Inlägg märkta ‘källkritik’

Är du käll- eller okritisk?

Publicerat: 2019-01-07 i källkritik, Vetenskap
Etiketter:

När man försöker ta ställning i en komplicerad fråga där åsikter är starkt polariserade kan det vara förnuftigt att backa lite och fundera några varv extra. Det första man måste fråga sig är om informationen tål rimlig källkritik.

Idag är det vanligt att hämta information från internet, i sig en fantastisk resurs.

  • Med hjälp av internet är det lätt att kommunicera med anhängare av närapå vilken åsikt som helst och känna stöd av tillräckligt många för att man ska bli uppmuntrad. Betyder det att man har ”rätt”?
  • Påståenden med viss åsiktsgemenskap tenderar att klumpa samman, t.ex. i form av länklistor med likartad agenda. Det är vanligt att innehållet i sådana listor kopieras och sprids som ”sanningar” utan att någon, ens av de närmast troende, synar sanningshalten. ”Om många har den åsikten måste det vara sant, eller hur?”

En sådan länklista kan vara oerhört lång och att gå igenom den känns oöverstigligt jobbigt så det får ofta vara. Hur många sådana referenser har du själv kollat upp? En taktik jag testat är att, närmast slumpartat, borra i bakgrunden till ett enskilt påstående och på egen hand försöka värdera dess betydelse. Är det trovärdigt är det plus i kanten men motsatsen bör dig ge anledning att kolla upp ytterligare referenser.

  • Om listan innehåller döda länkar så är den i vart fall inte nyligen uppdaterad, finns flera så sjunker tillförlitligheten ytterligare.
  • Om det är en säljsajt så räkna inte med att eventuell kritik mot dess produkter redovisas.
  • Om det är en artikel, finns referenser till dess bakgrund eller står det bara ”…studier har visat…”? Det senare är  vanligt på säljsajter.
  • Om det är en studie så räcker det inte att läsa abstract om fulltexten finns tillgänglig. Till skillnad från ”äkta vetenskap”, där man försöker testa om en hypotes tål att ifrågasättas, är det legio i närings-, medicin- och liknande sammanhang att göra precis tvärtom, försöka visa att hypotesen (studiens utgångspunkt) går att förena med data man samlat.

Beroende på att mätningar aldrig är exakta, ingående parametrar varierar, den testade individen (människa, djur, bakterie eller vadhelst det kan gälla) har individuella egenskaper kan utfallen variera rejält. Ibland räcker det att data presenteras som grafik för att man ska se tydliga effekter, men ofta kallar man in statistiker som ”knådar” data på diverse sätt så att studiens hypotes förefaller sannolik. Detta kallas ofta ”forskning” och det är sällan/aldrig någon som testar om experimentet kan upprepas med samma utfall.

Numera måste man uppge finansiärer till studier varav många har avsevärt ekonomiskt utbyte om studien passar deras agenda. Det är sällsynt att utfallet av en studie går en finansiär emot. Den forskare som inte ”levererar” lär få svårt att finansiera sin framtid.

Annonser

Källkritik i korthet, inget jag skrivit själv men sympatiserar med, källor i slutet av citatet. För några dagar sedan valde jag att släppa kontakten med en ’alternativdrottning’ inklusive hennes entourage på facebook. Flödet ger nu ett mycket mer förnuftigt intryck.

Vem är avsändaren?
Texter och bilder har alltid en avsändare. Eftersom avsändarens syfte inte alltid redovisas öppet i text och bild så kan du utgå från frågan ”Av vem och varför?” när du vill veta mer. Försök helt enkelt att ta reda på vem som har skrivit – och vem har publicerat. Är avsändaren trovärdig?

Är källan äkta?
Är webbplatsen du länkas till riktig eller en falsk kopia? En del webbadresser ser nästan likadana ut som till exempel myndigheters och bloggars sidor. Men bara nästan. Om du vill ta reda på vem som står bakom ett domännamn på internet kan du exempelvis använda Whois, som är en databas över domänregistreringar.

Vad är budskapet?
Är inlägget du reagerat på verkligen uppriktigt och sant – eller handlar det om någons personliga åsikter och värderingar? Eller är det egentligen bara förtäckt reklam? Fundera på om det kan finnas dolda budskap i texten, och om fakta som presenteras faktiskt går att kontrollera. Analysera också huruvida det saknas något. Kanske har relevant information utelämnats, trots att det egentligen borde finnas med.

För bra för att vara sant?
Seriösa nyhetsförmedlare uppger ofta var nyheten kommer ifrån, det vill säga källan. Är nyheten sensationell kan det krävas flera källor för att säkerställa informationen. Lär dig bli uppmärksam på källhänvisningar, och kontrollera gärna nyhetens riktighet och källan så långt det går.

Upptäck ”falska” bilder
Bilder på krig och elände berör oss alla, men är du säker på att bilden som publicerats i ett visst sammanhang verkligen har med saken att göra? Och hur vet du att bilden inte är manipulerad? Försök ta reda på mer om bildens ursprung, exempelvis genom att använda Googles bildsökningsfunktion. Eller leta rätt på en webbtjänst som kan visa var bilden ursprungligen använts.

Sist men inte minst …
Världen är komplex och problemen många. Tanken på enkla lösningar är oerhört lockande för många av oss – men hur troligt är det att sådana verkligen speglar hela verkligheten?

Och innan du delar vidare inlägg till dina vänner i sociala medier – tänk på att du då ger inlägget trovärdighet hos dina vänner. Du har ett eget ansvar på nätet.

Källor: Skolverket, Internetstiftelsen i Sverige, MSB och Statens medieråd.
Anna Karolina Eriksson/TT

Få personer eller åsikter är endimensionella, där finns alltid olika aspekter att väga samman, men det gäller att alls hitta dem. Här några allmänna tips att använda när du stöter på personer som har intressanta åsikter, vare sig du uppskattar eller är kritiskt inställd till dem.

1) Sökmotorer presenterar allra först betalda annonser som motsvarar sökorden, därefter kommer svar som någorlunda väl motsvarar antal länkar ”utifrån” som leder in till dem.

2) Sajter som har något populärt att sälja får ofta inlänkar från andra och hamnar därför högt utan att för den skull vara vederhäftiga, ”Money Talks”. Sortera åtminstone bort annons– och säljlänkar.

3) Är det fråga om ”alternativåsikter” så är det mycket sannolikt att det sedan följer ett gäng med ”fangirls och fanboys” som av naturliga skäl vanligen är tämligen okritiska.

4) Mitt förslag är att du söker på (det korrekt stavade) namnet satt inom parenteser (för att undvika irrelevanta felträffar) + debunked, criticize eller fraud. Med den taktiken kan du upptäcka om det finns kritiska röster om personer, sajter och åsikter.

Om du är allmänt tilltalad men inte kan följa och förstå dess resonemang, faktagranska och bedöma rimligheten så ställ kontrollfrågor, exempelvis några av följande.

  • Är sagesmannen en objektivt erkänd expert på området? Det innebär inte att de är ofelbara, men risken är långt mindre än om det är en lurendrejare.
  • Att en person är expert på ett område innebär inte automatiskt någon auktoritet på ett annat. Det som ska ligga till grund är hans/hennes utsagor, inte personen i sig.
  • Om personen hävdar att idèn är unik, revolutionerande och ingen annan förstår den sånär som möjligen sagensmannans följare, så är det ett varningstecken av rang.
  • Om personen hävdar att idén användes ”förr i tiden” men inte nu längre så kan det kanske finnas en orsak.
  • Om sagesmannen hävdar att den lysande idén inte är vida spridd för att den av dunkla eller ekonomiska skäl motarbetas av övermäktiga krafter så är även det ett varningstecken.
  • Om dessa idèer sprids i slutna sociala grupper är det ett mycket starkt varningstecken!
  • Dyker typiska flumord som ”kvant-”, ”energier”, ”balansera”, ”obalanser” och ”frekvenser” upp utan att följas av en relevant förklaring så är de varningsecken.

Hur du ska värdera och tolka den extra informationen är din ensak. Men kom ihåg att den i världen du lättast lurar är dig själv och du riskerar att bli en simpel ryktesspridare.


Cherry picking eller ”Min pappa är starkare än din mamma”

Källkritik, varför då?

Källkritikens Dag!

Publicerat: 2016-04-01 i Ironi, källkritik
Etiketter:,

IKEA källkritik

Källa: VK/Affärsliv

Idag är det Källkritikens Dag