Forskare tror sig ha listat ut varför personer som bär på en viss genvariant oftare drabbas av fetma. Deras fett alstrar mindre värme, skriver Dagens Medicin.
— Det här är mycket elegant gjord forskning som kommer röna stor uppmärksamhet, säger Paul Franks, professor vid Lunds universitet, till tidningen.Källa: Västerbottens-Kuriren, Dagens Medicin och New England Journal of Medicine
Med tiden lär jag kanske få läsa denna studie som utförts på möss och se vad som är elegant. Än så länge får jag nöja mig med följande konstaterande:
Men nu kan ett internationellt forskarteam visa att personer(!)* som bär på den aktuella genvarianten får sämre värmeproduktion i fettcellerna. Effekten är tydlig redan i tidiga stadier i utvecklingen av fettceller, där genvarianten gör så att dessa celler blir mer fettlagrande snarare än värmealstrande.
Som lokal (till skillnad från internationell) iakttagare noterar jag att pinnsmala människor ofta är ”frössna” (frusna) och att överviktiga/feta lätt blir svettblanka i ansiktet.
Seriöst nu, delar av detta ligger i linje med min hypotes att kroppen har en ”spara/slösa”-funktion som, om man inte motverkar den med ”fel” mat och aktiv lathet, håller kroppsvikten under god långtidskontroll.
Låt säga att de som blir överviktiga och med åren feta lägger på sig 1 kg fettväv per år från sitt tjugonde. Vid 50 års ålder blir det 30 kg, inte helt ovanligt. Utslaget per dag innebär det 2,75 gram i viktpåslag. Detta är värt (2,75*7,5*1000) = 20 625 kalorier** per dag vilket räcker för att värma två tiolitershinkar vatten 1 grad eller avdunsta 38 gram vatten via andning och/eller hud, så lite att det knappast märks.
Kopplingen till gener och ärftlighet kan resultera i gigantiska ekonomiska tillskott från medicinindustrin samtidigt som det lättar på den enskildes ansvar för sin egen övervikt/fetma.
*) Notera att man använder ordet ”personer” i citatet trots att det är en musstudie.
**) Observera att detta är kalorier, inte kcal!