppar. De övriga behöver vägledning, gärna av de som lyckats via LCHF.

Kan man dämpa blodsockersvängningar till nivåer som ännu ej insjuknade (”friska”) har minskar risken för komplikationer avsevärt. Om detta inte räcker till kan man gå vidare med ytterligare metoder.

En livsstilsförbättring till LCHF (lågkolhydratkost) ger mängder av hälsofördelar. Den intresserade rekommenderas följa facebookgruppen Smarta Diabetiker för ytterligare råd.


[1] Vagusnerven är kroppens längsta som bland annat styr öppningen av nedre magmunnen. Om den skadas kan man råka ut för gastropares.

[2] Vi behöver proteiners beståndsdelar, aminosyror, men överskott kan inte sparas utan bryts ner till energi, 4/5 till glukos och 1/5 till ketoner (höjer inte blodsocker). Proportionerna är ungefärliga då proteiner har olika sammansättning av glukogena och ketogena samt aminosyror som kan bilda båda.

New Zealand children falling ill in high numbers due to Covid ‘immunity debt’. Doctors say children haven’t been exposed to range of bugs due to lockdowns, distancing and sanitiser and their immune systems are suffering.

https://www.theguardian.com/world/2021/jul/08/new-zealand-children-falling-ill-in-high-numbers-due-to-covid-immunity-debt

Vårt immunsystem kräver ”träning” för att fungera bra! Det får råd att ”boosta” immunförsvaret genom diverse födoämnen och tillskott, men utan belastning gör det knappast särskild nytta. Det kan liknas vid att äta proteintillskott med avsikt att öka muskelmassa men utan samtidig fysisk belastning.

Leva med och dö av värme

Publicerat: 2021-06-17 i Salt, vatten, värme
Etiketter:

Heta vindar från Medelhavet drar in över Sverige. Det kan bli 30 grader varmt tre dagar i rad – det innebär en ökad påfrestning för kroppen, larmar SMHI. – Det är ganska extrema temperaturer när man tänker på hur våra kroppar fungerar, säger Richard Fletcher, överläkare och specialist i akutsjukvård.

Källahttps://www.expressen.se/nyheter/medelhavsvarme-till-sverige-lakaren-varnar/

Trettio grader låter inte märkvärdigt men ju närmare 37 grader vi kommer desto svårare blir det att hålla en vettig kroppstemperatur. Se till att dricka ordentligt, mängden är viktigare än vattentemperaturen. Spontant låter isvatten effektivare men skillnaden mot rumstempererat är måttlig.

– Vi har de som är yngre och inte tar det på allvar, som ligger ute och steker sig och tror att det räcker med att dricka snaps. Då går det inget bra, säger han.


27 olika sätt att dö av värme: https://urminsynvinkel.com/2019/07/17/27-satt-att-do-av-varme/

Fettlever innebär att mer än 5 procent av en människas lever består av fett. Fettlever som beror på övervikt ökar i världen och kopplas nu till förhöjd risk för flera typer av cancer, däribland en 17-faldigt ökad risk för levercancer.

Källa: https://www.forskning.se/2021/04/22/fettlever-fran-fetma-okar-risken-for-cancersjukdomar/

Bilden visar en leverbiopsi och kommer från forskning.se

Inlagring av fettet beror på leverns förmåga att omvandla överskottsenergi i blodet till betydligt mer utrymmeseffektiva triglycerider (fett) som, vid behov, kan exporteras via blodet. Om kroppens ”fettmetabolism” av olika skäl är begränsad förblir delar av fettet kvar i levern.

Energi i alkohol (7 kcal/gram) utnyttjas inte förrän levern avgiftat [1] och till del omvandlat det till fett. Numera är icke-alkoholrelaterad fettlever, NAFLD [2], allt vanligare.

Anledningen till citationstecknen i rubriken är att fett är en utrymmeseffektiv och logisk form av energilager [3 viktigt!], inte skadligt per se. Det som ger hälsoproblem är mängden och var de lagras.

Här är fyra inlägg jag skrev i mars 2018 angående en svensk studie om fettlever.

https://matfrisk.com/2018/03/20/lc-kost-mot-fettlever-en-svensk-studie/

https://matfrisk.com/2018/03/22/lc-kost-mot-fettlever-en-svensk-studie-i-fulltext-1/

https://matfrisk.com/2018/03/23/lc-kost-mot-fettlever-en-svensk-studie-i-fulltext-2/

https://matfrisk.com/2018/03/24/lc-kost-mot-fettlever-en-svensk-studie-i-fulltext-3/


[1] https://matfrisk.com/2018/10/30/alkohol-ger-7-kcal-gram-eller/

[2] https://matfrisk.com/2019/02/04/levern-ar-smartare-an-din-hjarna-om-alkohol-och-fruktos/

[3] Vi andas in syre och utandningsluften innehåller mer koldioxid (CO2). Det sambandet säger att vi utvinner vår energi från kol i mat och kroppsvävnader. Oavsett om vi tar vår energi från protein, fett eller kolhydrater är det kolinnehållet som kroppen använder i energiutvinningen!

Nästan 11 kg. Så mycket mer väger en patient som får intensivvård på grund av covid-19, jämfört med andra intensivvårdspatienter. Nu ska vården försöka kartlägga problemet. Källa: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Ky4ROX/svenskens-fetma-problem-vid-covid

Övervikt och mer är, ytligt sett, i mycket en utseende- och trivselfråga. Men vid närmare betraktande är det en sammanfattning av det allmänna måendet.

Antal sjukhusinläggningar per 10 000 personer p.g.a. covid-19 i England.

Redan tidigt under pandemin stod det klart att många av dem som drabbas av så svår sjukdom att de måste få intensivvård är överviktiga eller feta.

Men på vilket sätt övervikten är farlig, eller hur stort problemet är, vet man inte.

– Övervikt är ju kopplat till en rad andra sjukdomar, som högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar, men det verkar också som om övervikten i sig är en riskfaktor, säger Johnny Hillgren, intensivvårdsläkare och ordförande för Svenska intensivvårdsregistret, till TT.

# Intensivvård kan kräva ventilation, vård i respirator. Detta är mer problematiskt ju mer övervikt patienten bär på.

# Fettväv är inte passiv vikt utan bidrar aktivt till kroniska inflammationer.

# I blodet hos feta bildas lättare proppar.

# Det finns en koppling mellan fetma och nedsatt lungkapacitet, särskilt betydelsefullt vid covid-19.

# Immunförsvaret påverkas negativt av stigande andel fettväv.

…en kartläggning i England (har) visat att risken för att hamna på sjukhus ökar gradvis, i takt med stigande BMI. Redan vid vanlig övervikt, alltså ett BMI på 25 eller mer, syntes en tydlig riskökning.

För mig så kan folk tjata sig blåa om att man måste ta folks oro på allvar, men sluta dalta, skriver Henrik Widegren.

https://www.dagensmedicin.se/opinion/gastkronika/kan-man-ta-en-alvedon-sa-kan-man-ta-vaccin/

Hur kan vacciner fungera?

Publicerat: 2021-02-08 i mRNA, Vaccin
Etiketter:,

Det finns tre huvudspår med varianter. Den länkade artikeln innehåller pedagogisk information.

Källa: https://www.who.int/news-room/feature-stories/detail/the-race-for-a-covid-19-vaccine-explained

Vaccin mot corona

Publicerat: 2021-01-11 i DNA, Immunförsvar, mRNA, Vaccin
Etiketter:, , ,

Tillfogat 210114: En kort video som beskriver olika typer av vacciner https://youtu.be/lFjIVIIcCvc

Corona och dess bekämpning har gått in i en ny fas. Västerbottens-Kuriren (210111) har en intressant artikel [1] som förklarar likheter och skillnader mellan några vanliga vacciner.

Vaccinering kan liknas vid utbildning och träning av vårt immunförsvar så att det står redo inför eventuellt ”skarpt läge”. Det hittillsvarande sättet har varit att spruta in en oskadliggjord form av viruset som immunförsvaret kan lära sig att känna igen och attackera.

För att möjliggöra snabb framtagning av vaccin, samtidigt oförmöget att sprida sjukdomen vidare, använder Pfizer/Biontech, Moderna och Astra Zeneca andra sätt. Immunförsvaret behöver inte ett helt virus för att identifiera och reagera, det räcker med en del. Dessa vacciner innehåller ett par begränsade delar av den genetiska koden från SARS-CoV-2.

DNA är information i form av den välkända dubbelspiralen, finns i cellkärnan och omfattar organismens kompletta arvsmassa. Den utgör ett slags referensbibliotek för allt som behöver skapas. Vid behov bildas en arbetskopia av rätt avsnitt i form av en enkel slinga, RNA. Det lämnar cellkärnans skyddade miljö och går till det maskineri som tillverkar det protein som efterfrågas.

I detta sammanhang skapas en tillräckligt stor del av spikeprotein som ger SARS-CoV-2 dess karakteristiska gloria (Corona). Immunförsvaret uppfattar det som främmande, inleder bekämpning och bildar antikroppar för framtida behov.

Pfizer/Biontech och Moderna använder messenger-RNA där det räcker att mRNA hamnar i cellens ”verkstad”, cytoplasma, där tillverkningen av ”fakeproteinet” sker. mRNA är en bräcklig engångskod som förstörs efter användning, den kan därför inte påverka arvsmassan. Detta är också en nackdel som man motverkar genom att förvara dem i stark kyla, minus 70C för Pfizer/Biotech, minus 20C för Moderna.

Astra Zeneca använder ett utsnitt av en dubbelspiral som kännetecknar DNA. Den är robustare och kan därför förvaras i kylskåpstemperaturer. Å andra sidan måste den transporteras in i cellkärnan för att där avkodas till RNA. För det använder man en Trojansk häst i form av ett adenovirus från schimpans som rensats på sitt genetiska material och fylls med fakeDNA. Väl på plats avkodas detta fakeDNA till fakeRNA som exporteras till cytoplasman.

FakeDNA skvalpar omkring en stund i cellkärnan och blir aldrig en del av dess eget DNA. Dessutom kommer cellen med sitt innehåll av främmande protein att angripas och brytas ner av immunförsvaret. Nackdelen med DNA-metoden är att immunförsvaret kan utveckla immunitet mot transportviruset och sänka effektiviteten.


Tillfogat 210114: En kort video som beskriver olika typer av vacciner https://youtu.be/lFjIVIIcCvc

[1] Har du lånekort på bibliotek ökar chansen att du kan läsa tidningar och tidskrifter via webben, försök.

Källor: Västerbottenskuriren 210105, Umeå Universitet och Sports Medicine

Läs studien i fulltext. https://doi.org/10.1007/s40279-020-01356-y

Molekylen kolesterol formas i våra kroppar i en lång räcka processer. Om vi lämnar dessa ifred sker regleringen i huvudsak som svar på behov och tillgång i enskilda organ och celler.

Kolesterol finns i alla våra cellmembran, ger dem strukturell stabilitet med bibehållen flexibilitet och gör dem täta. Vår rörlighet är därför beroende av kolesterolet.

Det finns flera alternativ för ämnen att passera in och ut genom de täta cellmembran t.ex insulinaktiverade ”tunnlar” (GLUT4) som släpper in monosackariden glukos, blodsocker. I cellmembran bildas ”fångstgropar” (caveolae) med receptorer efter behov där kolesterol är essentiellt för funktionen! När ”gropen” har fångat in vad som behövs sluter den sig om innehållet som snörps av på insidan, en vesicle, som lämnar ifrån sig sitt innehåll till målorganet.

Nervbanor (1 i bilden) omges av myelin, (4) ett isolerande ämne som byggs i flera lager av fosfolipider och kolesterol. Vid uttalad kolesterolbrist kan nervbanorna ”läcka” signaler, både in och ut. Signaler blir svagare, upphör eller störs utifrån. Multipel skleros är en följd av myelinbrist. Långa nervbanor påverkas mera vilket hos diabetiker märks genom känselnedsättning i fötter främst beroende på långvarig inflammation.

Nervbana  omgiven av myelin i flera lager av fosfolipider och kolesterol.​
Nervbana (1) omgiven av myelin (4) i flera lager av fosfolipider och kolesterol.

Levern oxiderar kolesterol till varierande gallsyror som utsöndras i tarmen för att finfördela matens fett till pyttesmå bubblor som underlättar upptaget. Efter fullgjort värv återvinns ungefär 95% av kolesterolet i tunntarmen till blodomloppet, resten hamnar i avföringen.

Ungefär 4/5 av den egna produktionen av kolesterol sker i lever och tunntarm. Även hjärna, binjurar samt könsorgan har betydande produktion.

Kolesterolsyntesen består av nästan 40 enskilda steg med ämnet mevalonat i en ”flaskhals” efter ungefär hälften. Det reglerar det fortsatta förloppet och är en angreppspunkt för ”blodfettsänkande” statiner. Ett problem med medicinering är att den verkar i stora delar av kroppen, inte fokuserat som kroppens egen reglering som sker på cellnivå.