Ny forskning från Uppsala universitet talar för att barn med ADHD har påverkad blodsockerreglering. Detta skulle i sin tur kunna påverka barnens förmåga att koncentrera sig. Det skulle också kunna innebära att kosten kan vara viktig för barnens symtom.
Källa: Uppsala Universitet
Tidigare har professorn i barn- och ungdomspsykologi, Frank Lindblad, i samarbete med kollegor från Uppsala Universitet funnit att unga med ADHD har betydligt lägre kortisolvärden än barn utan denna diagnos.
– I tidigare studier har vi visat att äldre barn med ADHD har lägre värden av stresshormonet kortisol än andra barn. Kortisol är också ett viktigt hormon för vår ämnesomsättning och har bland annat betydelse för regleringen av blodsockernivån.
Jag har för egen del varit tvungen att äta kortisol under lång tid, till en början rätt hög dos, sedan avtrappande. Nu efter 1 1/2 år är jag nere på 2.5 mg två gånger i veckan från 20 mg varje dag. Eftersom jag är diabetiker så mäter jag mitt blodsocker och fann att det omöjligt gick att hantera ens med strikt LCHF som fungerat väl tidigare.
– Sedan tidigare vet vi också att barn med ADHD oftare än andra är överviktiga och gärna väljer att äta en kaloririk kost. Teoretiskt skulle en mindre välfungerande reglering av blodsockret kunna hänga samman med både deras övervikt och kostval.
Abstract: Reports of hypocortisolism and overweight in pediatric ADHD motivate an investigation of blood glucose regulation in this group. Fasting blood glucose and HbA1c were investigated in 10 children (10–15 years) with ADHD and 22 comparisons. Fasting blood glucose was similar in both groups. HbA1c values were higher in the ADHD-group. BMI-SDS was also higher in the ADHD-group but did not predict HbA1c. The results suggest an association between ADHD and an altered blood glucose homeostasis.
Highlights
•Fasting blood glucose levels were similar in children with ADHD and healthy controls.
•HbA1c values were all within the normal range in both groups.
•HbA1c was higher in the ADHD-group.
http://www.psy-journal.com/article/S0165-1781(15)00096-7/abstract
Tyvärr är grafiken från abstract inte mycket att hurra för men ger ändå funderingar. Fasteblodsockret i båda grupperna var ”similar” vilket översätts med ”lika” i texten från Uppsala Universitet. Variationen inom ADHD-gruppen är nära dubbelt så stor som i kontrollgruppen även om medelvärdet tycks vara desamma. Något som verkligen vore intressant att veta är hur blodsockret beter sig efter måltiderna. Uppgifter om detta finns kanske för den som pyntar 31.50 US dollar för rätten att läsa studien i 24 timmar. Det gör inte jag.
Den andra delen av grafiken stöder min hypotes om ett varierande blodsocker i ADHD-gruppen med ett högre och mer spritt HbA1c (s.k. långtidsblodsocker) som mäter glykeringen (försockringen) av ett blodprotein. Förhöjda HbA1c är vanliga hos diabetiker och ett tecken på att man inte har god kontroll på blodsockret. Alla värden som visas i grafiken är ”friska”, även om ADHD-gruppen så smått börjar dras mot diabetiska.
Varierande blodsocker, särskilt när det sjunker snabbt, brukar ge hungerkänslor och trötthet. Inte helt ologiskt då om ADHD-barnen med störd blodsockerreglering får vikt- och koncentrationssvårigheter.
Min tanke är att lågkolhydratkost åt LCHF-hållet, gärna spetsat med MCT-fett typ kokosolja vore något att testa. Det senare planerar jag att återkomma till.
Tack för tipset, E.
MatFrisk Blogg 