Arkiv för december, 2017

Cherrypicking betyder att man metodiskt söker stöd till förmån för ett visst ställningstagande. Det anses vara ett förkastligt tillvägagångssätt då en forskare förväntas vara objektiv inför fakta och redovisa både det som talar för en hypotes/teori lika väl som det som motsäger den.

  • En teori är en sammanhängande kedja/nät av hypoteser (antaganden) och ingen av dem får vara falsk.
  • En teori som ännu, trots seriösa försök, ej är falsifierad (visad vara felaktig) kan utgöra grundval för vidare forskning inom ett område.
  • Om en hypotes som är avgörande för teorin visar sig vara falsk faller teorin som helhet. Ibland kan den räddas av att den falska hypotesen omformuleras och testas i sin nya betydelse.
  • En hypotes som inte har betydelse för en teori ska plockas bort oavsett om den är sann eller falsk.

Mycket av det som uppmärksammas av massmedia bygger på observationer, inte kontrollerade experiment! Detta gör att ingångsparametrarna svajar som granskog i storm och eventuella utfall är så små och blandade att det krävs mycket statistiskt knådande för att alls märka några skillnader.

Med den bakgrunden är det fullt förståeligt om resultaten av epidemiologiska studier (observationsstudier, det jag kallar ”tittepå” i rubriken) ger små utfall som ofta motsäger varandra. Av det skälet finns s.k. metastudier där avsikten är att väga samman flera studier för att på så sätt åstadkomma en slags ”sanning”.

Tro inte för ett ögonblick att ”folk i allmänhet” eller forskare saknar förförståelse (ett mer PK sätt att skriva fördom) eller undgår att förvänta sig ett särskilt utfall. Något som skiljer ut de seriösa
(mer…)

Annonser

Är du diabetiker typ 1 eller av andra skäl tvungen att använda insulin har du alldeles säkert hört talas om och troligen varnats för svältketoner. Innan du fortsätter läsa så föreslår jag ett kort uppehåll där du funderar något över vad ordet svält innebär.

När tarmen har gjort slut på sitt kolhydratinnehåll, t.ex. efter sömn eller fasta, börjar levern leverera ut redan lagrad energi i diverse kombinationer av fett, ketoner och glukos.

Om ketonerna då blir mätbara kallar diabetesläkarna och -sköterskor dem ”svältketoner” och ger järnet för att skrämma dig. Märker du hur absurt det låter, ”Svält”? Det är istället  en fullständigt önskvärd och normal reaktion när kroppen anpassar sig till energiförsörjning från egna resurser. Detta sker hos friska i ett samspel främst mellan hormonerna insulin och glukagon.

Hos diabetiker typ 1 är den egna insulinproduktionen starkt nedsatt eller obefintlig och glukagonet, som hos friska tar order från insulin, kan då få fritt spelrum om man missar att injicera en adekvat mängd insulin. Detta leder till en okontrollerad ketonproduktion och frisättning av glukos ur leverglykogen, långt över det kroppen klarar att använda. Detta kallas DKA (diabetisk ketoacidos), ett okontrollerat energiöverskott, raka motsatsen till ”svält”. Den springande punkten och egentliga orsaken till DKA är total insulinbrist!

Vill man prompt använda ordet ”svält” när det gäller diabetiker typ 1 så passar det bättre vid insulinöverskott. Det leder till hypoglykemi, lågt blodsocker, samtidigt som leverns förmåga att utsöndra glukos och fett/ketoner är bra nära noll på grund av högt insulin.

Därför är det långt rimligare att kalla insulinförorsakad hypoglykemi svält då den eliminerar närapå alla energiresurser i blodet.


Om ketoner, för den misstänksamme,  Unga riskerar hälsan genom att minska insulin,
Euglykemisk ketoacidos hos diabetiker typ 1,  Ett uns av fettkemi i anslutning till muskel- och fettceller Juice räcker inte hela natten för mig som har diabetes typ 1Insulin och ”säkerhetsmarginal” till DKA