Arkiv för mars, 2016

Smöret i sophinken?

Publicerat: 2016-03-31 i Ironi, Skolmat
Etiketter:

Genom att ta bort sophinken får eleverna på Kramforsskolan lära sig att det inte är bra att slänga mat.

Det var kostchefen på Kramfors kommun som kom med förslaget till skolan. Rektorn tyckte då att det lät som en bra idé och tillsammans med kockarna och lärarna såg man till att det blev verklighet.

Källa: svt Västernorrland

Sophinksfri dag

Länk som leder vidare till videon som bilden är tagen från.

Initiativtagare till att inte slänga mat och förhoppningsvis äta nyttigare är kostchefen Karin Lidén på bilden ovan. Tanken är god, man ska inte ta för sig mer än man tänker äta upp behöver.

När den stora sophinken är borta får det bara slängas smörpaket och servetter, men all mat ska ätas upp.

Tja, vad säger man? All ”mat” ska ätas upp, men det är OK att slänga smörpaket.

”Försurad kropp?”

Publicerat: 2016-03-30 i ATP, Kemi, Mitokondrier
Etiketter:, , ,

Ett av de mest välreglerade systemen i kroppen är blodets pH-värde. Det ligger hos friska i ett snävt område med cirka 0.1 pH-enheters variation. pH är ”negativa tio-logaritmen av hydroniumjonkoncentrationen i en lösning”, neutralt när pH = 7, surt därunder och basisk/alkaliskt däröver. I vardagliga sammanhang räcker skalan från 0 – 14 för att beteckna de flesta förekommande värden.

Blodets pH ligger i trakten av 7.3 – 7.4, vilket innebär att koncentrationen av de surgörande vätejonerna är cirka hälften jämfört med en neutral lösning.

Det mest extrema pH hos människan finns i de organ, parietalceller (1), som producerar magsäckens saltsyra. Med hjälp av en energikrävande protonpump höjs den syrabildande jonkoncentrationen från blodets nära neutrala nivå till pH = 0.8, i storleksordningen 3000000 (3 miljoner) gånger! Råmaterial för denna process är salt, vatten och koldioxid. För att balansera processen kommer samtidigt alkaliskt bikarbonat att utsöndras i blodomloppet och höjer dess pH, på engelska kallas det ”alkaline tide”(2), en ”alkalisk/basisk våg”. Detta bikarbonat är lätt alkaliskt, och ur kemisk synvinkel motbalanserar det syrabildningen.

När den oerhört koncentrerade saltsyran hamnar i magsäcken späds den ut till ett pH i intervallet 2 till 3, vilket innebär att koncentrationen minskar till cirka 1/50.

En av magsyrans uppgifter är att döda oönskade bakterier och andra organismer som vi äter men även bearbeta födans innehåll av proteiner. Dessa är stora, sammansatta av minst 50 och upp till 27000 aminosyror, sammanrullade som nystan. I den ytterst sura miljön kommer de att rätas ut, denatureras, och utsätts för enzymet pepsin. Pepsinet bryter upp peptidbindningarna så att de olika aminosyrorna frigörs från varandra.

Experiment: Stek några skivor bacon så att de ligger intill varandra. Där muskelkött vidrör varandra eller fett (i mindre utsträckning) kommer bitarna att fastna samman. Det beror på att proteinnystanen har luckrats upp och trasslar in sig i grannen. Detta är värmeinducerad denaturering som gör att magsyran får ett lättare jobb.

Magsyrans koncentration är väl anpassad till foderstaten. En animalieätare med snabb maggenomströmning som ex. hunden har ett pH i paritet med människan medan idisslare med flera och stora magar klarar sig med en betydligt vekare blandning. Vår potenta magsyra visar att vi inte är anpassade till vegankost.

Faktorer som påverkar syraproduktionen är t.ex. hur mycket, främst protein, vi äter och hur mycket vätska vi dricker. Däremot har födans/dryckens pH tämligen begränsad inverkan, spädningseffekten dominerar. Ju mer vi dricker och späder ut magsyran desto mer måste protonpumpen arbeta för att återställa magsyran, bikarbonaterna som samtidigt bildas hamnar i blodet för vidare transport och dess pH stiger.

När magsäcken efter utfört arbete portionerar ut sitt innehåll via nedre magmunnen till tolvfingertarmen neutraliseras blandningen med den tidigare insamlade bikarbonaten och producerar återigen vanligt salt, vatten och koldioxid som transporteras vidare via blodet, samt utsöndras via urinen och lungorna.

Experiment: När vi andas ut koldioxid löser sig en mindre del i munnens vätska och bildar lätt sur kolsyra. Med lämpliga reagenspapper kan man då upptäcka att kraftig ansträngning och motsvarande förhöjda ämnesomsättning sänker salivens pH.

Det är alltså helt logiskt och normalt att både urinens och salivens pH varierar något för att kompensera för de miljonfaldiga skillnaderna inne i kroppen!


(1) Parietalceller är kroppens mest energikrävande. Deras innehåll av mitokondrier (cellens ”kraftverk”) är inte mindre än 35%, högre än för någon annan celltyp.

(2) En ännu kraftigare form av ”alkaline tide” som leder till plötslig pH-höjning i blodet uppkommer vid kräkning. Då minskar magsäckens innehåll av magsyra mycket dramatiskt och måste ersättas omgående vilket ger en kraftig produktion av bikarbonat som höjer blodets pH, i svårare fall till direkt farliga nivåer.

Vegankost

Källa: Debattartikel i svt

Jag utgår från att Stefan Svensson argumenterar med de bästa avsikter, men tyvärr blir det inte ens en tavelträff. Vegansk kost är ett ”hittepå” utan gedigen förankring i verkligheten. Det har aldrig funnits en enda folkgrupp som varit veganer och överlevt över flera generationer om ens en enda. Det krävs nämligen mycket goda kunskaper om råvaror för att nå miniminivåer av essentiella (livsviktiga) näringsämnen och inte ens då går det bra utan kosttillskott. Då och då dyker det upp fall där missledda helveganer ger sina små barn helvegansk mat, vilket leder till att de avlider om de inte kommer under vård i tid.

Vid medicinskt motiverade skäl att man behöver specialkost är det naturligtvis självklart att man tar hänsyn. När det gäller etiska skäl är det lite knivigare, men religiösa motiv är för mig mycket lågt prioriterade. Inom Sveriges gränser har religioner knappast begränsat kosten särskilt mycket annat än på senare år. De som migrerar till Sverige bör ta med i beräkningen att de kan komma att behöva anpassa sig till den mat som ställs på bordet i skolor, på sjukhus och liknande sammanhang.

Lösningen är att ta bort specialkosten.

Det enklaste hade varit att enbart servera en Vegan-kost i skolorna.

Stefan Svensson vill ersätta specialkoster av olika slag med en extrem specialkost som ingen kultur i världen lyckats överleva på över generationsgränser.

En buffé varje dag med massor av goda veganska rätter med ris, majspasta, potatis, grytor av kikärtor, ugnsbakade rotfrukter, linsbiffar, gratänger, ett salladsbord och sist, men också minst, ett fat med kött och fisk.

Uteslut också citrus och vete så har vi en skolmat som i princip alla barn kan äta av och alla kan också välja på en eller flera rätter varje dag.

”…och sist, men också minst, ett fat med kött och fisk.” Det är så dumt att klockorna stannar. Vi människor ska, liksom de vilda djuren, i första hand äta en artegen mat och vegankost kvalificerar inte in där. Människan är omnivor (allätare), men även ren animalisk föda (karnivor).

Pengarna som vi kommer att spara på detta, kan vi då använda till att göra all mat ekologisk.

För mig får han gärna duka upp vegan-buffén som ett komplement för de som vill, men att det sänker kostnaderna lär inte hända.

SLV_logoJag skrev till Livsmedelsverket:

Såvitt jag förstår menar SLV att kostråden skall bygga på vetenskaplig grund, en åsikt jag stöder.

För mindre än 10 år sedan var det vanligt att SLV:s företrädare använde uttrycket ”mättade fetter och transfetter”. Det är obestridligt att närapå alla trans-fetter är påtagligt hälsoskadliga samtidigt som de alla är enkel- eller fleromättade. För att göra historien kort, numera görs inte längre den sammanblandningen inom SLV. Vad som sker längre ut i bladverket beror på den enskilde personens kunskapsnivå.

Till ämnet, ”fruktochgrönt”. Finns obestridliga fakta att hälsoeffekterna från ”frukt” och ”grönt” är jämbördiga?

Argument från SLV innehåller ofta ”vid en samlad bedömning” eller något liknande, men är ståndpunkten sann bör det finnas minst en ”bästa” studie att framhålla.

Vilken/vilka är det? Är de att betrakta som långtidsstudier?

mvh / Erik Edlund, Umeå

Alldeles nyss fick jag följande svar:

Hej Erik!

Jag skulle inte säga att det finns obestridliga fakta som visar att frukt och grönt är jämbördiga. Däremot är intaget av frukt och grönt ofta sammanslaget i de studier som ligger till grund för kostråden. Det vi också vet är att olika grönsaker och frukter bidrar med olika näringsämnen och bioaktiva ämnen. Därför är det en fördel att variera mellan sorterna.

I hanteringsrapporten för de nya kostråden kan du se vilka de huvudsakliga motiven till vart och ett av de kostråd vi ger.

Nedan har jag kopierat in de referenser vi hänvisar till i kapitlet om grönsaker och frukt:

5. WCRF/AICR, WCRF/AICR’s Second Expert Report, Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective 2007.

6. NNR 2012, Nordiska näringsrekommendationer 2012, Bakgrund, principer och användning rekommendationer och näring och fysisk aktivitet. 2014.

7. NNR 2012, Physical Activity, in Nordic Nutrition Recommendations 2012. 2014, Nordic Council of Ministers: Copenhagen. p. 195-216.

8. Wirfalt, E., I. Drake, and P. Wallstrom, What do review papers conclude about food and dietary patterns? Food Nutr Res, 2013. 57.

9. NNR 2012, Food, food patterns and health outcomes Guidelines for a healthy diet, in Nordic Nutrition Recommendations 2012. 2014, Nordic Council of Ministers: Copenhagen. p. 103-136.

10. NNR 2012, Dietary Antioxidants, in Nordic Nutrition Recommendations 2012. 2014, Nordic Council of Ministers: Copenhagen. p. 323-334.

11. Hjartåker A, K.M., Tretli S, Weiderpass E. , Consumption of berries, fruits and vegetables and mortality among 10,000 Norwegian men followed for four decades. Eur J Nutr. 2014 Aug 3. [Epub ahead of print] http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25087093 2014.

12. Wang X, O.Y., Liu J, Zhu M, Zhao G, Bao W, Hu FB. , Fruit and vegetable consumption and mortality from all causes, cardiovascular disease, and cancer: systematic review and dose-response meta-analysis of prospective cohort studies. . BMJ. 2014 Jul 29;349:g4490. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25073782, 2014.

De flesta av referenserna är om du ser översikter i vilka ett stort antal studier med olika upplägg och längd ingår.

Vill du läsa hela hanteringsrapporten hittar du den här: http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/rapp-5-hanteringsrapport-slutversion.pdf

Vänliga hälsningar Åsa

Som jag förväntade mig finns inga ”bästa studier” i listan ovan utan översikter och metaanalyser där man försöker sammanställa resultat från någorlunda lika studier för att uppnå det som kallas statistisk signifikans.

Dieter – funkar det egentligen?

Publicerat: 2016-03-21 i Okategoriserade
Etiketter:

Dieter - funkar det egentligen

Källa: UNT

Det som är speciellt med kost, fortsätter Dan Larhammar, är att alla har egna erfarenheter av att äta och kan relatera till ämnet, trots att de flesta saknar djupare kunskaper i nutrition och fysiologi. Hade det handlat om kvantfysik hade de flesta nog dragit sig för att tycka till på samma sätt, resonerar han. Och när sakargumenten tryter, använder vi gärna känslomässiga argument.

Dan Larhammar är professor i molekylär cellbiologi på Uppsala universitet, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och styrelsemedlem i föreningen Vetenskap och Folkbildning. Därför är det intressant att han jämför forskning om kvantfysiknutrition och fysiologi.

I ”riktiga vetenskaper” råder mycket stränga regler för vad som skall till för att en teori skall kunna accepteras. När man nyligen hittade stöd för Higgs partikel och gravitationsvågor hade man beräknat att sannolikheten för att de observerade data som stödde upptäckterna var slumpmässiga var nere på 1/1000000 eller mindre. När nutritionister hävdar sina teorier nöjer man sig med sannolikheter som är 1/20 (p<0.05).

Kvantfysiker tillhör ”hårda vetenskaper” med seriösa observationer medan nutritionister mer sysslar med allmänt tyckande, konsensus (handuppräckningsöverenskommelser) och känslomässiga argument. Det är förolämpande för kvantfysiker att jämföras med dagens nutritionister.

Han tycker visserligen att man ska respektera allas rätt att framföra sina åsikter, men betonar att det inte innebär att de är riktiga.

– Om åsikterna är diametralt motsatta måste någon faktiskt ha fel! (TT)

”Blodfetter” och ”kolesterol” är ord som oftast används på helt irrelevanta grunder. Som jag ser det är det för att påverka människor med kunskapsunderskott.

När kemister beskriver kolesterol är det en organisk molekyl som är utgångspunkt för många hormoner t.ex. D-vitamin och könshormoner. Dessutom fungerar det som isolator runt nerver och hindrar dess signaler att förloras eller blandas samman på vägen. Läs gärna om statiners (”kolesterolsänkare”) samtliga verkningar, även de som kallas biverkningar. Dessa må vara oönskade, men är oundvikliga när man ger sig på en livsnödvändig komponent i våra kroppar.

Våra cellmembran måste dels vara hållbara men även elastiska och flexibla. Äter vi för mycket fleromättade fettsyror/fetter blir de lätt alltför sladdriga. Då kommer molekylen kolesterol in i bilden för att styra upp situationen och stabiliserar membranen.

När vårdpersonal använder ”blodfetter” samt varianter på ”kolesterol” avser man olika lipoproteiner, transportfarkoster med varierande innehåll, ursprung och mål. Jag anser att man kan betrakta dessa lipoproteiner som servicemoduler som kroppen använder för sitt underhåll.

Det faktiska ”blodfett” man mäter redovisas som TG (triglycerider – fett) och är en parameter som sjunker tydligt hos LCHF-are.

Monica - Kraftigt sänkta lipoproteinnivåer

Källa: Läkartidningen

Denna artikel redovisar data som går totalt på kontrakurs mot LCHF-motståndare som t.ex. MaiLis Hellenius som på mycket lösa grunder förutspått en kolesterolkatastrof i dessa trakter.

Monica - lipoproteinnivåer

LCHF började sina trevande steg i Sverige när Annika Dahlqvist gav den en läkares ansikte. Redan tidigare hade Lars-Erik Litsfeldt och Sten Sture Skaldeman publicerat böckerna Fettskrämd respektive Ät dig ner i vikt. Detta sammantaget gav de intresserade inspiration och förklaringar till en kostmodell som först introducerades under senare halvan av 1800-talet.

Efter en trevande start där dietister och läkare skrämdes med starkt försämrad hälsa och förkortade liv så visade det sig att LCHF spred sig bland intresserade, smarta och allmänt olydiga människor. ”Kolesterol” var ett av de slagträn man använde och spådomen var att de snart skulle stiga till ohanterliga nivåer.

Nåja, statistiken ovan från Monica talar ett annat språk.

Blodfettssänkande behandling blir allt vanligare och användes 2014 av 14 procent av befolkningen, vilket beräknas förklara upp till en tredjedel av förändringen i kolesterolnivå. Det största bidraget till de sjunkande nivåerna förklaras därmed av andra faktorer, och där ingår sannolikt förändrade kost- och levnadsvanor.

Efter en presentation av Norsjöprojektet, en föregångare till Monica, frågade jag i enskildhet föredragshållaren Lars Weinehall om hur mycket av de hälsoförbättringar man lyckades åstadkomma som skulle kunna förklaras av att deltagarna slutade röka.

Efter en stunds eftertanke svarade han: ”Allt

Fetma ökar risken för mamma och barn

Källa: Diabetesportalen

”– Man vare sig kan eller ska banta under en graviditet. Men det är bra om överviktiga kvinnor som vill bli gravida försöker gå ner i vikt i förväg, och sedan försöka hålla vikten under graviditeten, säger Leif Matthiesen.
Han rekommenderar dessa kvinnor att ta kontakt med en dietist, antingen på en vårdcentral eller på något privat företag, för att få hjälp med viktnedgången. Lyckas de minska sin vikt blir det också lättare för dem att bli gravida, eftersom kraftig övervikt kan minska fertiliteten.”

NDR, Nationella diabetesregistret, samlar data som gäller personer med diabetes och hur behandlingar lyckas. Statistiken är, enligt min åsikt, ofullständig men det som finns kan i många fall studeras ner till landsting och vårdcentraler.

Ett liknande initiativ som visar effekten av dietisters rådgivning vore på plats för att studera yrkeskårens inflytande på kost och hälsa, i första hand uttryckt i viktnedgång.

 


%d bloggare gillar detta: