Inlägg märkta ‘kostmyter’

Ibland är konventionella beskrivningar så djupt rotade att det är svårt att ens ana alternativa synsätt. En majoritet av kost- och fysiologilitteratur beskriver vårt näringsbehov med kolhydrater i början och vatten sist, närmast som en kuriositet. Utan att gå in på vattnets roll, som gör att det ovillkorligen hamnar först i min beskrivning, så vill jag föreslå ett annat synsätt som rimligen bör ha varit giltigt under större delen av människans evolution*:

  • Fett och glukos är människans huvudsakliga energiråvaror. 
  • I rimlig utsträckning  kan kroppen anpassa sig till och använda  kolhydrater/glukos som energiråvara utan akuta hälsoproblem.
  • Glukosrik mat kommer att, indirekt via insulin, hämma några av homeostasens hormoner som glukagon, adrenalin inklusive övriga katekolaminerkortisol och tillväxthormon.
  • Under insulinets verkan lagras glukos, så långt utrymmet räcker, som glykogen. Vi kan inte lagra mer än ett dygns energibehov i form av glykogen, överskott omvandlas till fettsyror och lagras som väsentligt kompaktare fett.
  • Redan efter ett kortare ätuppehåll, t.ex. en natts sömn, börjar vi gradvis utnyttja fett från egna vävnader.

Runs on fatEtt kilo fettväv anses motsvara 7500 kcal medan 2000 kcal glykogen (ungefär normalt lager av glukos) väger 1,85 – 2,5 kg**. Låt säga att en person i vila behöver 2000 kcal/dygn, det kräver då 1,85 – 2,5 kg glykogen (hela lagret) alternativt 0,267 kg fettväv.***

Observera att jag medvetet inte nämner proteiner då de i sig inte ger energi. När kroppen tagit sitt behov av dess byggstenar, aminosyrorna, kommer överskottet att rensas på sitt kvävehaltiga innehåll, återstoden blir till större delen glukos, en mindre del ketoner.


*) Människan har evolverat under 2 miljoner år eller mer. Mindre än 100 000 år sedan, kanske bara halva den tiden, uppträdde den moderna människan. Det finns fossila och arkeologiska spår som visar att de var samlare och jägare, dock inga som visar förekomst av kylskåp, matvarubutiker eller snabbmatshak. Sannolikt var därför matordningen väsentligt annorlunda än det överflöd vi är vana vid.

**) Det finns många uppgifter om hur mycket vatten varje gram glykogen binder, mellan 2,7 och 3-4 gram.

***) Detta under den osäkra förutsättningen att energiråvaror är likvärdiga, som traditionalister uttrycker det; ”alla kalorier är lika”.

Annonser

Vilka är en fara för folkhäldan

Källa: Sydsvenskan

Efter det publicerade Helsingborgs Dagblad en chatt med kostekonomen, dietisten och läraren Birgit Josefson som skrivit inlägget ovan. Länk till chatten, den är intressant.

Så replikerar forskaren Uffe RavnskovExperter som tror de vet bäst är en fara för folkhälsan samt författaren Lars Erik Litsfeldt: Acetonet i smöret kommer från kossan, Facebook med den oavkortade texten här.

Detta är brevet som politikerna i Svedala fick:

Hej

Några föräldrar från er kommun har bett mig hjälpa dem med att ändra skolmaten. Jag har fått veta att ni ska fatta beslut om detta och jag hoppas att ni kommer att ändra kosten till det bättre. Vad det bättre är ska jag förklara.

Jag har forskat inom området kost och kolesterol sedan 25 år, publicerat mer än 100 vetenskapliga artiklar och flera böcker om ämnet. Min konklusion av detta är att kolesterolkampanjen är den största medicinska skandalen i modern tid. Den värsta effekten är kampanjens kostråd, som publicerades i början av 80-talet. Ett par år senare startade nämligen en fetma- och diabetesepidemi, som har spritt sig till de flesta av världens länder, inklusive Sverige.

Jag förstår att dietisterna följer Livsmedelsverkets rekommendationer Tyvärr följer deras experter inte med i den medicinska litteraturen. I åtskilliga år har jag och några av mina kolleger bett Livsmedelsverket om att hänvisa till de studier, som de påstår bevisar att mättat fett är farligt och att man hellre bör äta en mat som innehåller mycket kolhydrater. Det vanliga svaret har varit att ”det finns tusentals”. Våren 2009 publicerade Livsmedelsverket äntligen en lista på 72 studier som de påstod skulle visa att mättat fett är farligt för hälsan. Tillsammans med elva kolleger granskade jag listans alla artiklar och vi kom fram till att endast två kunde sägas ge stöd åt detta påstående. Vår kommentar publicerades i Dagens Medicin 2009: Livsmedelsverket bör sluta med kostråd till allmänheten. Och vi är inga amatörer. En av underskrivarna var, som det framgår, Lars Werkö, den dåvarande chefen för SBU; en annan var Tore Schersten, före detta sekreterare i Medicinska Forskningsrådet

Ulf Boman på Livsmedelsverket svarade att deras råd endast var riktade till friska personer. Vår kommentar  till hans svar kan läsas här: Var finns Livsmedelsverkets expertis när den behövs bäst?

Sedan dess har de flesta internationella experter erkännt att varningarna mot det nättare fettet är grundlösa. En av dem är den danska professorn Arne Astrup, som i många år har varnat mot det mättade fettet. Nyligen publicerade han emellertid denna artikel  A changing view on SFAs and dairy: from enemy to friend, och det finns många fler experter, som har förstått att de feta mejeriprodukter och alla andra födoämnen med en hög halt av mättade fettsyror.är nyttiga. Den senaste är Richard Smith, tidigare redaktör på British Medical Journal, en av världens mest respekterade medicinska tidskrifter. Jag har bifogat hans artikel.

Att ersätta smör med margarin har till och med visat sig vara hälsovådligt. Barn som äter mycket margarin och omega-6 löper en större risk att få astma och allergiska sjukdomar. Dessutom innehåller margarin många toksiska kemikalier vars hälsoeffekter på längre sikt är okända; läs till exempel denna artikel i Aftonbladet

Jag tycker därför att ni bör lyssnar på föräldrarna. Det är inte farligt att ändra åsikt. Jag hyser stor respekt för människor som offentligt erkänner att de tagit fel. Dessutom är Livsmedelsverket hälsofarliga råd endast rekommendationer; ingen kan tvingas att följa dem.

Med vänlig hälsning
Uffe Ravnskov, med dr, docent
Ordförande för THINCS, The International Network of Cholesterol Skeptics
www.ravnskov.nu/svuffeMina böckerMy newslettersWikipedia

Apropå en passus i Birgit Josefsons första inlägg:

Vi har sedan 2011 en lag som säger att skolan ska servera näringsriktig mat som bygger på de näringsrekommendationer som finns (NNR 2012).

Kan någon hjälpa mig att finna detta lagrum?

Förvirrat om myter, mat och hälsa

Publicerat: 2015-06-09 i Fetter, myter
Etiketter:

Fett, myter och dieterKälla: NSD

Resultat av en studie är aldrig starkare än sin största felkälla och i kostsammanhang hjälper det inte långt med 100 000 deltagare och 28 år om redovisningen av maten är bristfällig. Vad åt du till exempel förra veckan, på tisdag? Observationsstudier kan på sin höjd generera hypoteser att testa.

Matthias Lidin var en av föreläsarna på Fettskolan, en utbildningsdag som landstinget höll på fredagen. Han är anställd vid livsstilsmottagningen vid Karolinska sjukhuset och är även doktorand i folkhälsa vid Karolinska institutet.

Han föreläste under rubriken ”Fett, myter och dieter”, där han försökte bringa ljus i djungeln av förespråkare av olika dieter och där kostråd som ges är motstridiga.

Vilka ”tunga bevis” åberopar Mattias Lidin när han försöker bringa ljus över följande myter?

”Sjukvården är inte enig i råden för hälsosam mat”.

– Helt fel. Sjukvården följer råden i Nordisk näringsrekommendation som ges ut av Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket har sedan några år insett att deras rekommendationer endast gäller friska människor. Sjukvården har i stor utsträckning ”ickefriska” kunder.

”Sjukvården förespråkar fettsnål mat”.

– Stämmer inte. Vi har gjort det men inte längre. Vi förespråkar rätt fett, de livsnödvändiga fetterna. Fleromättat och enkelomättat fett. Nötter, olja, fisk och avocado – där har du det. Allt mättat fett är inte bra.

De ”livsnödvändiga fetterna”, de essentiella är omega-3-fettsyran linolensyra och omega-6-fettsyran arakidonsyra. Eftersom båda är fleromättade är de oxidationsbenägna (härsknar lätt). Vi behöver dem, men enbart som byggnadsmaterial, inte som allmän energigivare.

”Kokosfett är nyttigt”.

– Definitivt inte. Det innehåller mättat fett trots att det är vegetabiliskt fett.

Om man jobbar på Karolinskas livsstilsmottagning är man sannolikt tungt påverkad av Mai-Lis Hellenius, känd LCHF-kritiker som företräder ”ät mindre och spring mer”.

Matthias Lidin ger media, bloggare på internet och sociala medier en stor del av skulden i mytbildningarna.

– En del av råden som ges på nätet stämmer inte. Och media, i synnerhet kvällstidningarna, påverkar mycket. Det kommer en ny studie, och har vi tur så ringer de oss. Ofta ringer de någon annan först och så får vi komma in senare och reda upp det hela.

Som jag ser det är det mängder av råd på internet som är allt mellan tveksamma och grovt felaktiga och det gäller i minst samma grad andra media.

Nutrition myths

Much of the dietary information presented as fact is actually myth, according to an article co-authored by a researchers at the Palo Alto Medical Foundation Research Institute (PAMFRI), Stanford and Albert Einstein College of Medicine.

Min tolkning: Mycket av den kostinformation som presenteras som fakta är myter enligt en artikel av forskare från Palo Alto Medical Foundation Research Institute (PAMFRI) vid Stanford and Albert Einstein College of Medicine.

Källa: American Family Physician och den bakomliggande studien i sammanfattning.

Man studerade råd om vitaminer och mineraler, kolhydrater, proteiner, fetter, kostfibrer samt hur energiintag relaterade till viktminskning. Man fann att de bästa kostmodellerna delade gemensamma parametrar med ett gemensamt tema, undvik kraftigt processad mat, välj så nära naturen den kan komma.

Ur studien:

  • Högfettkost kan ge och vidmakthålla lika mycket eller större viktnedgång som lågfett- eller lågenergikost och  mat med mycket mättat fett ökar nödvändigtvis inte dödligheten.
  • Fibrer som tillförs till processad mat har inte de hälsofördelar som tillskrivs (fibrer i)* frukter och vegetabilier.
  • Att äta 3500 kcal mindre per vecka resulterar inte i en viktminskning på ett pound. (454 gram)

*) Edit: Förtydligande för att undvika missförstånd.