Två teskedar salt om dagen – ökar inte risken för hjärt-kärlsjukdom

Enligt en omfattande internationell studie ökar inte risken för hjärt-kärlsjukdom om man har ett saltintag motsvarande två teskedar per dag. ”Generellt behöver folk inte vara jättebekymrade över just saltet”, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin.

Källa: Sahlgrenska

Vanligt salt, NaCl, splittras till jonerna Na+ och Cl- när det hamnar i blodet. Normal koncentration av dem tillsammans är 0,9% och varierar mycket lite. Överskott ger törst och elimineras via njurarna givet att de är rimligt friska. Underskott gör dig tydligt orkeslös, ibland i kombination med muskelkramper. Saltet (elektrolyter) samverkar med blodet för att transportera vätska och lösta ämnen till och från celler som inte ligger i direkt anslutning till kapillärer, förmodligen en mycket stor andel av alla.

Saltunderskott dödar om det inte åtgärdas medan rimliga överskott balanseras ut rätt snabbt om man har tillgång till dricksvatten. Optimalt saltintag är lär inte vara fastställt och de senaste uppgifterna beror till stor del på finansiärers önskemål.

Annonser

Blodtrycksbehandling

Publicerat: 2018-08-19 i Blodtryck, Kort om studier
Etiketter:

Betydelse och omfattning av blodtrycksbehandling skapar debatt. Jag tänker inte diskutera sakfrågan, snarare hur man kan undvika att vara tydlig om skillnader mellan olika behandlingar utan att direkt ljuga.

A new study is reporting successful trial results from a new blood pressure treatment that combines low doses of three different currently available hypertension drugs into a single pill.

Min tolkning: En studie rapporterar framgångsrika resultat av en ny blodtrycksbehandling som kombinerar låga doser av tre befintliga preparat kombinerade i ett nytt piller.

Källa: scimex

Jag känner inte till dessa preparat närmare men förutsätter att de har rimliga oönskade effekter (bieffekter) i förhållande till de man vill uppnå.

A trial led by The George Institute for Global Health revealed that most patients – 70 per cent – reached blood pressure targets with the ‘Triple Pill’, compared to just over half receiving normal care.

Min tolkning: 70% av deltagarna som tog Triple Pill nådde önskat blodtrycksmål jämfört med drygt hälften med ”vanlig” behandling.

Givet att detta ger hälsofördelar så låter det utmärkt. Vad är då detta revolutionerande Triple Pill?

…three drugs, each at half dose, in a single pill… The Triple Pill, consisted of the blood pressure medications telmisartan (20 mg), amlodipine (2.5 mg), and chlorthalidone (12.5 mg).

Min tolkning: …tre preparat i halverad dos, kombinerade till ett piller.

Den preparattroende kanske jublar medan den skeptiskt lagde påpekar att de med Triple Pill får en 50% högre dos.

Jag har inte läst den bakomliggande studien och har kanske missat viktiga detaljer som inte framkommer i den länkade texten från scimex. Om någon tar hem studien i fulltext och finner att artikeln är felaktig så meddela mig i en kommentar, gärna med en bifogad länk.

En epidemiologisk* studie valsar runt i media och sägs visa att en kost med lite kolhydrater förkortar livslängden, kan det vara intressant? Journalister flockas runt den och självklart framgår det tydligt att lågkolhydratkost är dödligt farligt. Författarnas initiala ambition är hyfsat försiktig: ”We aimed to investigate the association between carbohydrate intake and mortality.”

Man vill alltså undersöka en eventuell samvariation mellan matens kolhydrater och dödlighet. Märk väl att association inte betyder att en faktor orsakar ett visst utfall, bara att de förekommer samtidigt.**

Källa: Dietary carbohydrate intake and mortality: a prospective cohort study and meta-analysis

Studien är stor (15428 deltagare, initialt 45-64 år) och har pågått sedan 1987-1989 med en sjätte uppföljning 2016-2017. Vi kan alltså inte ifrågasätta vare sig omfattning eller kort tid men kanske annat.

…did not report extreme caloric intake (<600 kcal or >4200 kcal per day for men and <500 kcal or >3600 kcal per day for women).

Min tolkning: Vid urvalet av deltagare uteslöts de som rapporterade kraftigt avvikande energiintag (utanför 600-4200 kcal för män och 500-3600 kcal för kvinnor)

Jag utgår från att studien var tänkt att pågå under många år och har därför svårt att förstå att man accepterar deltagare som rapporterar neråt och under 500-600 kcal. Det är nog väldigt få människor som klarar sig på under 1000 kcal under en längre tid. En annan uppgift som rimligen kan ifrågasättas är att de 5 olika klassificeringarna av deltagare (baserat på kolhydratintag) i medeltal rapporterade att de åt i intervallet 1558-1660 kcal.

Participants completed an interview that included a 66-item semi-quantitative food frequency questionnaire (FFQ), modified from a 61-item FFQ designed and validated by Willett and colleagues, at Visit 1 (1987–89) and Visit 3 (1993–95)

Min tolkning: Vid första och tredje undersökningstillfället intervjuades deltagarna om sina kostvanor.

Känns det seriöst att basera en 25-årig studie på två kostintervjuer?

Baserat på kolhydratintag (KH) delades deltagarna in i kvintiler (femtedelar) där Q1 åt 37E% KH via 44E%, 49E%, 53E% och upp till 61E% i Q%. Jag använder naturligtvis deras indelning i Q1 till Q5 i fortsättningen.

    • Könsfördelning: Vi vet att män dör tidigare än kvinnor. I denna studie är andelen män i Q1-gruppen 13% större än andelen kvinnor, i Q2 är andelen män lägre, 92%, i Q3 82%, i Q4 72% och i Q5 56%. Nog ser man en tydlig och obruten trend att ju mindre andelen män i en kvintil är desto bättre överlevnad. Överraskad?
    • Diabetes ger komplikationer, en del livshotande. Andelen diabetiker i Q1 är 30% större än i Q5 med en fortlöpande trend däremellan.
    • Rökning är ett välkänt hälsoproblem. Andelen rökare i Q1 är 50% högre än i Q5 med en obruten trend däremellan.
    • Fysisk aktivitet anses vara fördelaktigt för hälsan. I studien redovisas enbart andelen av de mest aktiva i respektive kvintil. Q1 har en andel som är 75% av den i Q5 med en obruten trend däremellan.
    • Hög hushållsinkomst är problematiskt, det finns 50% fler i Q1 än i Q5.
    • Protein är intressant. Q1 äter 20,8E% medan Q5 äter 14,9%, 28,4% mindre.
    • BMI ökar under den första 6-årsperioden med knappa 1 enhet i samtliga kvintiler trots det (uppgivna) mycket begränsade energiintaget.
    • I Q1 är 29% universitetsutbildade mot 22% i Q5 med en kontinuerlig trend däremellan.

Om vi sammanfattar så är det Q1 med framför allt män med högre andel universitetsutbildning och hög hushållsinkomst som äter mycket protein har diabetes, röker och är måttligt fysiskt aktiva som dör tidigare än Q5 som domineras stort av kvinnor med lägre förekomst av diabetes och rökning, lägre utbildning och lägre hushållsinkomst, äter 28,4E% mindre protein och klassas 33% mer fysisk aktiva.

Hur ser du på detta, vilket/vilka är de främsta skälen att Q1 har högre dödlighet än Q5, är det verkligen kolhydraterna?


*) Vid en epidemiologisk studie väljer man ut ett antal personer, mäter och intervjuar dem, för att sedan följa dem under en tid. Detta kallas även en observationsstudie.

**) Det är värt att påpeka att ett faktiskt orsakssamband förutsätter att man kan observera en association. Studien visar kontinuerliga associationer t.ex. kön, diabetes, rökning och fysisk aktivitet.

An ambitious project that set out nearly 5 years ago to replicate experiments from 50 high-impact cancer biology papers, but gradually shrank that number, now expects to complete just 18 studies. Källa: Science

Min tolkning: Ett ambitiöst projekt startade för nära 5 år sedan med avsikt att återupprepa experiment från 50 cancerstudier som fått starkt genomslag. Gradvis har antalet minskat, nu förväntar man att 18 fullföljs.

Den vetenskapliga metoden bygger samman hypoteser till teorier och vidgar på så sätt vårt vetande samtidigt som den eliminerar felaktigheter.

  • Hypoteser är avgränsade tankebyggstenar som utgår från någons ideer. En hypotes skall vara testbar och ge samma utfall givet att ingående parametrar, en eller flera, är samma.
  • Om utfallen varierar trots samma ingångsvärden kan det bero på att hypotesen är felaktig, den anses då falsifierad.
  • En falsifierad hypotes kan förkastas helt eller omarbetas inför ytterligare test.
  • En falsifierad hypotes uppfattas vanligen som ett nederlag, men representerar även det väsentlig kunskap; här finns inget att hämta.
  • En giltig teori består av (ännu!) ej falsifierade hypoteser som samverkar. Med hjälp av en sådan teori kan man förutsäga utfall inom en så snäv felmarginal att slumpen inte spelar någon roll.
  • Om och när en eller flera av de ingående hypoteserna i en teori falsifieras måste de förfinas eller ersättas. Lyckas inte det är hela teorin falsifierad.
  • Vare sig hypoteser eller teorier är slutgiltiga, nya rön kan utvidga eller helt ersätta gamla kunskaper.*

Detta är en kraftigt förenklad beskrivning av ”äkta” naturvetenskaplig forskning. Inom medicin och kostforskning är det långt vanligare att man istället söker stöd för sina hypoteser snarare än sortera ut de felande. Vid en första anblick kan skillnaden förefalla obetydlig, att söka stöd för det man vill visa eller stresstesta en hypotes till dess den eventuellt krackelerar kan väl kvitta?

Skillnaden är enorm! Förutom inom logik och matematik kan man inte bevisa att någonting entydigt är sant.** Att sortera ut osanningar, däremot, är betydligt enklare. Ju fler osanningar vi kan eliminera dess bättre.

  • Antag att hypotesen påstår att om A varierar så påverkas B efter ett förutbestämt mönster. Sker inte det fullt ut (inom försökets och mätningarnas felmarginaler) så är hypotesen osann (falsk) i sträng vetenskaplig anda.
  • Om vi däremot påstår att A orsakar B och mätningar visar en statistiskt säkerställd variation så kan man för den skull inte bortse från att det finns en mellanliggande parameter, C, som överför verkan.
  • Ett utfall anses statistiskt signifikant (säkerställt) om sannolikheten för att det beror på slump är tillräckligt låg. Tyvärr har det blivit vedertaget inom ”hälsosektorn” att acceptera att risken för slump är så hög som 1/20 (5%).
  • Ett självklart krav på vetenskapliga studier är att de ska kunna reproduceras (återupprepas) av andra och, inom felmarginaler, ge samma utfall.

As several scientists told Science last year when the initiative got off the ground, Elizabeth Iorns is tackling a significant problem in biomedical research: the fact that many published studies can’t be repeated, and that many researchers aren’t enthusiastic about simply replicating what someone else has already done. Källa: Science (annat nummer)

Min tolkning: Elisabeth Iorns tacklar ett allvarligt problem, många publicerade studier kan inte upprepas och många forskare är ovilliga att helt enkelt upprepa vad någon redan gjort.

Självklart drog projektet på sig kritik från de ursprungliga författarna samt andra som utgick från att de labb som kontrakterats saknade kompetens och därför skulle misslyckas att nå samma resultat som de ursprungliga.

Kan någon tänka sig andra skäl att inte vilja utsätta sina experiment för risken att vara undermåliga?


*) Ett välkänt exempel är när Einsteins teorier kunde komma tillrätta med Newtons tillkortakommanden vid höga hastigheter och i extremt kraftiga gravitationsfält. För vardagsbruk duger fortfarande Newton utmärkt, men ett lysande undantag är GPS-applikationer.

**) Inte ens matematik är ett perfekt exempel då det bygger på ett fåtal antaganden, axiom, som förefaller ytterst trovärdiga trots att bevis saknas för dem.

Vatten, eller snarare dess frånvaro, har hamnat i fokus under senare tid. Långvarig värme och frånvaro av regn ger problem som vi ”vanliga svenskar” inte upplever annat än enstaka dagar i stöten. Gräsmattor torkar, blommor slokar och bilister korkar igen vägarna till populära badplatser. Dessutom strular bränder i terrängen till det. Allt detta tenderar att hamna i bakgrunden inför personliga problem vi upplever av värme.

Självklart kan en del av dem vara riktigt allvarliga, till och med livshotande, men oftare är det obehag i form av dålig nattsömn och svett som överväger. Den som har tillgång till AC kan skatta sig lycklig, men även dessa är tvungna att förlita sig på vad kroppen själv kan erbjuda. Vi har ett mycket effektivt kylsystem som utnyttjar avkylning vi får av vattengas från lungor och hud.

Vattengas? Du är säkert mer bekant med vattenånga, men det ordet ger intryck av att det sker ovanför en kastrull på spisen. Vattengas finns i alla temperaturer där en människa kan vistas, från Sibirisk iskyla till en finsk bastu. Det senare är intressant då en bastu mycket väl kan ha temperaturer på 100 grader och däröver trots att våra kroppar tar skada redan vid 41-42 grader, hur kan det komma sig?

Vatten är ett ämne med egenskaper som är avgörande för livet som vi känner det. Jag har skrivit om det tidigare, något som du kanske har nytta av att känna till. En av dem är att det kräver en avsevärd mängd värme för att avdunsta, något vi använder för att reglera kroppsvärmen.

Låt säga att du iakttar en skål vatten under några dagar. Nivån kommer gradvis att minska, vattnet avdunstar, det bildar vattengas. Ju högre temperatur dess snabbare, är den omgivande luften fuktig sker det långsammare. Om vi iakttar det riktigt närsynt ser vi att vattenmolekyler rör sig, snabbare när temperaturen stiger. Molekylerna i flytande vatten binder till varandra via vätebindningar men de är, var för sig, både svaga och kortvariga. I sin mest strukturerade form, is, binder molekylerna till exakt 4 andra. I flytande vatten sjunker antalet vätebindningar till i genomsnitt 3,4*. Den lilla skillnaden är tillräcklig för att skapa hållbar is!

Precis vid vattenytan är förhållandena annorlunda, de molekylerna har lite färre bindningar ”inåt” vattnet och det räcker med den molekylrörelse vi kallar värme för att de skall skaka loss om än bara för mycket kort tid. I den omgivning människor vanligen bor finns redan ett avsevärt antal vattenmolekyler samt den gasblandning vi kallar luft som tillsammans utgör en svårforcerad barriär för den vattenmolekyl som gör ett sådant ”hopp”. De allra flesta knuffas helt enkelt tillbaka ner i vattnet igen.

Då och då kommer en sådan rymling att vara lite snabbare än de övriga (varmare!) och tar sig loss mer permanent. Den är då en bland många andra ”fria” vattenmolekyler som utgör vattengas/vattenånga. Eftersom en förutsättning för att ta sig loss var en högre rörelseenergi betyder det att vattnet förlorat lika mycket, det kallnar en yttepytte-mängd.

  • När lufttrycket sjunker hindras inte vattenytans molekyler lika mycket och kokpunkten sjunker från vanliga 100 grader till under 70 grader!
  • Om luftfuktigheten är låg hindras inte vattenytans molekyler lika mycket och avdunstningen ökar

Om luften nära vattenytan står stilla ökar den lokala luftfuktigheten till nära 100% och den spontana avdunstningen avstannar. Ett effektivs sätt att motverka detta är att använda en fläkt som ersätter denna fuktmättade luft med en torrare. Den kyleffekt man upplever från en fläkt beror på att den rörliga luften avlägsnar varm vattengas som huden avger. När det sker finns plats för ytterligare avdunstning/avkylning. Avkylningen till följd av fläktar förutsätter att du dricker tillräcklig mängd vatten, dess temperatur har underordnad betydelse. Klarar du av att förbruka 1 liter vatten (via hud och lungor) utan att svetten pärlar så har du kylt bort cirka 540 kcal.

Takfläkt?

I ett forum jag läser debatteras takfläktar och jag är förbluffad över den massiva okunnigheten hos många som skriver där. Rotationsriktningen hos fläktbladen har betydelse då den avgör om du befinner dig i en koncentrerad luftström (under fläkten) eller en ”utspädd” (längs med väggarna).

Är det effektivare att duscha kallt?

Självklart, men den extra effekten är snabbt övergående och förutsätter att ”kallt” verkligen är Gulag-kallt och rätt länge. En ordinär dusch utan att torka dig torr kan vara både behagligare och lika effektiv. Behåller du dessutom en T-shirt på i duschen kan du hoppas på ytterligare kanske 100 kcal kyla. Varje dl vatten i blöta kläder som får torka på kroppen motsvarar 54 kcal kyla.

Dricka varmt eller kallt?

Skillnaden finns men är minimal. Att det känns behagligt att dricka kallt är inget jag tänker förneka, men det viktigaste är att dricka tillräckligt för att ha ”kylvätska” så det räcker.

Salt och andra elektrolyter

Ät tillräckligt salt mat. Själv gillar jag salt som krydda men föredrar att använda grovsalt snarare än finmalt salt på tungan då smaken inte blir så intensiv som om det blandas i dricksvattnet.

Aptit och periodisk fasta

Min aptit sjunker när temperaturen stiger. Om det gäller även för dig så utnyttja det för att äta mindre eller till och med fasta. Typiskt är att de som ”svältbantar” är småfrusna (kanske inte just nu) och de som går upp i vikt svettas lätt.

Småtips

  • Spola kallt vatten på handledernas insida, där ligger blodkärl ytligt och svalkan sprider sig i kroppen.
  • Vill du bli kvitt svett i t.ex. pannan så använd en blöt, gärna kall, handduk. Torka dig inte torr om kyleffekten ska bli optimal. Minns att avdunstning av vatten är långt effektivare än kyla!
  • Ett annat ställe där kyleffekten är god är fötter och anklar. Ett svalt fotbad är inte att förakta.

*) Lägg märke till ordet genomsnitt! Ingen enskild molekyl kan ha 3,4 bindningar, de har 0, 1, 2, 3 eller 4. I flytande vatten dominerar 3 över 4, övriga är betydligt sällsyntare.

Äggets roll i maten har länge varit och är fortfarande omtvistad. Kostråden skiljer sig markant åt mellan olika länder. Äggets kolesterol ökar risken för hjärt- kärlsjukdom, heter det. I synnerhet för diabetiker. I Sverige har bilden med tiden blivit mer nyanserad. Hjärt- lungfonden konstaterar att ”man inte behöver vara rädd för att äta måttligt med ägg”. Men vad är måttligt? Knappast de tolv eller ännu fler ägg i veckan under ett helt år, det vill säga drygt 600 ägg. Men det är precis vad australiska forskare har studerat.

Källa: Diabetesportalen

Är det rimligt att dra långtgående slutsatser om äggens betydelse på grund av utfallet i denna studie? Inte för att jag är missnöjd med att man anser ägg är ofarligt, men de gör det med ovetenskapliga metoder. In med mer ingenjörer som har bättre förutsättningar att förstå att orsak och verkan måste kopplas till varandra på ett vettigare sätt än i denna grupplaboration.

De tolv som gjort den delstudie vars abstract (från 3 månader och framåt) jag läst jämförde fortsatt lågkonsumenter av ägg (< 2 ägg per vecka) med högkonsumenter (≥ 12 ägg per vecka) (tillkommande begränsningar redovisas nedan). Märk väl att de själva skriver < 2, alltså i praktiken max. 1 helt ägg i veckan! Nu kan man ju äta produkter som innehåller ägg och på så sätt få i sig 1,999 ägg, upp till nästan 2. Men hur genomfunderat är det att avgränsa ett antal ägg på det sättet?

Nåja, även om jag inte tycker att 12 ägg i veckan är så mycket att det kan klassas som hög konsumtion ens bland diabetiker typ 2 så kanske Australien är så äggskrämda att man inte vågade gå högre. Trots allt skiljer det > 6 gånger mellan de två grupperna. (Jag väljer > 6 snarare än ≥ 6, varför?)

Some country guidelines recommend that people with type 2 diabetes (T2D) limit their consumption of eggs and cholesterol. Our previously published 3-mo weight-maintenance study showed that a high-egg (≥12 eggs/wk) diet compared with a low-egg diet (<2 eggs/wk) did not have adverse effects on cardiometabolic risk factors in adults with T2D.

Källa: Effect of a high-egg diet on cardiometabolic risk factors in people with type 2 diabetes: the Diabetes and Egg (DIABEGG) Study—randomized weight-loss and follow-up phase –The American Journal of Clinical Nutrition, https://doi.org/10.1093/ajcn/nqy048 – Published: 07 May 2018

Detta är fortsättning av en tidigare publicerad studie som siktade mot att deltagarna skulle bibehålla sin vikt. Här delades deltagarna till att vara lågkonsumenter av ägg (< 2 ägg/vecka) medan andra var högkonsumenter (≥ 12/vecka). Ingen kontrollgrupp tycks finnas.

Participants with prediabetes or T2D (n = 128) were prescribed a 3-mo daily energy restriction of 2.1 MJ and a macronutrient-matched diet and instructed on specific types and quantities of foods to be consumed, with an emphasis on replacing saturated fats with monounsaturated and polyunsaturated fats. Participants were followed up at the 9- and 12-mo visits.

Min tolkning: 128 prediabetiker eller diabetiker typ 2 instruerades att fortsättningsvis äta 500 kcal mindre av en ”makronutrientmatchad kost” med fokus på att ersätta mättade fetter med enkel– och fleromättade fetter.

Man föreskriver alltså såväl varierande äggkonsumtion som energibegränsning samt byte av fett-typer Hur ska man i denna röra kunna skilja ut vilken eller vilka faktorer som påverkar utfallet?

From 3 to 12 mo, the weight loss was similar (high-egg compared with low-egg diets: −3.1 ± 6.3 compared with −3.1 ± 5.2 kg; P = 0.48). There were no differences between groups in glycemia (plasma glucose, glycated hemoglobin, 1,5-anhydroglucitol), traditional serum lipids, markers of inflammation (high-sensitivity C-reactive protein, interleukin 6, soluble E-selectin), oxidative stress (F2-isoprostanes), or adiponectin from 3 to 12 mo or from 0 to 12 mo

Min tolkning: Mellan 3 till 12 månader var viktnedgången likvärdig mellan låg- och högkonsumenter av ägg. Övriga typiska ”diabetesmarkörer” var också likvärdiga.

Då det gäng som står som författare knappast innehåller tänkare som skulle kunna uppgradera till ingenjörer är det möjligen förklaringen till att man utgick från att en daglig reduktion på 500 kcal nödvändigtvis skulle resultera i viktnedgång (”weight loss”). Sett över hela gruppen högkonsumenter av ägg minskade vikten med 3,1 kg, men variationen var betydande på individnivå. Där fanns minst 1 som gick upp 3,2 kg samtidigt som någon minskade med 9,4 kg. Bland lågkonsumenter var siffrorna -3,1, +2,1 och -8,3 kilo. Jag brukar hacka på att den statistiska nivån är usel för liknande analyser när p = 0,95*, här är p = 0,48!

People with prediabetes or T2D who consumed a 3-mo high-egg weight-loss diet with a 6-mo follow-up exhibited no adverse changes in cardiometabolic markers compared with those who consumed a low-egg weight-loss diet. A healthy diet based on population guidelines and including more eggs than currently recommended by some countries may be safely consumed.

Min tolkning: Enligt denna studie mättes inga negativa effekter hos prediabetiker och diabetiker typ 2 beroende på hög äggkonsumtion under 9 månaders uppföljning. En högre äggkonsumtion än rekommenderat i en del länder kan betraktas som säkert.

I fulltexten som jag inte läst och inte har lust att spendera 35€ på kanske det finns ytterligare information som skulle mildra min kritik. Skulle högkonsumtion av ägg möjligen antyda små men statistiskt insignifikanta hälsoskillnader? Fanns det någon kontrollgrupp?


*) P = 0,95 innebär att risken för att utfallet är fel av slump är 1/20. P = 1 innebär absolut säkerhet, något man aldrig kan nå i dessa sammanhang. Vid kast med mynt kommer med tiden den statistiska sannolikheten för utfallet krona att närma sig 0,5.

Industrially-produced trans fats are contained in hardened vegetable fats, such as margarine and ghee, and are often present in snack food, baked foods, and fried foods. Manufacturers  often use them as they have a longer shelf life than other fats. But healthier alternatives can be used that would not affect taste or cost of food.

Min tolkning: Industriellt framställda transfetter finns i härdade vegetabiliska fetter såsom margarin och ghee och finns ofta i mellanmålsprodukter (snack food), bakad och friterad mat. Tillverkare använder dem ofta då de har längre hållbarhet än andra fetter men hälsosammare alternativ kan användas som inte påverkar smak eller kostnad.

Källa: World Health Organisation

Industriframställda transfetter/transfettsyror är direkt olämpliga och bör snarast fasas ut, något Livsmedelsverket inte har stake nog att genomdriva. Men WHO:s argument i citatet ovan är långt ifrån klockrena. Du som har kunskaper om transfett, smör och ghee har säkert redan förstått vad min kritik gäller och kan lugnt surfa vidare.

  • Fetter byggs av en sammanhållande glycerolmolekyl med tre kopplade fettsyror, sinsemellan lika eller olika. En fettmolekyl kallas därför triglycerid alternativt triacylglycerol.
  • Fettsyror är kolkedjor som kan vara mättade, enkel- eller fleromättade. Detta innebär att kolkedjorna är ”fullbestyckade” med väteatomer alternativt saknar ett eller flera par av dem.
  • En mättad fettsyra är rak men lätt flexibel.
  • I naturligt förekommande fettsyror kommer de saknade väteatomparen från samma sida (cis-) av kolkedjan. Kolkedjan böjer sig och fettet som helhet blir mjukare eller till och med lättflytande trots att kolkedjan kan vara mycket lång.
  • Om de saknade väteatomparen kommer från motsatta sidor (trans-) av kolkedjan blir resultatet en ”knick” snarare än en böj. Den dubbelbindning som uppstår gör också att en transfettsyra dras samman och blir något kortare än en mättad fettsyra med samma antal kolatomer.
  • Det finns anledning att misstänka att framför allt industriellt framställda transfetter är negativa för hälsan.
  • Under många år brukade Livsmedelsverket bunta samman enkel- och fleromättade transfettsyror med ett av sina hatobjekt, mättade fetter, till ”transfetter och mättade fetter”. Bland annat LCHF-are påpekade många gånger denna uppenbart felaktiga inställning och numera förekommer det sällan eller aldrig. Kan ju också bero på att tidigare industrikopplingar har tappat inflytande inom SLV.
  • Det finns ”naturliga transfetter” i mjölk från idisslare men de tycks inte påverka hälsan negativt. Idisslare har en bakterieflora som skapar dessa transfetter.

Efter publiceringen har jag fått anledning anledning att komplettera, något som finns mot slutet.

Mycket som händer i världen har över- eller underskott på resurser i samverkan med ekonomiska och/eller militära incitament, så även hitte-på-smörsurrogatet margarin.

Margarine is an imitation butter spread used for flavoring, baking, and cooking. Hippolyte Mège-Mouriès created it in France in 1869 when responding to a challenge by Emperor Napoleon III to create a butter substitute from beef tallow for the armed forces and lower classes. First named oleomargarine from Latin for oleum (beef fat) and Greek for margarite (pearl indicating luster), it was later named margarine. Källa: Wikipedia

Märk väl att den ursprungliga målgruppen var ”militären och lägre klasser i befolkningen”. Med tiden fann man att billiga vegetabiliska fetter, till och med oljor, kunde behandlas, härdas, så att de blev fastare och påminde om smör i konsistensen.

Härdningen kallas av kemister för hydrogenering (hydro syftar på väte) vilket innebär att man under högt tryck, värme och med nickel som katalysator tillför vätgas. Detta tvingar in väteatomer i kolkedjorna och eliminerar en del av dubbelbindningarna. Fettblandningen som helhet får färre omättnader, blir mer mättad. Denna ändring är oproblematisk då det saknar betydelse hur ett mättat fett uppkommer.

De ursprungliga dubbelbindningarna, som var för sig är svagare än en enkelbindning, blir instabila vid den höga temperaturen och kolkedjorna vrider sig slumpmässigt. När tillverkaren är nöjd och sänker temperaturen kommer en del av dessa vridna dubbelbindningar att ”fastna” i transkonfiguration vilket också bidrar till fettblandningen blir fastare men även ger de oönskade transfettsyrorna.

Industrially-produced trans fats are contained in hardened vegetable fats, such as margarine and ghee…” är ett fel i WHO:s argumentering då ghee är ett smörfettskoncentrat utan sitt ursprungliga vatten- och proteininnehåll. Det krävs ingen avancerad metod, bara att värma smör till dess det smälter och börjar skikta sig i en fettfraktion som flyter på protein och vatten. Ta vara på fettet så har du ghee med oerhört lång hållbarhet, även i värme. Detta är en vanlig metod i varma och fuktiga klimat som t.ex. i Indien. Transfett i ghee beror uteslutande på de naturligt förekommande transfetterna i komjölken.

Att produkter med industriframställda transfetter anses ha längre hållbarhet än de med äkta smör beror sannolikt på att smöret innehåller proteiner som begränsar hållbarheten, inte att margarinets fett är hållbarare.

hälsosammare alternativ kan användas som inte påverkar smak eller kostnad.” är ytterligare en övertolkning från WHO. Till att börja med är påståendet ”hälsosammare alternativ” starkt ifrågasatt. Att ”kostnaden inte påverkas” är sant såtillvida att hitte-på-fetter numera måste prissättas lågt för att hitta köpare. Intressant är att dessa fettsurrogat i grunden är både smak- och färglösa jämfört med smör. Hur skulle margarinförsäljningen påverkas om tillsatser av färg– och/eller smaktillsatser begränsades?


Efter publiceringen har jag fått anledning anledning att komplettera med följande:

  • Vid härdning av en enkel- eller fleromättad fettsyra kan/kommer en del av de tidigare cis-bindningarna att slumpmässigt vrida sig 180 grader, en eller flera gånger. Sker det ett udda antal gånger blir det en trans-bindning, vid ingen eller jämnt antal förblir det en cis-bindning.
  • Enkelbindningar mellan mättade kol har större bindningsenergi än enskilda dubbelbindning och man höjer knappast processtemperaturen så högt att de påverkas. Om så ändå sker gör det måttligt stor skillnad.
  • Dubbelbindningar byter inte plats i kolkedjan i samband med härdningen. Cis- och trans- anger uteslutande att kolkedjan böjer sig resp. det blir en ”knick” på en i huvudsak rak del av kedjan.
  • Dubbelbindningar ”nybildas” inte under härdningen, till det krävs enzymer, desaturaser. De arbetar vid måttliga temperaturer, långt från härdningens hetta.
  • Med anledning av att SLV under många år buntade samman ”mättade fetter och trans-fetter” vill jag framhålla att en delvis härdad fettsyra fortfarande är en enkel- eller fleromättad fettsyra alldeles oavsett om den eller de kvarvarande dubbelbindningarna är av cis- (”normal”) eller trans-konfiguration.
  • Om en fettsyra är ”fullhärdad” är alla dubbelbindningar ersatta med enkelbindningar och den resulterande fettsyran är helt identisk med en ”naturlig” fettsyra med samma antal kol.