Arkiv för mars, 2015

Färre drar på sig sockersjuka

Publicerat: 2015-03-29 i Diabetes, Diabetes typ 2
2

Färre drabbas av diabetes typ 2 i Sverige, visar en studie som pekar på ett trendbrott kring millennieskiftet. 1990-talets ökning förklarades oftast med att vi blev allt fetare och rörde oss för lite.

Källa: Västerbottens-Kuriren och Ekot

Jag har för närvarande inte tillgång till grundmaterialet, men notisen säger att ”siffrorna minskat med 0,7 procent varje år bland kvinnor och 0,6 procent bland män”.

Procentangivelser är mycket lätta att misstolka utan tillgång till minst en fast utgångspunkt, något som saknas här.

Jag är nöjd med ”1990-talets ökning förklarades oftast med att vi blev allt fetare…” eftersom jag hävdar att viktökningen inför diabetesdiagnosen är en följd av sockersjukans utveckling snarare än en orsak. Cirka 80% av nydiagnosticerade sockersjuka (diabetiker typ 2) är överviktiga eller feta, men mindre än ungefär 10% av ö/f utvecklar diabetes.

Ingen vits att begränsa uppförande av snabbmatsrestauranger

Publicerat: 2015-03-27 i Matvanor, Utblick
Etiketter:,
0

Fast-food curb in South LA did not cut obesity rates

– A new study says a Los Angeles law that restricted the opening of new stand-alone fast-food restaurants in one of the poorest sections of the city did not curb obesity or improve diets.

Källa: WBRZ

I ett försök att dämpa förekomsten av fetma och andra ohälsoproblem i Los Angeles fattigaste områden utfärdades 2008 en förordning som förbjöd inrättande eller utvidgning av fristående snabbmatshak. Till saken hör att förordningen av någon anledning inte gällde strip malls.

The research by the Rand Corp. think tank found that obesity rates in South Los Angeles continued to rise after passage of the law.

Health experts say a single intervention will not reverse the obesity problem. People also have to exercise and make lifestyle changes.

Icke förvånande fortsatte fetmautvecklingen trots denna aktion. Det är korrekt kunskap som saknas, inte förordningar och begränsningar i enskilda människors vardag. Om begränsningar skall vara effektiva måste de påverka produktion, marknadsföring och försäljning av ickemat.

Vi har nu bilat ett tiotal dagar från Newark, NJ genom Appalacherna och vidare västerut för att just nu äta frukost på ett Red Roof Inn i Wichita, Texas. Motellet kan rekommenderas men frukostmaten är definitivt inget för diabetiker eller överviktiga.

Motellfrukost Red Roof Inn

Som diabetiker är det säkrast att ta med egen mat. Och kaffepulver för att stärka upp kaffet. Det mesta i fettväg är hittepå sånär som på Philadelphiaostliknande småförpackningar samt ibland smör. Det senare med viss reservation då den är väldigt blek i färgen.

Detta är typiskt för alla motell vi hitintills har bott på. Personal och besökare likaså, men dem fotograferar jag inte.

Livsstil och vegetarisk lågfettsmat

Publicerat: 2015-03-27 i Debattartikel
0

Dean Ornish är en amerikansk läkare som marknadsför en mix av ”livsstil” och vegetarisk lågfettmat.

OrnishSpectrum

Dr. Ornish är mycket mediamedveten och griper alla tillfällen att profilera sig i de ”fina salongerna”. Den 23 mars skriver han en artikel i The New York Times under rubriken The Myth of High-Protein Diets. Enligt två mycket välinformerade opinionsbildare, Dr. Michael R. Eades och Tom Naughton, handskas han mycket slarvigt med fakta med förhoppningen att ingen skall syna dem.

Läs och begrunda.

Kostprofessor hyllar ägget

Publicerat: 2015-03-26 i Fetter, Kolesterol
Etiketter:, ,
0

Ernæringsprofessor hyller egget

Egget er så næringsrikt at det omtrent er som å spise kjøtt og fisk samtidig.

Källa: forskning.no

Ägg är en fantastisk näringskälla men under lång tid har den ansetts vara ”farlig”. Sedan några få år sedan har Livsmedelsverket (SLV) lättat något på bannlysningen (artikel av Irene Mattisson 2012). För att finna SLV-s senaste ståndpunkter i ämnet googlade jag på livsmedelsverket ägg men fann ingen relevant (från SLV) träff på de första tio sidorna. Beror kanske på att Livsmedelsverket nyligen har ”uppdaterat” sin webbsida, vad vet jag.

Egget er den matvaren som er rikest på mineraler, vitaminer og andre viktige næringsstoffer. Egget er dessuten en av de få gode kildene på land til D-vitamin og selen. Og som om ikke det var nok, så har proteinet høy kvalitet, noe som betyr at det er meget effektivt for å bygge for eksempel muskler.

Man kan betrakta ägget som en (näst intill, befruktningen kanske saknas) komplett Legolåda avsedd att ”självbygga” en levande kyckling på tre veckor. Till de få saker som inte används fullt ut är förpackningen, skalet. Det tunnas ut under utvecklingen, kalken används för skelettbildningen, men förblir ett skydd intill kläckningen dag 21.

– I tillegg til at egget slår knockout på de fleste animalske produkter når det gjelder innhold av vitaminer og mineraler, så inneholder det bare ti prosent fett, noe som er mindre enn mange andre animalske matvarer. Så egget bidrar i liten grad til fedme, sier (Birger) Svihus.

Här visar herr Svihus att han fortfarande står fast förankrad i övertygelsen att fett i maten är betydelsefullt/avgörande för människors fetma.

For de fleste er ikke kolesterolinnholdet i egg noe problem, og siden de fleste har god evne til å håndtere stort inntak av kolesterolholdig mat, er det heller ikke lenger noen anbefalt øvre grense for inntak av egg.

– Men rundt 20 til 30 prosent av befolkningen som har fått påvist høye kolesterolverdier i blodet, bør begrense inntaket.

Jag antar att herr Svihus har betydande kunskaper om lipider i blodomloppet, men här förfaller han till att till att tala om ”kolesterol”. Det är ett komplicerat område där det krävs betydande pedagogiska färdigheter att reda ut begreppen, men professor Svihus borde tackla ämnet bättre än i följande mening.

Kolesterolet er et resultat av at det transporteres fett i kroppen. I så måte er overvekt og mengden av fett i kroppen som skal transporteres i blodårene, et større problem enn inntaket av kolesterol, ifølge Svihus.

Kolesterol är (jag talar här om molekylen kolesterol) är så avgörande för kroppens funktion att det kan produceras i (närapå?) alla kroppens celler även om levern och tarmarna är viktigast. Kolesterol har många funktioner, på grund av sin formstabila uppbyggnad ger det stabilitet till cellmembran om de byggs med för stor andel fleromättade fettsyror. Kolesterol ”isolerar” även nervbanor så att signaler genom den inte sprids ut och hamnar fel, alternativt bara försvinner. En av statinernas (”kolesterolsänkare”) mindre önskvärda effekter är depression.

Kolesterol wiki

Vad herr Svihus inte nämner, alternativt inte uppmärksammat/förstått, är att kost baserat på lågkolhydrat och högt fettintag, LCHF, generellt sänker mängden fett som cirkulerar i blodet. Detta anges som TG (triglycerider) i labbrapporter.

Referenser till studier som tillstår att forskningen om ”kolesterol” är kontroversiell och mångtydig. Forskningen har pågått sedan kolesterolkramarna fick tillgång till hanterliga analysmetoder på 50-talet utan att för den skull ge entydiga och oemotsägliga resultat. Som man frågar brukar svaret bli, skrik i en tunna så kommer ekot fort.

Jean-Michel Lecerf og Michel de Lorgeril. Dietary cholesterol: from physiology to cardiovascular risk. British Journal of Nutrition, 106, pp 6-14, 2011. doi:10.1017/S0007114511000237. Abstract.

Barona, J. og Fernandez, M.L. Dietary Cholesterol Affects Plasma Lipid Levels, the Intravascular Processing of Lipoproteins and Reverse Cholesterol Transport without Increasing the Risk for Heart Disease. Nutrients 2012, 4, 1015-1025. doi:10.3390/nu4081015. Abstract.

Artikeln är skriven av en journalist och därför inte nödvändigtvis Birger Svihus uppfattning i detalj. Hoppas jag.

Tack till E för tipset.

LCHF sprider sig inom professionen

Publicerat: 2015-03-24 i Ändrade kostråd, Blodsocker, Debattartikel, Diabetes, Kolhydrater
Etiketter:
0

Misstänksamheten bland ”gammeltänkarna” mot LCHF som en behandlingsmetod för diabetiker är fortfarande legio, trots att den bygger på sund logik. Har man problem med födoämnen, i detta fall blodsockerhöjande kolhydrater, så bör man reducera eller utesluta dessa. I all synnerhet som att inga kolhydrater är på något sätt essentiella, livsnödvändiga, att äta.

Så mycket roligare då när det dyker upp säkra tecken på att informationen trots allt sprider sig i de professionella leden. Diabetes In Control är ett nyhetsbrev riktat till vårdpersonal inom diabetes.

DiabetesInControl_logo

Bland de stående inslagen finns en lista över de tre mest delade artiklarna under den gångna månaden:

DiabetesInControl_topsharedarticles

På första plats har Why a Low-Carb Diet Should Be the First Approach in Diabetes Treatment av Richard K. Bernstein funnits sedan sammanställningen av studier som den bygger på publicerades i juni 2014

 

Årets Granatäpple

Publicerat: 2015-03-20 i Okategoriserade
0

image

Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg får utmärkelsen ”Årets Granatäpple”. Priset delas ut av föreningen Kost och näring.

Prisets syfte är att rikta ljuset mot särskilt förtjänstfulla insatser för de offentliga måltiderna.

Motiveringen lyder ”För att sedan starten 2011 gått från klarhet till klarhet i rollen som en kunskapsbaserad, enande och progressiv kraft – till stöd och inspiration för landets alla kost- och måltidsverksamheter. Mycket har redan uppnåtts, men slaget är långt ifrån över. Vi ser fram emot att också fortsättningsvis stå sida vid sida med er i fighten för ännu bättre offentliga måltider.”

”…kunskapsbaserad, enande och progressiv kraft…”? Nåja, det gäller ju inte Livsmedelsverket som helhet.

10 Coca-Cola om dagen i en månad – här är resultatet

Publicerat: 2015-03-20 i Kolhydrater, Socker
Etiketter:
0

Vad gör läskedrycker med våra kroppar egentligen? Den frågan ställde sig George Prior, 51, från Los Angeles. Sedan drack han 10 burkar Coca-Cola om dagen i 30 dagar.

Källa: Lajkat.se

Coca Cola många

Hans startvikt var 76 kg, efter 10 burkar Coca Cola om dagen i 30 dagar vägde han 86 kilo.

Låt oss syna dessa siffror lite extra baserat på konventionellt kaloritänkande.

  • Coca Cola av standardtyp innehåller 42 kcal/100 ml, alltså 138,6 kcal/burk * 300 burkar = 41580 kcal.
  • 1 kg fettväv antas motsvara 7500 kcal, George hade alltså lagt på sig 75000 kcal under månaden.

Av någon anledning gick han upp motsvarande 33420 kalorier mer än vad Coca Cola-förbrukningen motiverade. En möjlig förklaring är att läsken fick honom att äta betydligt mer än vanligt, drygt 1100 kcal/dag. Läsken kan också ha höjt hans insulin och gjort honom till en effektivare glykogen- och fettlagrare. Förmodligen är det en kombination, kanske med fler parametrar inblandade.

Frågan är nu om George var objektiv och bara åt efter sina normala hunger- och mättnadskänslor eller om han överdrev för att ”förstärka” resultatet. Det lär vi aldrig få veta, men den experimentlystne kan ju testa själv, upplägget är ju enkelt.

Hans (Georges) budskap är att vi – och särskilt barn – bör sluta dricka så mycket läsk som vi gör i dag.

Färre hjärtinfarkter

Publicerat: 2015-03-18 i CVD (hjärtsjukdom), Hjärtsjukdom
Etiketter:
2

image

Under 2013 drabbades närmare 28 000 svenskar av hjärtinfarkt. Det är en minskning med 8 procent jämfört med året innan. För att kunna minska antalet ytterligare krävs mer resurser till forskningen, enligt Hjärt-Lungfonden.

Källa: Pressmeddelande från Hjärtlungfonden via diabetesportalen.se

När LCHF började göra sitt intåg någonstans runt 2005 förutspåddes en skrämmande framtid av ”kostexperter” och dietister. Ohälsa och död skulle snabbt förfölja de som vågade äta mer fett och mindre fullkorn och fibrer. Rapporter har producerats runt stigande konsumtion av animaliska fetter och ”kolesterol”. De fettskrämda medverkade flitigt i media och förklarade hur det egentligen skulle vara. Stephan Rössner, Claude Marcus, Mai-Lis Hellenius samt Dietisternas Riksförbund märks knappt längre. Nu verkar det som om spådomarna hittills kommit på skam.

Hjärt-Lungfondens mål är att med forskningens hjälp inom tio år hitta ny behandling för att halvera antalet drabbade, öka antalet överlevande och ge fler friska år.

Genom Hjärt-Lungfondens stora pågående forskningsstudie SCAPIS hoppas forskarna bland annat kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärtinfarkt.

Självklart är dessa målsättningar goda, men jag saknar forskning eller redovisning som förklarar den dramatiska nedgången i insjuknade och döda under ett enda år. Att förutsäga vem/vilka som kan drabbas är sekundärt om man inte vet vilken förebyggande behandling som fungerar.

Kosten viktig för barn med ADHD?

Publicerat: 2015-03-16 i ADHD, Blodsocker, HbA1c
Etiketter:
0

Ny forskning från Uppsala universitet talar för att barn med ADHD har påverkad blodsockerreglering. Detta skulle i sin tur kunna påverka barnens förmåga att koncentrera sig. Det skulle också kunna innebära att kosten kan vara viktig för barnens symtom.

Källa: Uppsala Universitet

Tidigare har professorn i barn- och ungdomspsykologi, Frank Lindblad, i samarbete med kollegor från Uppsala Universitet funnit att unga med ADHD har betydligt lägre kortisolvärden än barn utan denna diagnos.

– I tidigare studier har vi visat att äldre barn med ADHD har lägre värden av stresshormonet kortisol än andra barn. Kortisol är också ett viktigt hormon för vår ämnesomsättning och har bland annat betydelse för regleringen av blodsockernivån.

Jag har för egen del varit tvungen att äta kortisol under lång tid, till en början rätt hög dos, sedan avtrappande. Nu efter 1 1/2 år är jag nere på 2.5 mg två gånger i veckan från 20 mg varje dag. Eftersom jag är diabetiker så mäter jag mitt blodsocker och fann att det omöjligt gick att hantera ens med strikt LCHF som fungerat väl tidigare.

– Sedan tidigare vet vi också att barn med ADHD oftare än andra är överviktiga och gärna väljer att äta en kaloririk kost. Teoretiskt skulle en mindre välfungerande reglering av blodsockret kunna hänga samman med både deras övervikt och kostval.

Abstract: Reports of hypocortisolism and overweight in pediatric ADHD motivate an investigation of blood glucose regulation in this group. Fasting blood glucose and HbA1c were investigated in 10 children (10–15 years) with ADHD and 22 comparisons. Fasting blood glucose was similar in both groups. HbA1c values were higher in the ADHD-group. BMI-SDS was also higher in the ADHD-group but did not predict HbA1c. The results suggest an association between ADHD and an altered blood glucose homeostasis.

HbA1c hos ADHD

Highlights
•Fasting blood glucose levels were similar in children with ADHD and healthy controls.
•HbA1c values were all within the normal range in both groups.
•HbA1c was higher in the ADHD-group.
http://www.psy-journal.com/article/S0165-1781(15)00096-7/abstract

Tyvärr är grafiken från abstract inte mycket att hurra för men ger ändå funderingar. Fasteblodsockret i båda grupperna var ”similar” vilket översätts med ”lika” i texten från Uppsala Universitet. Variationen inom ADHD-gruppen är nära dubbelt så stor som i kontrollgruppen även om medelvärdet tycks vara desamma. Något som verkligen vore intressant att veta är hur blodsockret beter sig efter måltiderna. Uppgifter om detta finns kanske för den som pyntar 31.50 US dollar för rätten att läsa studien i 24 timmar. Det gör inte jag.

Den andra delen av grafiken stöder min hypotes om ett varierande blodsocker i ADHD-gruppen med ett högre och mer spritt HbA1c (s.k. långtidsblodsocker) som mäter glykeringen (försockringen) av ett blodprotein. Förhöjda HbA1c är vanliga hos diabetiker och ett tecken på att man inte har god kontroll på blodsockret. Alla värden som visas i grafiken är ”friska”, även om ADHD-gruppen så smått börjar dras mot diabetiska.

Varierande blodsocker, särskilt när det sjunker snabbt, brukar ge hungerkänslor och trötthet. Inte helt ologiskt då om ADHD-barnen med störd blodsockerreglering får vikt- och koncentrationssvårigheter.

Min tanke är att lågkolhydratkost åt LCHF-hållet, gärna spetsat med MCT-fett typ kokosolja vore något att testa. Det senare planerar jag att återkomma till.

Tack för tipset, E.

Kostbehandling av Alzheimer’s i musmodell

Publicerat: 2015-03-14 i Alzheimer's, Blodsocker, Djurstudie, Insulin, Insulin Degrading Enzyme, Kolhydrater, Kort om studier
Etiketter:, , , ,
0

In conclusion, consistent with the evidence that caloric intake may be a risk factor for AD (1–3, 38), this study offers a rational basis for a potential future preventative measure aimed at delaying the onset of AD amyloid neuropathology via control of dietary intake.

Min tolkning: I linje med observationer att (förhöjt) energiintag är en riskfaktor för Alzheimer’s ger denna studie grund till en möjlig metod att försena insjuknande genom kostkontroll.

Källa: Avslutningsmeningen i Caloric restriction attenuates β-amyloid neuropathology in a mouse model of Alzheimer’s disease av Jun Wang och medarbetare

Detta inlägg tar upp två aspekter på denna djurstudie.

  1. Man presenterar en möjlig metod att via kosten nästan helt förhindra utveckling av Alzheimer’s i genetiskt predisponerade möss.
  2. Studien redogör tämligen utförligt för hur man går tillväga, men i allra sista meningen omformulerar man till att skillnaden beror på ”kalorier”, förmodligen för att linjera upp sig mot den konventionella åsikten som rådde när studien publicerades 2006.

Alzheimer’s är en kronisk neurodegenerativ sjukdom som utgör klart mer än hälften, kanske så mycket som 60 – 70% av all demens. Den börjar långsamt men förvärras och den förväntade återstående livstiden efter diagnos är mellan 3 och 9 år. De första symtomen är förlust av korttidsminne, med tiden påverkas språk och orienteringsförmåga, humör och även beteende. Den sjuke drar sig undan familj och umgänge och drabbar därför även närstående.

Alzheimer’s är i stora stycken gåtfull, men åtminstone hos vissa individer avsätts betaamyloid i hjärnvävnaden som med tiden skapar plack. Det finns ett enzym, Insulin Degrading Enzyme (IDE), som bryter ner överflödigt insulin men även rensar i betaamyloiden. En hypotes är att hos personer med mycket insulin kommer bara en liten del IDE att ägna sig åt betaamyloiden som därför bygger plack.

This study was designed to explore the possibility that caloric restriction (CR) may benefit Alzheimer’s disease (AD) by preventing β-amyloid (Aβ) neuropathology pivotal to the initiation and progression of the disease. We report that a CR dietary regimen prevents Aβ peptides generation and neuritic plaque deposition in the brain of a mouse model of AD neuropathology through mechanisms associated with promotion of anti-amyloidogenic α-secretase activity. Study findings support existing epidemiological evidence indicating that caloric intake may influence risk for AD and raises the possibility that CR may be used in preventative measures aimed at delaying the onset of AD amyloid neuropathology.

Min tolkning: Studien designades för att utröna om kalorirestriktion motverkar Alzheimer’s. Därefter ett resonemang om möjliga samband.

Man utgick från genetiskt modifierade möss med anlag för Alzheimer’s. Dessa delades in i två grupper, en kontrollgrupp där man åt Ad Libitum (AL = efter eget val) och en grupp (CR) där man fick 70% av energin som Ad Libitum-gruppen.

CR vid Alzheimers

Tabellerna visar utförligt att de två grupperna, trots kaloriskillnaderna, fick samma vikts mängder av mineraler, vitaminer, kolesterol och fett. CR-gruppen fick 0,01 gram mer protein per 1 gram och 30 % mindre energi. Det senare åstadkoms genom att minska kolhydraterna från 0.67g/gram till 0.39g/gram kost, 42% mindre! I den löpande texten hänvisar man flera gånger till kolhydratrestriktionen.

Nå, vad uppnådde man med detta?

Blodsocker för AL resp CRHelt enligt förväntningar låg blodsockerkurvan lägre för CR-gruppen. Den nådde aldrig lika högt och sjönk ner till utgångsvärdet redan efter ett par timmar medan AL-gruppen (”högkolhydrat”) hade sitt högsta värde efter en timme och låg fortfarande på dubbla utgångsvärdet efter 2 timmar varefter grafiken/mätningarna upphörde. Förhöjt blodsocker brukar innebära förhöjt insulin och därmed full huggning för IDE (Insulin Degrading Enzyme).

Amyloidplack för AL och CRDiagrammet ovan visar andelen amyloidplack i AL- respektive CR-grupperna med avseende på neocortex och hippocampus. Som jag ser det är skillnaderna betydande mellan ”hög”- och ”lågkolhydratgrupperna”.

Sån’t här gör mig upprörd. Inte för att det är något fel på studien, den är alltför avancerad i sina detaljer för att jag skall kunna kritisera den på ett meningsfullt sätt. Nej, det är hur texten i dess abstract och slutsummering är väsensskild från vad man faktiskt gjorde och beskrev, nämligen variera kolhydratmängden med övriga faktorer fasta så när som på den energiskillnad som följde av den minskande mängden kolhydrater.

Den normalpuckade läsaren med tidsbrist eller måttligt intresse kan lätt förledas att tro att det är minskningen av ”kalorier” som är avgörande.

Hur går det förresten till på vårdinstitutioner där Alzheimerpatienter vistas? Hur ofta blir det saftsoppa eller liknande som ”mat” och bullar och kakor till fikat?

Äldre inlägg