Arkiv för mars, 2015

Färre drabbas av diabetes typ 2 i Sverige, visar en studie som pekar på ett trendbrott kring millennieskiftet. 1990-talets ökning förklarades oftast med att vi blev allt fetare och rörde oss för lite.

Källa: Västerbottens-Kuriren och Ekot

Jag har för närvarande inte tillgång till grundmaterialet, men notisen säger att ”siffrorna minskat med 0,7 procent varje år bland kvinnor och 0,6 procent bland män”.

Procentangivelser är mycket lätta att misstolka utan tillgång till minst en fast utgångspunkt, något som saknas här.

Jag är nöjd med ”1990-talets ökning förklarades oftast med att vi blev allt fetare…” eftersom jag hävdar att viktökningen inför diabetesdiagnosen är en följd av sockersjukans utveckling snarare än en orsak. Cirka 80% av nydiagnosticerade sockersjuka (diabetiker typ 2) är överviktiga eller feta, men mindre än ungefär 10% av ö/f utvecklar diabetes.

Fast-food curb in South LA did not cut obesity rates

– A new study says a Los Angeles law that restricted the opening of new stand-alone fast-food restaurants in one of the poorest sections of the city did not curb obesity or improve diets.

Källa: WBRZ

I ett försök att dämpa förekomsten av fetma och andra ohälsoproblem i Los Angeles fattigaste områden utfärdades 2008 en förordning som förbjöd inrättande eller utvidgning av fristående snabbmatshak. Till saken hör att förordningen av någon anledning inte gällde strip malls.

The research by the Rand Corp. think tank found that obesity rates in South Los Angeles continued to rise after passage of the law.

Health experts say a single intervention will not reverse the obesity problem. People also have to exercise and make lifestyle changes.

Icke förvånande fortsatte fetmautvecklingen trots denna aktion. Det är korrekt kunskap som saknas, inte förordningar och begränsningar i enskilda människors vardag. Om begränsningar skall vara effektiva måste de påverka produktion, marknadsföring och försäljning av ickemat.

Vi har nu bilat ett tiotal dagar från Newark, NJ genom Appalacherna och vidare västerut för att just nu äta frukost på ett Red Roof Inn i Wichita, Texas. Motellet kan rekommenderas men frukostmaten är definitivt inget för diabetiker eller överviktiga.

Motellfrukost Red Roof Inn

Som diabetiker är det säkrast att ta med egen mat. Och kaffepulver för att stärka upp kaffet. Det mesta i fettväg är hittepå sånär som på Philadelphiaostliknande småförpackningar samt ibland smör. Det senare med viss reservation då den är väldigt blek i färgen.

Detta är typiskt för alla motell vi hitintills har bott på. Personal och besökare likaså, men dem fotograferar jag inte.

Dean Ornish är en amerikansk läkare som marknadsför en mix av ”livsstil” och vegetarisk lågfettmat.

OrnishSpectrum

Dr. Ornish är mycket mediamedveten och griper alla tillfällen att profilera sig i de ”fina salongerna”. Den 23 mars skriver han en artikel i The New York Times under rubriken The Myth of High-Protein Diets. Enligt två mycket välinformerade opinionsbildare, Dr. Michael R. Eades och Tom Naughton, handskas han mycket slarvigt med fakta med förhoppningen att ingen skall syna dem.

Läs och begrunda.

Kostprofessor hyllar ägget

Publicerat: 2015-03-26 i Fetter, Kolesterol
Etiketter:, ,

Ernæringsprofessor hyller egget

Egget er så næringsrikt at det omtrent er som å spise kjøtt og fisk samtidig.

Källa: forskning.no

Ägg är en fantastisk näringskälla men under lång tid har den ansetts vara ”farlig”. Sedan några få år sedan har Livsmedelsverket (SLV) lättat något på bannlysningen (artikel av Irene Mattisson 2012). För att finna SLV-s senaste ståndpunkter i ämnet googlade jag på livsmedelsverket ägg men fann ingen relevant (från SLV) träff på de första tio sidorna. Beror kanske på att Livsmedelsverket nyligen har ”uppdaterat” sin webbsida, vad vet jag.

Egget er den matvaren som er rikest på mineraler, vitaminer og andre viktige næringsstoffer. Egget er dessuten en av de få gode kildene på land til D-vitamin og selen. Og som om ikke det var nok, så har proteinet høy kvalitet, noe som betyr at det er meget effektivt for å bygge for eksempel muskler.

Man kan betrakta ägget som en (näst intill, befruktningen kanske saknas) komplett Legolåda avsedd att ”självbygga” en levande kyckling på tre veckor. Till de få saker som inte används fullt ut är förpackningen, skalet. Det tunnas ut under utvecklingen, kalken används för skelettbildningen, men förblir ett skydd intill kläckningen dag 21.

– I tillegg til at egget slår knockout på de fleste animalske produkter når det gjelder innhold av vitaminer og mineraler, så inneholder det bare ti prosent fett, noe som er mindre enn mange andre animalske matvarer. Så egget bidrar i liten grad til fedme, sier (Birger) Svihus.

Här visar herr Svihus att han fortfarande står fast förankrad i övertygelsen att fett i maten är betydelsefullt/avgörande för människors fetma.

For de fleste er ikke kolesterolinnholdet i egg noe problem, og siden de fleste har god evne til å håndtere stort inntak av kolesterolholdig mat, er det heller ikke lenger noen anbefalt øvre grense for inntak av egg.

– Men rundt 20 til 30 prosent av befolkningen som har fått påvist høye kolesterolverdier i blodet, bør begrense inntaket.

Jag antar att herr Svihus har betydande kunskaper om lipider i blodomloppet, men här förfaller han till att till att tala om ”kolesterol”. Det är ett komplicerat område där det krävs betydande pedagogiska färdigheter att reda ut begreppen, men professor Svihus borde tackla ämnet bättre än i följande mening.

Kolesterolet er et resultat av at det transporteres fett i kroppen. I så måte er overvekt og mengden av fett i kroppen som skal transporteres i blodårene, et større problem enn inntaket av kolesterol, ifølge Svihus.

Kolesterol är (jag talar här om molekylen kolesterol) är så avgörande för kroppens funktion att det kan produceras i (närapå?) alla kroppens celler även om levern och tarmarna är viktigast. Kolesterol har många funktioner, på grund av sin formstabila uppbyggnad ger det stabilitet till cellmembran om de byggs med för stor andel fleromättade fettsyror. Kolesterol ”isolerar” även nervbanor så att signaler genom den inte sprids ut och hamnar fel, alternativt bara försvinner. En av statinernas (”kolesterolsänkare”) mindre önskvärda effekter är depression.

Kolesterol wiki

Vad herr Svihus inte nämner, alternativt inte uppmärksammat/förstått, är att kost baserat på lågkolhydrat och högt fettintag, LCHF, generellt sänker mängden fett som cirkulerar i blodet. Detta anges som TG (triglycerider) i labbrapporter.

Referenser till studier som tillstår att forskningen om ”kolesterol” är kontroversiell och mångtydig. Forskningen har pågått sedan kolesterolkramarna fick tillgång till hanterliga analysmetoder på 50-talet utan att för den skull ge entydiga och oemotsägliga resultat. Som man frågar brukar svaret bli, skrik i en tunna så kommer ekot fort.

Jean-Michel Lecerf og Michel de Lorgeril. Dietary cholesterol: from physiology to cardiovascular risk. British Journal of Nutrition, 106, pp 6-14, 2011. doi:10.1017/S0007114511000237. Abstract.

Barona, J. og Fernandez, M.L. Dietary Cholesterol Affects Plasma Lipid Levels, the Intravascular Processing of Lipoproteins and Reverse Cholesterol Transport without Increasing the Risk for Heart Disease. Nutrients 2012, 4, 1015-1025. doi:10.3390/nu4081015. Abstract.


Artikeln är skriven av en journalist och därför inte nödvändigtvis Birger Svihus uppfattning i detalj. Hoppas jag.

Tack till E för tipset.

Misstänksamheten bland ”gammeltänkarna” mot LCHF som en behandlingsmetod för diabetiker är fortfarande legio, trots att den bygger på sund logik. Har man problem med födoämnen, i detta fall blodsockerhöjande kolhydrater, så bör man reducera eller utesluta dessa. I all synnerhet som att inga kolhydrater är på något sätt essentiella, livsnödvändiga, att äta.

Så mycket roligare då när det dyker upp säkra tecken på att informationen trots allt sprider sig i de professionella leden. Diabetes In Control är ett nyhetsbrev riktat till vårdpersonal inom diabetes.

DiabetesInControl_logo

Bland de stående inslagen finns en lista över de tre mest delade artiklarna under den gångna månaden:

DiabetesInControl_topsharedarticles

På första plats har Why a Low-Carb Diet Should Be the First Approach in Diabetes Treatment av Richard K. Bernstein funnits sedan sammanställningen av studier som den bygger på publicerades i juni 2014

 

Årets Granatäpple

Publicerat: 2015-03-20 i Okategoriserade

image

Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg får utmärkelsen ”Årets Granatäpple”. Priset delas ut av föreningen Kost och näring.

Prisets syfte är att rikta ljuset mot särskilt förtjänstfulla insatser för de offentliga måltiderna.

Motiveringen lyder ”För att sedan starten 2011 gått från klarhet till klarhet i rollen som en kunskapsbaserad, enande och progressiv kraft – till stöd och inspiration för landets alla kost- och måltidsverksamheter. Mycket har redan uppnåtts, men slaget är långt ifrån över. Vi ser fram emot att också fortsättningsvis stå sida vid sida med er i fighten för ännu bättre offentliga måltider.”

”…kunskapsbaserad, enande och progressiv kraft…”? Nåja, det gäller ju inte Livsmedelsverket som helhet.

Vad gör läskedrycker med våra kroppar egentligen? Den frågan ställde sig George Prior, 51, från Los Angeles. Sedan drack han 10 burkar Coca-Cola om dagen i 30 dagar.

Källa: Lajkat.se

Coca Cola många

Hans startvikt var 76 kg, efter 10 burkar Coca Cola om dagen i 30 dagar vägde han 86 kilo.

Låt oss syna dessa siffror lite extra baserat på konventionellt kaloritänkande.

  • Coca Cola av standardtyp innehåller 42 kcal/100 ml, alltså 138,6 kcal/burk * 300 burkar = 41580 kcal.
  • 1 kg fettväv antas motsvara 7500 kcal, George hade alltså lagt på sig 75000 kcal under månaden.

Av någon anledning gick han upp motsvarande 33420 kalorier mer än vad Coca Cola-förbrukningen motiverade. En möjlig förklaring är att läsken fick honom att äta betydligt mer än vanligt, drygt 1100 kcal/dag. Läsken kan också ha höjt hans insulin och gjort honom till en effektivare glykogen- och fettlagrare. Förmodligen är det en kombination, kanske med fler parametrar inblandade.

Frågan är nu om George var objektiv och bara åt efter sina normala hunger- och mättnadskänslor eller om han överdrev för att ”förstärka” resultatet. Det lär vi aldrig få veta, men den experimentlystne kan ju testa själv, upplägget är ju enkelt.

Hans (Georges) budskap är att vi – och särskilt barn – bör sluta dricka så mycket läsk som vi gör i dag.