Arkiv för april, 2015

Fruktos och rännskita

Publicerat: 2015-04-30 i Fruktos, glukos, GLUT2, Kemi, Socker
Etiketter:, ,

Vanligt vitt socker, sukros, är en disackarid som består av en glukos– och en fruktosmolekyl. Sukrosen bearbetas av enzymet amylas till sina beståndsdelar i tunntarmen som tas upp via två skilda mekanismer.

Glukos:Na+:K+
Bilden: Glukos har större värde för kroppen som därför lägger energi på den processen via en Na+/glukos-symport (* i bilden ovan). Den vågiga sidan antyder tarmluddet. GLUT2 är en icke insulinberoende glukostransportör som passivt släpper igenom glukos i pilens riktning om och när koncentrationen inne i cellen är högre än i det passerande blodet till höger. ** nere till höger är en energikrävande Na+/K+ – pump som aktivt sänker natriumhalten inne i cellen och på så sätt ”suger” in nytt natrium genom Na+/glukos-symporten till vänster. En symport släpper igenom två eller fler molekyler av noga definierade slag samtidigt, i detta fall natrium och glukos

Fruktosen står längre ner på värdeskalan och diffunderar passivt in till blodet. Tarminnehållet töms aktivt på glukos medan en del av fruktosen, beroende på mängd, kan sköljas ner i tjocktarmen.

Där uppkommer en ”lösande” situation. Fruktosen är starkt hygroskopisk, vattensugande, vilket ”armerar” tjocktarmens innehåll (det blir helt enkelt vattnigare) När sedans tjocktarmens bakterier börjar jäsa fruktosen producerar de gaser och situationen kan snabbt bli ”explosiv” (diarré).

Därför är plommon effektivt mot ”långsam tarmaktivitet”. Eller, ja, de ger helt enkelt rännskita vid överkonsumtion.

Två experiment (som du antagligen gjort vid ett eller annat tillfälle i livet utan att inse vad som händer):

1) Vad händer om du tokäter sockersötat godis?

2) Vad händer om du under några dagar äter väldigt lite natrium, i praktiken inget salt?


Det finns för övrigt bara en process i kroppen som direkt kan använda fruktos som energikälla och det bara hos män. Ytterst små mängder om än livsnödvändigt. Men den fruktosen produceras med glukos som utgångsmaterial. Undrar just hur många som vet var?

Beklagar den usla bilden, men den är åtminstone ärligt menad och jag vill inte inkräkta på andras copyright.

Annonser

Det stundar en match i Sydafrika. Mellan professor Tim Noakes i LCHF-hörnet och hittepåmatindustrin i det andra. Nja, inte riktigt, de senare har förmodligen hetsat en dietistledare att anmäla Tim Noakes för oprofessionellt uppförande. Han har nämligen haft fräckheten att ha otraditionella åsikter om barnmat!

HPCSA - Claire Julsing Strydom

Källa: biznews.com

För några år sedan var det svenska dietister som anmälde Annika Dahlqvist för något liknande. Efter ett års noggrant övervägande kom utslaget som friade henne, därmed även LCHF-tänket och gav det en vetenskaplig bas och legitimitet.

Under tiden mellan anmälan och fram till nu har industrin möjligen insett att pengar och gamla åsikter inte kommer att vinna över uppdaterad vetenskap när det kommer till ett avgörande.

Interestingly, no paediatricians in SA expressed outrage at Noakes’ tweet. And recently, the Canadian Paediatric Society, in a joint statement with Health Canada, Dietitians of Canada and the Breastfeeding Committee for Canada issued the same advice.

Min tolkning: Intressant nog visade inga barnläkare i Sydafrika upprördhet inför Noakes’ tweet. Och nyligen utfärdade flera organisationer i Kanada liknande råd.

Jag tror inte att Claire Julsing Strydom lämnade in sin anmälan och står fast vid den uteslutande av egen övertygelse. Med all sannolikhet har hon gjort det stödd av och med spannmålsindustrin i ryggen. Det är nämligen vanligt att dietistorganisationer världen över får ekonomiska bidrag från matindustrier.

Noakes is characteristically bullish. In a recent interview with EWN’s Stephen Grootes, he says Strydom’s action is “possibly the best thing that’s ever happened to medicine in the past 10 or 20 years”.

How so?

The HPCSA will have to investigate not just him, but “what the South African public are being taught about nutrition”, and the scientific basis – or lack thereof, Noakes says. It will have to rule on the science around porridge as a first food for infants if suggesting meat and veg constitutes “unprofessional conduct”.

Min tolkning i korthet: Noakes menar att Strydoms anmälan ”…kan vara det bästa som hänt inom medicinen under de senaste 10 – 20 åren.”

HPCSA kommer att tvingas undersöka inte bara honom utan ”…vad den Sydafrikanska allmänheten får lära sig om kost…” och dess vetenskapliga bas – eller brist på vetenskap. De kommer att tvingas utreda vetenskapen om spannmålsbaserad barnmat (porridge) som spädbarns första föda om man tar ställning för att råd om kött och grönsaker innebär ”oprofessionellt beteende”.

”Hittepåmatindustrin” hade med all sannolikhet räknat med att vinna matchen redan vid invägningen. Men Tim Noakes, tillsammans med andra på hans sida, har inte vikt ned sig utan ser med tillförsikt fram emot ett avgörande. Industrin har sent omsider insett att man i praktiken satsat hela sitt anseende och framtid och måste nu så smått försöka dra sig tillbaka. I skrivande stund uppdateras nämligen artikeln med följande:

UPDATED:  Claire Julsing Strydom, president of the Association for Dietetics in SA (ADSA) has replied through Twitter, directing me to the association’s Guidelines on Infant Nutrition. These guidelines appear to suggest that ADSA and its members no longer advise cereal as a first food. I have put that question to her. Watch this space.

Det är bortom min horisont att bedöma hur opartisk och vetenskaplig HPCSA är och kommer att bedöma argumenten. Sannolikt kommer dess medlemmar inte att vilja gå i graven med ett löjeväckande rykte om vetenskaplig inkompetens.

Men, matchen är inte slut förrän den feta damen sjungit sin aria.

Cone Snail

Källa: Compound Chem

Cunning snails drug fish with insulin then eat them 

It’s a murder plot played out both in fiction and real life. But now the first known case of murder using insulin has been seen in the natural world, and in a humble mollusc no less.

Min tolkning: Det är en mordmetod både i litteratur och i verkliga livet, men nu har man upptäckt det första fallet i naturen och förövaren är en mollusk!

Cone Snail Video

Insulin är ett signalhormon med många effekter. Det aktiveras om blodsockret stiger, men även som svar på en proteinrik måltid. Insulin är anabolt (byggande) och dirigerar om i metabolismen, aktiverar lagring av aminosyror/proteiner, glukos som muskel– och/eller leverglykogen samt fettsyror/fetter. Samtidigt deaktiverar det glukagon, ett hormon som stimulerar fettmetabolismen.

I ett välfungerande samarbete innebär detta en harmonisk och välorkestrerad energiförsörjning från såväl mat av mycket varierande sammansättning såväl som kroppens egna lager. Om antingen glukagon eller insulin finns i långt större koncentrationer än de borde går det snett; långvarigt och oreglerat glukagonöverskott kan förorsaka diabetisk ketoacidos och för mycket insulin leder till insulinkoma. Båda är potentiellt dödliga.

…SafaviHemami et al. (2015) identified specialized forms of the peptide hormone insulin in the venom of two fish-hunting cone snails, Conus geographus and Conus tulipa. Analysis of the C. geographus venom gland transcriptome revealed two insulin-like transcripts (Con-Ins G1 and ConIns G2), with the predicted mature Con-Ins G1 peptide resembling vertebrate—specifically fish—insulin.

Conus Snail Schematic picture

Snigeln ger inget aggressivt intryck, bytesfiskarna närmar sig och får en dusch av giftmixen. Det insulinliknande ämnet sänker snabbt blodsockret som upplever akut hypoglykemi (påtagligt lågt blodsocker) och blir apatiska och ett lätt byte för snigelns enorma ”mun”.

SLV pimpar kostråden

Publicerat: 2015-04-28 i Okategoriserade
Grönare mat för hälsan och miljön – nu lanseras nya kostråd 

Idag lanserar Livsmedelsverket nya råd om matvanor som är hållbara både för hälsan och miljön. Råden handlar om att äta grönare, lagom mycket och att röra på sig. 

Källa: Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har hitintills försökt ge ett ”vetenskapligt” intryck, men mött mycken välförtjänt kritik och förlöjligande. Under en kortare period leddes verket av Ulf Bohman och under den tiden presenterades en lista om 72 studier som antogs stödja fetters nedbrytande effekt på hälsan. Listan fanns till allmänt beskådande på SLV:s webbsida med klickbara länkar och allt, men nu ser den ut såhär:

SLV 72 studier

Källa: Länk till 72 studier

En debattartikel i Dagens Medicin var inte nådig i sin kritik. Den finns tyvärr inte kvar i deras webbarkiv, därav bara följande citat:

Nyligen offentliggjorde Livsmedelsverket en lista på 72 studier, som påstås stödja dess varningar mot det mättade fettet, och en annan lista på åtta studier som talar emot. Vi har nu studerat dessa listor och är bestörta. Antingen saknar de ansvariga basala kunskaper inom medicinsk vetenskap, eller också försöker de av olika skäl att vilseleda oss. 

…Av tabellen framgår att det finns två studier, som kan ses som ett stöd; resten kan det inte. 

Elva studier handlar över huvud taget inte om mättat fett.  

Några få pekar på att mättat fett är hälsosamt. Troligen har de medtagits därför att Livsmedelsverkets ”experter” inte förstått innebörden av deras resultat. 

Ett av de främsta bevisen på det mättade fettets oskuld är Ronald Krauss upptäckt att den starkaste riskmarkören bland lipiderna är en hög halt av små, täta LDL-partiklar. och att deras antal ökar när man minskar intaget av mättat fett och därmed ökar mängden kolhydrater, och tvärtom. Innebörden av denna upptäckt har man tydligen inte förstått på Livsmedelsverket, eftersom två dylika studier (30,41) har uppfattats som stöd för kostråden. 

Verkets lista över åtta studier som sägs tala emot kostråden (I-VIII) ger en prägel av vetenskaplig öppenhet, men är minst sagt ofullständig. Till exempel har man ignorerat de många studier som visat att människor som frossar i mättat fett inte har högre kolesterol och inte är mer åderförkalkade än andra. Och var finns de talrika studier som visat att infarkt- och strokepatienter inte har ätit mera mättat fett än andra? …det finns minst 30 fler, däribland sex som visat att strokepatienter har ätit mindre mättat fett än andra.

Allmänheten bör upplysas om att varningarna mot det mättade fettet saknar all trovärdighet. Det är dags för ansvariga makthavare att besluta om att Livsmedelsverket omedelbart bör upphöra med att ge kostråd till allmänheten och överlåta frågan till folk med klinisk erfarenhet och adekvat vetenskaplig utbildning.

En återkommande taktik för försvar av Livsmedelsverkets ifrågasatta ståndpunkter kan sammanfattas i ”…vår övergripande bild är att…” och man avfärdar gärna studier som går på tvärs genom att hänvisa till ”…vår samlade bild…” eller liknande.

Nåja, nu har man i vart fall gjort en förändring av sin webbplats. Men kom ihåg att:

En förändring är inte samma som förbättring, men en förbättring innebär alltid en förändring.

En eller flera av Livsmedelsverkets skribenter har alldeles säkert deltagit några timmar i en kommunikationskurs/skrivarskola:

Nu prövar vi ett nytt sätt för att nå ut med råden om bra matvanor. Hitta ditt sätt är det nya tilltalet till konsumenterna. Med inspiration, mindre pekpinnar och genom att visa att det inte behöver vara svårt vill vi sprida vår kunskap om hur var och en kan äta mer hälsosamt och miljösmart.

”…det nya tilltalet till konsumenterna.”, vilken von oben-attityd!

Råden kompletteras med tips på hur man konkret kan göra för att hitta sitt sätt att äta bra. Tilltalet har testats i fokusgrupper med konsumenter, och de konkreta tipsen och lättsamma tonen togs emot mycket positivt. 

Nu väljer man att sidsteppa det vetenskapliga greppet till förmån för en ”lättsam ton”!

Bakgrunden till Livsmedelsverkets senaste rekommendationer finns i Nordiska Näringsrekommendationer, NNR, och sammanfattas som följer:

Det här är några av de viktigaste förändringarna:

  • Fokus ligger mer på helheten i kosten, det vill säga vilka matvanor som är hälsosamma, än på enstaka näringsämnen.
  • Det betonas att  typen av kolhydrater i maten och vilka livsmedel som bidrar med kolhydrater är viktigare än den totala mängden kolhydrater.
  • Det betonas att  typen av fett i maten är viktigare än den totala mängden fett.
  • Utrymmet för enkelomättat fett, som finns i till exempel olivolja, rapsolja och nötter, har ökats något. På grund av det har rekommendationen för det totala fettintaget justerats till 25-40 procent av energiintaget (tidigare 25-35 procent), medan kolhydratintaget ändras till 45-60 procent av energiintaget (tidigare 50-60 procent).
  • Det rekommenderade intaget av vitamin D har ökats för barn över två år, vuxna och personer över 75 år.
  • Det rekommenderade intaget av selen har ökats för vuxna.

Konsumentanpassade texter finns på webben och råden är även samlade i en broschyr. På webbplatsen finns också ett stort antal Nyckelhålsrecept. 

Se några länkar nedan.

Så en lättad reaktion från industrin

Det nya kostrådet från Livsmedelsverket lyder ”Byt till magra mejeriprodukter! Välj magra, osötade produkter som är berikade med D-vitamin.” Kostråden innehåller även en mängdrekommendation om 2-5 dl mjölk, fil och yoghurt om dagen för att täcka det rekommenderade dagliga behovet av kalcium på 800 mg för vuxna.

Källa: Arla i pressmeddelande

Ju magrare mjölkprodukter desto mer processade är de vilket gynnar storskalig och hårt centraliserad industri. Man vet antagligen av långvarig erfarenhet att flertalet kunder struntar i ordet ”osötade” och väljer bland de som tilltalar smaken istället. Allt till fördel för såväl volym som vinst.


Hitta ditt sätt att äta hälsosamt – nytt grepp från Livsmedelsverket

HÅLLBAR HELHET När det gäller mat är det lätt att stirra sig blind på enskilda näringsämnen eller livsmedel. Men eftersom allt hänger ihop är det viktigt att ha ett helhetsgrepp.

Råd om bra matvanor – risk- och nyttohanteringsrapport

Apropå den sista länken ovan så finns det bara ett namn bland författarna som jag känner igen från ”förr”, Åsa Brugård Konde. De övriga är nya (för mig) och ännu inte vidbrända av den ibland ganska heta kostdebatten.

Begreppet Glykemiskt Index, GI, myntades i början av 80-talet av David Jenkins, Toronto, som ett hjälpmedel för att bedöma kolhydraters inverkan på diabetiker typ 2 (sockersjuka). Trots sina uppenbara svagheter har måttet fått ett starkt genomslag även bland gemene man.

Clinical trials using antihyperglycemic medications to improve glycemic control have not demonstrated the anticipated cardiovascular benefits. Low–glycemic index diets may improve both glycemic control and cardiovascular risk factors for patients with type 2 diabetes but debate over their effectiveness continues due to trial limitations.

Min tolkning: Kliniska försök att förbättra blodsockerkontroll med medicinering har inte lett till förväntade fördelar vad gäller hjärt- och kärlsjukdom. Kost med lågt GI kan möjligen (may) förbättra både blodsocker kontroll och riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom för patienter med diabetes typ 2, men dess effektivitet ifrågasätts.

Källa: Effect of a Low–Glycemic Index or a High–Cereal Fiber Diet on Type 2 Diabetes A Randomized Trial – David Jenkins et al (JAMA 2008)

Diabetiker typ 2 (sockersjuka) har en nedsatt förmåga att använda glukos (blodsocker) som energiråvara. Alla kolhydrater byggs i huvudsak upp av tre monosackarider (enkla sockerarter), glukos, fruktos och galaktos (finns endast i mjölkprodukter). Alla har samma molekylära sammansättning av kol, väte och syre, men skiljer sig åt hur de är uppbyggda. Våra kroppar kan direkt använda glukosmolekyler, de båda andra först efter att de bearbetats i levern till glykogen/glukos och/eller fett.

Vi kan inte direkt använda sammansatta kolhydrater, di– och polysackarider. Till dessa hör vanligt vitt socker (glukos + fruktos), laktos (mjölksocker: glukos + galaktos), maltsocker (glukos + glukos) och stärkelse (polysackarider av glukoskedjor). Dessa måste först bearbetas i mag– och tarmkanalen innan de kan tas upp via tunntarmen eller bearbetas av tjocktarmens bakterier.

De som redan från början är monosackarider eller snabbt spjälkas till sådana är de som lättast tas upp. De mer sammansatta (s.k. komplexa kolhydrater), stärkelse, tar betydligt längre tid på sig. Till yttermera visso finns glukoskedjor som inga enzymer i tunntarmen rår på, fibrer. Det beror på att de fogas samman i ett annorlunda mönster som det krävs bakterier att bryta.

Ren glukos, maltsocker (från öl), rikt förgrenad stärkelse (amylopektin), vitt socker, mjölksocker och liknande absorberas snabbare än de flesta övriga och man kan mäta förhöjda halter av blodsocker redan inom några minuter. Vitt socker och mjölksocker ger ett lägre och mer utdraget blodsockersvar då hälften av deras monosackaridinnehåll (fruktos och galaktos) inte registreras av blodsockermätare och först måste metaboliseras i levern innan de blir glukos. Raka stärkelsekedjor, amylos, tar också lite längre tid då enzymerna bara kan angripa från ändarna och det tar längre tid.

All mat som innehåller kolhydrater kommer att påverka vårt blodsocker och det kan ske mycket snabbt som när det gäller glukos eller betydligt långsammare om det sker från ett livsmedel som har kvar ett skyddande fiberhölje runt sina kolhydrater som t.ex. fiberrika och obearbetade grönsaker. Mellan dessa ytterligheter ryms de som har stort innehåll av fruktos och galaktos samt stärkelse med raka glukoskedjor.

Dessa samband återspeglas i Glykemiskt Index, kolhydratdominerade livsmedels förmåga att höja blodsockret. Är GI lågt så tar det lång tid och om det är högt går det fort. Eftersom diabetiker typ 2 har nedsatt förmåga att använda glukos i blodet kan ett livsmedels GI ge tips om vad man i första hand bör undvika. Ett mer utvecklat mått, Glykemisk belastning (GL), tar dessutom hänsyn till hur mycket man äter. Den som äter ”kryddmängder” av något med högt GI påverkas totalt sett obetydligt jämfört med den som äter stora mängder av något med lägre GI. Vare sig GI eller GL tar hänsyn till att fruktos har betydligt större skadeverkan på kärl och HbA1c (glykerat blodprotein, ”långtidsblodsocker”) än glukos.

Åter till studien:

Den 6 månader långa studien bekräftar att lågGI-kost ger en något bättre blodsockerkontroll än en högfiberkost. Långtidsblodsockret (HbA1c) minskade med i genomsnitt 0.50% på en låg-GI-kost mot 0.18% på en högfiberkost*. Vill man vara enfaldigt positiv så kan man säga att lågGI är drygt (0,50/0,18) 2.7 gånger bättre än högfiberkost. Men om man skall vara uppriktig så är det inte mycket att komma med, den absoluta skillnaden är 0.32% och när jag jämför det med det högsta ”normala” HbA1c (6.0%) så utgör det en ynka 20-del! Riktigt så tydlig är man inte i studiens slutsats:

”In patients with type 2 diabetes, 6-month treatment with a low-glycemic index diet resulted in moderately lower HbA(1c) levels compared with a high-cereal fiber diet.”

Det mediokra resultatet beror av studiens förutsättningar. Det krävs inte särskilt stora medicinska och fysiologiska kunskaper för att räkna ut att en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att hantera glukos (druvsocker) är beroende av mängden av detta ämne i maten. I denna studie åt lågGI-gruppen i medeltal 44E% och högfibergruppen 47.5E% vid studiens slut. Alla sockerkedjor (kolhydrater) bryts oundvikligen ner till sina enkla beståndsdelar och tas upp som glukos, fruktos och galaktos. Utan att känna deltagarnas mat i detalj går det inte att bedöma fördelningen mellan dessa tre enkla sockerarter.

Studien tar hänsyn till GL, kombinationen mellan GI och den faktiska mängden kolhydrater i födoämnet. Det ger en rättvisare bild av hur födoämnet påverkar blodsockrets maximalnivå, men den totala mängden som skall bearbetas är likafullt entydigt beroende av den mängd som finns i födan.

En svaghet är att det inte finns någon kontrollgrupp på ”vanlig kost”. Användningen av en högfiberkost beror på att ”We selected a high-cereal fiber diet treatment for its suggested health benefits…”. Dess antagna hälsofrämjande effekter?

Djupt inne i studien finns dolda ljuspunkter:

Jenkins - exkluderade ur studie

Bland de 75 högfiberdeltagarna (bilden ovan till vänster) uteslöts sammanlagt 8, 3 för att de behövde högre medicinering för sitt blodsocker, 3 för att de minskade! Av de 80 i lågGI-gruppen (till höger) uteslöts inte mindre än 23 stycken. Inte mindre än 13 minskade medicineringen medan 2 måste höja den. Enligt min mening är detta ett mycket viktigt utfall av försöket, långt viktigare än den mediokra skillnaden i HbA1c!


*) Det har mycket stor betydelse i vilken form kostfibrerna finns, tillsatta kostfibrer och sådana som gått igenom en raffineringsprocess har obetydlig inverkan i jämförelse med de som finns i sin naturliga form. Min plan är att återkomma med mina tankar om detta.

MCDONALD’S TO CLOSE 700 STORES 

Fast food giant admits it quietly closed 350 stores in Q1. McDonald’s closed 350 stores in the first three months of 2015 and is planning to close an additional 350 by the end of the year.

The struggling fast food giant recently announced it was closing 350 poorly performing stores this year, but on Wednesday McDonald’s admitted it had closed a previously unannounced 350 stores in the U.S., Japan and China.

Källa: Infowars

Happy Meal USD 1.99

Snabbmatsgigantens tillbakagång är remarkabel och trenden består. Företaget rapporterade nyligen att omsättningen minskat med 11% och vinsten med 30% under årets första tre månader, detta bland annat till följd av ökad inhemsk konkurrens. Frågan är om inte den främsta orsaken ligger i följande citat:

McDonald’s started falling into a steep decline after customers began seeking healthier alternatives, a decline which may prove terminal for the world’s largest fast food chain.

It was definitely a sign of the times when Hillary Clinton stopped to eat at Chipotle while campaigning in Iowa earlier this month, two decades after her husband famously stopped at a McDonald’s while jogging.

“The world is starting to ask what they’re truly eating in their food — and the new conglomerate of natural grocers and restaurants are trailblazing the way into an entirely new economic environment,” Anthony Gucciardi wrote. “In other words: people are simply tired of shoveling garbage into their bodies, and they’re not going to put up with it anymore.”

Om en omsättningsminskning på 11% kan leda till att vinsten backat hela 30% måste det betyda att man, i desperation, försöker ersätta hittillsvarande högmarginalprodukter med ”bättre” alternativ utan att lyckas hålla kvar kunderna. Det som är intressant är att kunderna söker ”hälsosammare” alternativ.

I cant believe its not butter

Vi har nyligen kommit hem från 5 veckor i USA och kan rapportera att Lo Fat, No Fat, No Cholesterol och I Can’t Believe It’s Not Butter finns kvar på hyllorna, men där det var extra trångt mellan kunderna var Central Market i Houston, med ett tydligt ”hälsosammare” sortiment.


Kompletterande läsning: Fortune,  McDonald’s, KFC in China face food safety scare from expired meat,  Don Thompson, McDonald’s CEO, steps down as sales decline,  McDonald’s revamps grilled chicken to cut ingredients,  McDonald’s, Coca-Cola scrambling to connect with health-conscious millennials

Social Progress Index är sammansatt av flera parametrar som har bäring på livsvillkoren i en nation, människors basala behov och förutsättningar.

Social Progress Index

Sverige ligger mycket bra till, hack i häl på Norge. Alla fem nordiska länder ligger bland de 8 första med ekonomiska giganter som Tyskland, Japan och USA på platserna 14 till 16.

Läs mer på Ted.ideas.com