Arkiv för juli, 2020

Inte enbart en slump att Västerbotten har få döda i covid-19 – Anders Johansson, docent, överläkare, Umeå universitet; Vårdhygien Västerbotten; FoU-ansvarig, infektionskliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/07/inte-enbart-en-slump-att-vasterbotten-har-fa-doda-i-covid-19/ – Lakartidningen.se 2020-07-21

Figur 1. Populationsjusterade data per region om IVA-patienter med covid-19, avlidna med covid-19 (Folkhälsomyndighetens databas den 6 juli 2020) samt överdödlighet under vecka 12–24/2020 jämfört med medelvärde samma veckor 2015–2019 (Statistiska centralbyrån).

Västerbotten har under covid-19-pandemin veckorna 12-24/2020 haft en underdödlighet snarare än en överdödlighet (Figur 1). Tre områden, förutom god följsamhet till strategin att hålla fysiskt avstånd i samhället som varit framgångsrik i hela landet [1], kan förklara denna gynnsamma utveckling.

1) Personal har inte skickats tillbaka till äldreboenden och vårdavdelningar i smittsamt skede. Vi har sedan den 16 mars haft en implementerad och fungerande »stanna hemma från jobbet«-policy både i regionvård och i kommunal vård/omsorg. Personal med misstänkt eller verifierad covid-19 har varit hemma från jobbet minst 7 dagar med minst 2 dagars symtomfrihet. Det avvek under 2 månader från nationell policy, där det bedömdes räcka med 2 dagars symtomfrihet fram tills de nationella rekommendationerna ändrades den 14 maj.

2) Aktiv smittspårning med snabba interventioner. Spridningsmönstret vid covid-19 präglas av att en liten andel smittade står för en stor del av smittspridningen [2]. Vårdhygien Västerbotten har 7 dagar i veckan samarbetat med Smittskydd Västerbotten, primärvårdsläkare och arbetsledare inom kommunal vård/omsorg. Smittspårning, telefonintervju med den smittade, omedelbara interventioner och många platsbesök inom vård/omsorg har lönat sig. Fel arbetssätt på en vårdenhet har snabbt justerats, och lärdomen har spridits till andra enheter. Denna smittspårning har med stor sannolikhet också haft effekt på samhällsnivå. Vi har säkerställt att alla med laboratorieverifierad covid-19, även utanför vård/omsorg, snabbt fått förhållningsregler och blivit personligt informerade. Smittkedjor mellan kluster av smitta inom vård/omsorg och samhällssmitta har varit vanliga. Ett nära samarbete med kliniskt mikrobiologiskt laboratorium har varit värdefullt eftersom det, särskilt i början, krävdes ständig och svår avvägning mellan provtagning för smittspårning och annan analyskapacitet. Det finns stöd för att smittspårning av den sort vi utfört på fler än 50 vårdenheter, med omedelbar och riktad provtagning av boende och personal för att identifiera kluster av många samtidigt smittade, är avgörande för att kontrollera covid-19 [3].

3) Tydligt vårdhygieniskt ledarskap med starkt fokus på personalskydd. Vi har systematiskt strävat efter full öppenhet och informationsspridning om vikten av skyddsutrustning och skyddsåtgärder. Utan stort förtroende hos personalen fungerar inte snabb implementering av smittförebyggande åtgärder tillräckligt bra i stora organisationer. Brister har funnits, men arbetsgivarna har varit öppna med att mycket har varit okänt om covid-19 och att kunskap om smittvägar och risker varit ofullständiga. En förtroendeskapande komponent har varit att från start använda munskydd tillsammans med visir enligt WHO:s modell. Det infördes i svenska nationella rekommendationer den 25 juni. Vi har också från start använt ett fysiskt säkerhetsavstånd på minst 2 meter, inte minst 1 meter som i nationella rekommendationer. Det har varit ett sätt att till liten praktisk kostnad skapa större förtroende, särskilt i kommunal vård/omsorg.

Jag skriver inte detta för att framhäva Västerbotten, utan för att jag vill påverka framtida beredskap och kompetens. Naturligtvis kan vi ha haft tur, och smittspridningen kan fortfarande ta fart. Men som västerbottningen Ingemar Stenmark sa angående tur: »Jag vet inget om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag.«

Covid-19-pandemin har påvisat det direkta sambandet mellan dödstal i en pandemi och vårdhygienisk kvalitet inom vård/omsorg. Otillräcklig vårdhygienisk kvalitet och smittspårning har bidragit till överdödlighet. Man kan skylla på enskilda aktörer inom kommunal vård och omsorg, men det leder ingenvart; ett bättre nationellt ledarskap hade krävts. Även på regional nivå har det saknats mekanismer, förmåga och incitament att skapa en nationell vårdhygienpolicy, särskilt på kommunal nivå. Inte heller den nationella kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvård har varit lämpad för krishantering.

Jag föreslår att Folkhälsomyndigheten nu får ett tydligt nationellt uppdrag att samordna vårdhygien och för att klara detta väsentligt höjer sin förmåga, särskilt på policyområdet. Jag föreslår också att det regionalt måste finnas förmåga att utföra storskalig professionell smittspårning, särskilt inom vård/omsorg.


Texten härovan kommer från Läkartidningens sajt.

Jag använder medelvärden som löpande beräknas över den föregående veckan, detta för att utjämna de ofrånkomliga cykliska variationerna under en arbetsvecka. På sajten finns dagliga data som knappast visar vad som hänt just den dagen. Helgdagar verkar vara impopulära dagar att dö medan onsdagar prioriteras. Detta beror sannolikt på att ‘statistikfolket’ inte jobbar under helger och först på onsdag lyckas samla in dödsdata.

I skrivande stund är 17/7 det senaste medelvärdet för dödligheten under den gångna veckan 13 per dag.

Antal nya dödsfall (7-dagars medelvärde)

Vad ska då dessa 13 dödsfall jämföras med? Jag har uppfattat det som att covid-19 typiskt tar 2-3 veckor från de första symptomen till eventuell död. Enligt grafen nedan var det (som 7-dagars genomsnitt!) 891 nya fall två veckor och 1246 tre veckor tidigare. Det är sannolikt dessa smittade som hamnar i dödsfallsstatistiken, 1 – 1.5%.

Antal nya fall (7-dagars medelvärde)

Dessa data tar ingen hänsyn till om man har underliggande åkommor och tillhör riskgrupper eller ej. Risken ökar radikalt med stigande ålder (grafiken nedan) och för män. Jag har sett kritiker som ifrågasätter varför just 70-åringar och äldre pekas ut som särskilt känsliga. Frågan är då hur man ska avgränsa riskgrupper på ett sätt som kan förstås av en majoritet?

IVA-vårdade och dödsfall fördelade på åldersgrupper.

Data och grafer jag utgår från finns på https://platz.se/coronavirus/

En israelisk räkneövning om förebyggande och/eller behandling av Covid-19 dök upp i mitt fb-flöde. Om det kommer att spridas vidare eller ej är svårt att veta. Jag fann innehållet värt att kommentera med tanke på att flera ‘silverförespråkare’ ibland föreslår inhalation av kommersiellt tillgängliga silverblandningar. Kan nog hända att de inte inser hur koncentrerade silverblandningar som krävs, åtminstone enligt denna text.

Formulations for COVID-19 Early Stage Treatment via Silver Nanoparticles Inhalation Delivery at Home and Hospital av Oron Zachar, Ph.D. Det är alltså ingen klinisk studie utan ‘a model method’ baserade på uppskattningar av hur silver i ytterst små partiklar fungerar för behandling av virus. [1]

For suppressing both viral and bacterial respiratory infections, we investigate the possibility of obtaining real effective minimal inhibitory concentration (MIC) of silver nanoparticles in various respiratory system target locations.

Metoden:

Based on previously published experimental data, on the antiviral effectiveness of colloidal silver, we propose a model method and computation for achieving antiviral MIC of silver particles in various respiratory system locations, by: (a) analysing the nanoparticle size dependent required concentration. (b) computing the required aerosol delivery characteristics. In order to compute the require delivery dosage, we take into account deposition fraction losses and also inhalation time fraction of the normal breathing cycle. We evaluate independent targeting of: (i) the trachea-bronchial tree (mucus volume of about 1cc), and (ii) the alveoli (total mucus volume of about 10cc).

Jag väljer deras beskrivning av silver i lungornas alveoler där den största skadan uppkommer.

Först något om vad silver i nanopartiklar är. Det som beskrivs och säljs som kolloidalt silver är vanligen till 9/10 positivt laddade silverjoner (Ag+) samt 1/10 metalliskt silver (Ag). Det är de senare som utgör den kolloidala silverdelen. Ionosil (Ion-Silvers produkt) innehåller enligt egen utsago 1 ppm kolloidalt silver samt 9 ppm silverjoner. Texten använder måttet μg/ml (mikrogram per milliliter) vilket rakt av motsvarar det ‘silverfolket’ kallar ppm (parts per million)

The dosage is highly sensitive to the silver nanoparticle size, with 3nm – 7nm being the optimal size. Effective antibacterial MIC 10 μg/ml is estimated, but for more certainty 25 μg/ml is a reasonable target concentration to achieve in the mucus fluid of the respiratory system.

Metalliskt silver är en ganska typisk ädelmetall som ogärna reagerar kemiskt med andra ämnen. Om och när det sker är det nästan uteslutande på ytan och förutsätter att silvret blir silverjoner. Det är dessa som gör silvret till bakteriedödare men samtidigt lätt elimineras av magsäckens saltsyra samt blodets saltinnehåll till svårlösligt silverklorid (AgCl). För att göra metalliskt silver någorlunda aktivt gäller det alltså att dramatiskt öka dess yta mot omgivningen. Av det skälet väljer man att kalkylera med silverpartiklar som är 3 – 7 nanometer (1/1 000 000 millimeter). Sådana är svåra att åstadkomma och följaktligen dyrbara. [2]

… after accounting for deposition losses and due to the fact that active inhalation time is just about 1/3 of the breathing cycle, we find that that practical effective MIC can be achieved by these aerosolising dosages: … (b) for lungs alveoli delivery use 6cc of a 200 μg/ml colloidal silver source.

Märk väl att författaren till denna text är noga med att påpeka att det är metalliskt silver i storleken 3 – 7 nanometer som är effektivt vid behandling av detta virus.

For antiviral applications, nanoparticle size should be in the range of 3nm – 7nm. For antibacterial applications there is less sensitivity to nanoparticle size, since silver ions are the predominant source of antibacterial effect and not the particles. [3]

Sex kubikcentimeter (cc) av metalliskt (kolloidalt) silver med koncentrationen 200 μg/ml låter hanterbart, bara 1200 mikrogram per inhalation.

Låt säga att du vill använda en vanlig kommersiell produkt, t.ex. Ionosil eller liknande där koncentrationen av metalliskt silver är 1 μg/ml. Vill du nå den antagna dosen av 1200 μg går det alltså åt 1,2 liter av outspädd Ionosil. Per inhalation.


[1] Preprint statement: This article is a preprint and has not been peer-reviewed, under consideration and submitted to ScienceOpen Preprints for open peer review.
DOI: 10.14293/S2199-1006.1.SOR-.PPHBJEO.v1
Preprint first posted online: 28 March 2020

[2] Den läkemedelsfirma som vill tjäna pengar på ‘opatenterbart’ silver kan ju sikta på att forska fram en patenterbar metod att åstadkomma metalliskt silver i 3 – 7 nm. Detta förutsatt att det kan visas ha tillräckligt goda effekter i kliniska studier.

[3] The fact that no nanoparticles greater than 10 nm in diameter were observed to interact with the virus is significant, since the size of ~40% of the overall population in the sample was beyond this range. This provides strong evidence for the size-dependence of interaction.

Vissa mediciner är vanliga bland de som har svår covid-19 och eventuellt dör. Märk hur den intervjuade i videon slingrar sig och ogärna vill gå in på vilka de är. På direkt fråga exemplifierar han med loop-diuretika (vätskedrivande), som förekommer i 4.3 % av fallen. Men den ligger först på plats 23!.

https://www.expressen.se/tv/nyheter/coronaviruset/vissa-lakemedel-vanliga-bland-svart-covid-sjuka/

Blodlipidsänkare (ex statiner) är etta med 17 %! Statiner dämpar/hindrar bildningen av mevalonat, ett tidigt förstadium till -ämnet- kolesterol som är råmaterial för könshormoner samt vitamin D3.

Många rapporter gör gällande att lågt D3 är påtagligt negativt för utvecklingen av covid-19.