Inlägg märkta ‘artegen mat’

Kan spenat motverka fettlever?

Publicerat: 2019-01-13 i 16:8, 5:2, 5:2-modellen, Artegen föda, Blodsocker, fasta, Fasta, fatty liver disease, fettlever, Fruktos, glukos, HbA1c, HFCS, NAFLD
Etiketter:, , , , , ,
4

Fettlever, leversteatos, är en vanlig leversjukdom som drabbar cirka 25 procent av befolkningen. De vanligaste orsakerna är övervikt eller hög alkoholkonsumtion. Än så länge saknas ett läkemedel för att behandla sjukdomen. Nu har forskare från Karolinska Institutet visat hur ett ökat intag av oorganiskt nitrat kan förebygga fettinlagringen i levern.

Källa: diabetesportalen / Pressmeddelande från Karolinska Institutet

För ett antal år sedan skulle alkoholism ha varit den närmast självklara förklaringen till dessa leverskador. Dock satte absolutister och lågförbrukare av alkohol käppar i hjulet för den överförenklade förklaringen. Många av dem åt/äter dessutom ”nyttigt” med tidens mått mätt. Se internetmedicin.se för info om alkoholinducerad leversjukdom.

I länken ovan hävdar man att 50-60% av leversjukdomen har alkohol som orsak. Den självklara följdfrågan bör då vara;

”Vad förorsakar de återstående 40-50 procenten?”

Leverförfettning innebär, som jag ser det, att levern försöker göra ”något vettigt” av det blodet transporterar dit. Ett av dessa ämnen är alkohol, levern fokuserar på att eliminera den uppenbart hälsoskadliga alkoholen och i en räcka omvandlingar producerar den fett. Om det sker i rimliga mängder kommer levern att exportera detta fett via lipoproteinet VLDL, mätt som triglycerider (TG)*. Om och när mängden är för stor och ofta förekommande så kan även till synes små mängder kvarvarande fett gradvis lagras till problematiska nivåer.

Ett annat ämne som vi inte har någon som helst förmåga att använda ”rakt av” är den enkla sockerarten fruktos som ger födoämnen sötma. Det utgör hälften av disackariden sukros, vanligt vitt socker. När fruktosen förekommer som en obunden molekyl, t.ex. i honung, blir den söta smaken långt intensivare. En överdimensionerad majsproduktion har gett HFCS (High Fructose Corn Syrup) med 55% fruktos och mer.

Äter/dricker man sockerrikt, kanske även sockersötat, faller ansvaret tungt på levern.

  • Protein, t.ex. i de röda blodkropparna, glykeras (försockras) vid kontakt med blodsocker och tappar hela eller delar av sin funktion.
  • Hos diabetiker mäter man detta som HbA1c.
  • Då diabetiker (framförallt de insulinbehandlade) ofta mäter sitt blodsocker försöker man finna ett samband mellan dessa värden och HbA1c.
  • En störande faktor är fruktos! Beroende på vilken källa man läser anses dess glykerande effekt vara 6-10 gånger högre än för glukos (blodsocker) men till all lycka är levern extremt fokuserad på att plocka ut fruktos ur blodet och redan vid första passagen elimineras uppåt 80%.
  • Äter/dricker du något fruktosrikt ökar då den akuta belastningen på levern och fettbildning är en logisk utväg.

Här har jag skrivit mer om fruktos Visat: fruktsocker ökar frossande

Efter denna inledning om leversteatos, även kallad förfettad lever eller NAFLD (Non Alcoholic Fatty Liver Disease) är det dags att fortsätta i den länkade texten. (Termerna är inte ekvivalenta men duger i detta sammanhang.)

En högre andel grönbladiga grönsaker i kosten kan minska risken att utveckla fettlever. I en studie publicerad i PNAS visar forskare från Karolinska Institutet hur ett ökat intag av nitrat, som förekommer naturligt i flera typer av grönsaker, minskar fettinlagringen i levern.

När man tillför något till kosten (senare i texten nämns att 200 gram spenat har en skyddande verkan) är det sannolikt att man minskar på något annat. Jag har ännu inte läst fulltexten och vet därför inte om man försökt ta reda på vad i kosten som typiskt väljs bort.

– När vi gav nitrat till möss som gått på en västerländsk diet med mycket fett och socker så såg vi en signifikant lägre andel fettinlagring i levern, säger Mattias Carlström, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.

Enligt diskussionen i slutet av studietexten nämns att nitrat från t.ex spenat inte är den aktiva komponenten, det är istället nitrit som bildas genom bakteriers aktivitet. Detta framgår bland annat av att om man ger nitrat till bakteriefria möss så uteblir den positiva effekten. Detta ger anledning till ytterligare tankar:

  • Nitritsalter används för att preparera charkuteriprodukter. ”Nitrit finns ofta i mycket lägre halter än nitrat i grönsaker och i vatten, men däremot används ämnet ofta som livsmedelstillsats i charkprodukter för att förhindra att bakterien Clostridium botulinum ska tillväxa, en bakterie som kan vara mycket farlig för människor.” Källa: Livsmedelsverket.
  • Givet att nitrit är den aktiva kväveoxid som ger goda hälsoeffekter, är det då skadligt eller fördelaktigt att använda dem som nu görs?

Jag har förståelse för att använda t.ex. möss och andra försöksdjur om man vill studera ”korta” händelsekedjor som kan ha betydelse för människor. Men här är det fråga om en mycket lång kedja, dessutom är mössens artegna kost definitivt inte fett- och sockerrik.

Min fundring är enkel: Ta reda på och eliminera de huvudsakliga orsakerna till icke alkoholrelaterad steatos som alternativ till att fortsätta äta ungefär som förr och lägga till 200 gram spenat dagligen!

I facebookgrupperna Smarta Diabetiker (I skrivande stund 12646 medlemmar) och Smarta Diabetikers Recept  (11614 medlemmar) finns många med omfattande egna erfarenheter av att utan större åthävor och onödig extra medicinering lösa hälsoproblem via en bättre förståelse för matens betydelse för måendet. Om du hittills valt bort facebook kan detta vara det avgörande skälet att gå med.

*) TG mäts normalt efter nattfasta och visar hur levern försöker exportera fett från egen produktion och lager. Ett enkelt sätt att underlätta det är att ge utrymme i ämnesomsättningen. Korttidsfasta i form av 16:8-metoden innebär att allt du äter hålls inom ett ”ätfönster” på 8 timmar, under övriga 16 timmar tillåter du kroppen att försörja sig på egna lager. Även 5:2-metoden ger ett par dar i veckan då levern får chans att kvitta sig från överflödigt fett.

AMP-activated protein kinase activation and NADPH oxidase inhibition by inorganic nitrate and nitrite prevents liver steatosis

Tarmbakterier och överlevnad vid cancer

Publicerat: 2017-11-03 i Artegen föda, Cancer, tarmbakterier
Etiketter:, ,
0

Vilken typ av bakterier en cancerpatient har i tarmarna kan påverka hur hen svarar på behandlingen immunterapi. Det visar forskning på patienter med lung-, hud- eller njurcancer som publiceras i tidskriften Science, rapporterar SVT Vetenskap.

Forskarna kartlade vilka bakterier som fanns i patienternas tarmar, och kunde se att de som svarade bäst på behandlingen var de som hade en varierad tarmflora och mycket av särskilt bra bakterier.

Källa: Västerbottens-Kuriren

När den Västerländsk civilisationen ursprungligen trängde fram i jungfruliga områden var det inte bara nya levnadsvanor och mat man förde med sig utan även sjukdomar inklusive cancer. De medföljande läkarna noterade att det från början var i princip cancerfritt, men redan inom ett eller ett par årtionden började den dyka upp. Till skillnad från många andra sjukdomar är cancer, så vitt vi vet, inte smittsamt och det vi idag skyller på ”miljögifter” och föroreningar var knappast spridda ens en bråkdel mot idag. En av de faktorer som påverkar cancer, kanske även utlöser, kan därför vara den mat vi äter.

Enligt artikeln menar Ola Winqvist, professor och överläkare i klinisk immunologi vid Karolinska Institutet, att ”Det här visar på ett övertygande sätt att tarmfloran är viktig för att cancerbehandlingen ska fungera, och vi börjar förstå vilka typer av bakterier som ger god effekt. Nu måste vi undersöka hur vi kan påverka tarmfloran så att vi kan rädda våra patienter…”

Min åsikt är att det är tänkbart och rimligt att vi med dålig mat, snabbt eller på sikt, kan påverka, utarma och fördärva en tarmbakterieflora. Tarmbakterier, ”goda” såväl som ”onda” och vilka som helst däremellan lever mycket korta liv och i intensiv konkurrens. De som får gynnsamma levnadsomständigheter kan och kommer att ta större ”marknadsandelar” på andras bekostnad, kanske eliminera några helt. Om detta kan ske känns det rimligt att utvecklingen kan ”tippas” åt andra hållet med bra mat samt att man återintroducerar ”goda” bakterier som eventuellt saknas.

”Onda”, ”goda” och neutrala bakterier är spelare där fördelningen dem emellan bestäms av miljön de lever i. Man behöver knappast vara en särskilt framstående tänkare för att inse att mat och dryck vi stoppar i oss vanligen hamnar i och utgör tarmflorans arbetsmaterial och drivkälla.

Den egentliga frågan, som artikeln inte ens snuddar vid, är om olämplig bakterieflora drar med sig cancer eller om dåliga matvanor ligger bakom både cancer och suboptimal tarmbakterieflora.

Jag har inte läst den bakomliggande studien och vet därför inte om det finns tolkningsfel mellan skribenten och den bakomliggande studien.

 

Möss i New York City får fettlever!

Publicerat: 2017-10-09 i Artegen föda, Djurstudie, NAFLD, skitstudie
Etiketter:,
3

With all its hustle, bustle, concrete, and congestion, they say New York City changes people. And that may be true, but according to a new preprint study posted on bioRxiv, urban life is also changing the city’s mice—right down to their very genes. Mice collected from around the city showed changes in their RNA in genes involved in digestion and metabolism relative to their country counterparts, New Scientist reports. Among these genetic changes the scientists found one involved in the production of omega-3 and omega-6 fatty acids, mirroring a similar change in humans that cropped up around the time our species switched from a hunter-gatherer lifestyle to one based on agriculture. Like humans who consume high quantities of fat, the city mice also showed signs of enlarged livers and genetic changes associated with nonalcoholic fatty liver disease, results the researchers speculate may be from all the human fast food in their diets.

Min tolkning: New York City förändrar människor, numera även visat för möss. Möss som fångats visar förändrat RNA i gener som är associerade till ämnesomsättningen.

Sista meningen är jag lite mer noggrann med: Som hos människor som äter stora mängder fett visar stadsmössen tecken på förstorade levrar och genförändringar som associeras till NAFLD, Non Alcoholic Liver Disease, fettlever som ej beror på alkoholkonsumtion. Forskarna spekulerar i att det beror på all snabbmat som de äter.

Källa: sciencemag.org

Vilket är ditt spontana första intryck av detta? Kan det bygga på följande komponenter:

  • Fet mat
  • Genförändringar
  • Fettlever
  • Snabbmat

Kanske kombinerat såhär: Möss som äter människors feta snabbmatrester får fettlever och genförändringar? Det är min första känsla, du kanske har en annan och mer nyanserad bild.

Man kan börja fundera med många olika ingångar till detta, jag väljer att börja med ”genförändringarna”. DNA är vår arvsmassa, en lång spiralformad struktur som finns i varje cellkärna. Givet att vi inte är sjuka så är denna arvsmassa identisk i varje cell oavsett var i kroppen den än är belägen. Vi har alltså ingen specialiserad ”leverDNA”, ”bukspottkörtelDNA” eller något annat.*

DNA är en slags ”ritning” över alla olika celltyper och strukturer som förekommer i kroppen och ligger till grund för att bilda t.ex. hormoner och enzymer som varje situation kräver. Eftersom myriader av sådana processer ständigt pågår i de enskilda cellerna och DNA bara finns i ett exemplar i cellkärnan så kan man inte använda ”originalritningen” utan förenklade kopior, RNA, istället. De nyproduceras allt efter behov, ibland med små justeringar. Detta kallas epigenetik och påverkas av miljön där maten är en faktor.

Man finner att stadsmössens RNA i vissa stycken är annorlunda än lantisarnas. Blir du förvånad?

Sedan är man snabb att döma stadsmössens mat som i första hand ”fettrik”. Må så vara, men ännu mer övergripande så är den industriproducerad snabbmat med mängder av hitte-på-ingredienser och annat som en rural frigående lantmus sannolikt aldrig skulle äta så stora mängder av.

Min slutsats är att artegen mat är bättre än industriproducerad snabbmat. Åtminstone för möss.

*) Ett viktigt undantag är att cellernas mitokondrier, strukturer som konverterar det vi äter till energi som celler förstår att använda. De har ett eget mitokondrie-DNA.

 

Katter som ”äter ute” har lägre diabetesrisk

Publicerat: 2017-01-17 i Artegen föda, Djurstudie, Evolution, Kolhydrater
Etiketter:, , ,
0

vk-torrfoder-diabetesrisk-fo%cc%88r-katter

Syntolkning av bild:

Torrfoder diabetesrisk för katter

Katter som främst äter torrfoder löper större risk att drabbas av diabetes. Men övervikt är den största riskfaktorn, enligt en studie på drygt 2 000 katter som gjorts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Källa: Västerbottens-Kuriren

Katter är rovdjur och vare sig vegetarianer eller ens allätare. De gnager i sig en del växtdelar, kattgräs, för att kunna bilda bollar av osmältbara ämnen som de sedan spyr upp. I övrigt har de inget näringsmässigt utbyte av växtdelar.

Studien från SLU noterar att det finns en koppling mellan katters övervikt och diabetes, men om deras slutsats är så kategorisk som VK-texten antyder är inte lätt att veta utan att ha den tillgänglig.

VK skriver: Att övervikt kan leda till diabetes är inte så förvånande.

Den korta notisen avslutas nämligen på följande sätt:

Hos tjocka katter syntes inget samband mellan torrfoder och diabetes, vilket antas bero på att övervikten i sig är en så stor riskfaktor.

Sannolikt grundas optimal hälsa av en artegen kost, det katter och för den delen alla andra djur är evolutionärt anpassade till. På grund av tillverkningsmässiga, hållbarhet samt ekonomiska skäl används en för katter onaturlig mängd kolhydrater i framställningen av torrfoder. Det överbelastar och utmattar delar av katternas metabolism då de inte är anpassade för detta.

Intressant nog gör man även följande observation:

Hos tjocka katter syntes inget samband mellan torrfoder och diabetes, vilket antas bero på att övervikten i sig är en så stor riskfaktor.

Hur påverkar man nu detta? Studien visar på lösningen även om man uttrycker sig bakvänt.

Innekatter löper större risk att drabbas än katter som går ute.

Min tolkning: Katter som äter (mer) arteget har lägre diabetesrisk.

Metabol flexibilitet?

Publicerat: 2016-06-06 i Artegen föda, Fetter, glukagon, glukos, Glykogen, Insulin, triglycerider, vatten
Etiketter:, , , , , , ,
0

För överlevnad är biologiska system beroende av många samverkande mekanismer, sammanfattade i begreppet homeostas, detta innebär att kroppen som helhet är stabil trots varierande betingelser, här några viktiga exempel.

  • Vår kroppstemperatur är påfallande jämn i ett smalt intervall där våra enzymer arbetar effektivt, bara några få grader från nivåer som dödar oss.
  • Mer än två tredjedelar av vår kropp är vatten, det enskilt viktigaste ämne vi ständigt måste ha tillgång till för att övriga processer skall vara meningsfulla. Homeostasen ger oss törst som signal att dricka och urinen transporterar bort både vätska och avfall inklusive en del av det vi ätit/druckit i överskott.
  • Blodet bär runt energiråvaror till alla våra celler från maten men även från det vi sedan tidigare lagrat i olika förråd i form av fettsyror, aminosyror och glykogen. 

Hos en frisk person ger en fullt fungerande homeostas förmågan att anpassa sig till i stort sett alla Jordens miljöer så när som de med extrema temperaturer och syrebrist. Detta kallar jag metabol flexibilitet. Om sjukdom eller livsstil ständigt driver en eller flera av homeostasens ingående parametrar till eller nära sina ytterlägen blir vi metabolt inflexibla.

Figure-1-Metabolic-flexibility-and-metabolic-inflexibility-model-for-postabsorptive-and

Källa: researchgate.net

Homeostasen använder ett antal hormoner för att förse blodet med energibärande ämnen beroende på förutsättningarna. Dit hör glukagon, kortisol, adrenalin och tillväxthormon. Insulin samverkar med och motverkar effekterna av glukagon, men har även andra effekter inom homeostasens ramar.

  • Insulin ökar glukosupptag samt glykogensyntes (lagrar undan blodsocker) i muskler och lever.
  • Insulin sänker kroppens glukoneogenes (nyproduktion av glukos).
  • Insulin ökar fettsyrasyntesen i levern, möjligen även i fettväven.
  • Insulin ökar fettcellers upptag av blodsocker som bildar glycerol och binder tre fettsyror till en triglycerid, en fettmolekyl. Den senare processen kallas förestring och innebär att en vattenmolekyl avskiljs där fettsyrorna och glycerolen binder till varandra. Var gång det bildas en fettmolekyl i fettväven avges tre vattenmolekyler till blodet.
  • Insulin förhindrar fettcellernas triglycerider att spjälkas till sina beståndsdelar (lipolys) som förberedelse att transporteras i blodet.
  • Insulin förhindrar nedbrytning av protein. Detta innebär att skadade vävnader inte avlägsnas, redan insulinnivåer man når efter en vanlig måltid räcker.
  • Insulin ökar upptaget av cirkulerande aminosyror. Detta ger en anabol effekt (”byggande”).
  • Insulin ökar produktionen av magsyra.
  • Insulin minskar njurarnas avgivning av natrium.

Flera andra effekter av insulin finns.

Friska människor kan anpassa sig till mycket skilda livsbetingelser, detta beroende på en hög flexibilitet i homeostasen. Ett ständigt höjt insulin, oavsett om det beror på den mat vi äter, injicerat insulin eller på hög egen produktion, hämmar kroppens förmåga att hantera och mobilisera alternativa energikällor, vi blir metabolt inflexibla. Min övertygelse är att en artegen kost (det vi ätit under större delen av evolutionen) ger god, möjligen optimal, metabol flexibilitet.

Metabol inflexibilitet kan resultera i svajigt blodsocker och/eller oönskad kroppsmassa. Något du känner igen?

Vår kropp är ett nätverk av celler som kommunicerar med sin lokala omgivnining men även tar order från avlägsna källor via hormoner. Celler omges av dubbelväggiga membran för att skilja insidan från omgivningen. I membranen finns specialiserade portar som släpper in ämnen cellen behöver. Ut kommer dels avfall, dels ämnen som cellen producerar. Det finns vissa likheter med datorer (celler) i lokala nätverk (samverkande celler) och vidare till Internet (hormoner).

Minska mängden meningslös mat (och dryck)

Publicerat: 2016-05-12 i Artegen föda, övervikt, Blodsocker, Fruktos, glukos, GLUT4, Glykogen, Insulin, Kolhydrater, lågkolhydratkost
Etiketter:, , , , , , , ,
0

Linus Pauling

Vi behöver essentiella (livsnödvändiga) näringsämnen och energigivare i tillräcklig omfattning, överflöd är inte en fördel. Våra kroppar har en mängd system för att omforma, dela upp och vid behov lagra undan sådant vi för ögonblicket inte behöver. Detta ingår i homeostasen, kroppens nätverk av balanserande funktioner som bland annat anpassar miljöns förutsättningar till kroppens behov.

Alla essentiella (livsnödvändiga) näringsämnen behöver inte finnas vid varje måltid, vår förmåga att lagra för framtiden är betydande. Behoven är dessutom individuella, ibland beroende på sammansättningen av maten i övrigt. Vi måste vi komplettera med de essentiella komponenterna senast när våra lager av dem sjunkit till eller under den kritiska nivån. Å andra sidan är överkonsumtion vare sig önskvärt eller ens tolerabelt.

  • Energigivande ämnen som är direkt skadliga i överskott i blodet är cykliska monosackarider som glukos, fruktos och galaktos. En av dessa, glukos, är nödvändigt i liten utsträckning (<30-50gram/dygn) men inte essentiellt att äta då de produceras vid behov. För att balansera tillgång och efterfrågan mot risken för överskott* finns ett par hormoner med i stort sett motsatta verkningar, insulin och glukagon.

Enligt min erfarenhet signalerar kroppen väldigt tydligt, t.ex. törst vid vattenbrist och ibland en närmast oemotståndlig lust att äta något salt. Ibland kommer signalerna ofokuserat men oemotståndligt i form av en allmän hungerkänsla trots att man objektivt sett inte behöver äta. Rimligen borde en klart överviktig/fet person inte äta förrän vikten åtminstone rör sig i rätt riktning. Tyvärr fungerar det vanligen inte så hos särskilt många.

  • Min hypotes: En kost som är gles på essentiella näringsämnen, även om den är energirik utöver behovet, ger subtilt eller uttalat hungersug.

Om man då äter är det logiskt om homeostasens mekanismer, bland annat insulin, lagrar undan överskott till snabblager (glykogen i muskler och lever) eller längre tids lagring i fettväv eller där det för ögonblicket får plats**.

Om vi äter så att alla essentiella behov är fyllda minskar risken för att homeostasen kallar på mer mat, det är då lättare att hålla en lagom vikt. Då kolhydrater*** enbart tillför energi och snabbt måste elimineras ur blodet för att inte ge långtidsproblem, är det logiskt att kraftigt minska dessa i maten.

Så fungerar LCHF, mat med låg mängd kolhydrater, normal mängd proteiner och resten från fettkällor som liknar människans eget, naturligt animaliskt fett, där essentiella behov fylls så att tillgången ständigt matchar behovet. Kombinera gärna med kort- eller långtidsfasta för att efterlikna ätmönster människan har följt före kylskåp, Donken och 7-Eleven.

Här en video där Tom Naughton, mannen bakom filmen Fat Head, berättar om sitt bokprojekt om mat och hälsa för barn. Efter 17-18 minuter berättar han samma saker som jag skrivit här ovan, att näringsgles mat ger hungerkänslor.

*) Hos friska är en normal mängd glukos i blodet (blodsocker i 5-6 liter blod) mellan måltider cirka 5 gram. Redan om den varaktigt stiger till 7 gram ger det allvarliga risker på sikt, en del är invalidiserande (blindhet och amputation), en del direkt livshotande.

**) Fruktosöverskott hamnar ofta i levern och kan ge NAFLD, en icke alkoholberoende leverförfettning.

***) Skilj på kemins kolhydrater, de som spjälkas till glukos, fruktos och galaktos och ”mat med kolhydrater” där det kan finnas vissa essentiella ämnen.

Vad bör du äta?

Publicerat: 2016-05-11 i Artegen föda, C-vitamin
Etiketter:
1

Antag att du i lugn takt vill gå ner i fettvikt, 1 kg/år lika med 2,8 gram/dag. Med traditionellt kaloriräknande innebär det att 21 kcal/dag tas från fettväven. Om det stämmer räcker det att dagligen avstå från en knapp 1/2 Wasa Sport. Omvänt kommer en extra sådan daglig brödbit (150 hela bröd på ett år) att ge 1 kg fettväv. Vi talar om någon enstaka procent eller mindre av det dagliga energiintaget, hur svårt kan det vara? Se utförligare diskussion här.

  • Du kanske ”äter vad du vill” och är långsiktigt viktstabil inom något eller par kilos intervall utan att göra något väsentligt åt det. Du ligger i huvudsak i det jag vill kalla trivselzonen. Grattis, för ögonblicket åtminstone, det kan ändra sig fortare än du tror.
  • Du kanske äter rejält och fortfarande är viktstabil, åtminstone så länge du är rejält fysiskt aktiv.

Peter Forsberg, 42, är en av av tolv före detta idrottsstjärnor som tävlar i den åttonde säsongen av ”Mästarnas mästare”, som har premiär den 6 mars på SVT.

Programmet spelades in i höstas i Spanien. Men innan dess ville Foppa komma i form.

– Min strategi var att springa bort så mycket fett som möjligt. Nog gick jag ner åtta, nio ­kilo i alla fall. Det är ju ett antal miljoner som kollar så jag ville inte göra bort mig för mycket, säger ishockeystjärnan till Nöjesbladet, och fortsätter:

– När jag slutade med hockeyn hade jag svårt att motivera mig för att träna. Jag har aldrig haft några problem med att gå upp i vikt så att säga, snarare problem att gå ner.

Källa: Aftonbladet

  • Du kanske anstränger dig för att ”äta nyttigt”, håller igen på både det ena och det andra, är fysiskt aktiv men lika f*bannat är vikten utom kontroll. Du är dietistens mardröm, inga råd fungerar på sikt och vad du än gör tittar dom snett på dig och sinsemellan går snacket: ”Dom gör aldrig vad jag säger, dessutom ljuger de om hur mycket dom äter”. Dina eventuella besök i närheten av normalvikten, om de ens förekommer, är kortvariga. Du studsar därifrån som en golfboll mot ett marmorgolv. Fast högre.

Min hypotes är att det inte finns ett kontinuerligt och linjärt samband mellan hur mycket energi vi äter och det energibehov vi har för att överleva samt hur vi är fysiskt aktiva inklusive motion. Jag ska försöka utveckla resonemanget stegvis.

Extremt tjock man

  • Vi har evolverat (utvecklats) under årmiljoner och dragit fördel av en snabbt ökande hjärnvolym. Vår hjärna utgör ungefär 2% av kroppsvikten men drar 20% av energin under lugna betingelser och den är ständigt ”på”. (Även om den förvånansvärt ofta verkar vara inlindad i aluminiumfolie).
  • Vår tankeförmåga har gett oss fördelen av att sprida oss över nästan varje del av världen men ändå kunna hitta näring från källor som till del är förädlade med det vi kallar essentiella näringsämnen. Nackdelen är att om man väljer mat med okompenserade brister så ökar risken för sjukdom, till och med oförmåga till reproduktion.*
  • Essentiella (livsnödvändiga) näringsämnen är sådana vi inte själva kan bygga utan måste äta. Ett exempel är C-vitamin där människan delar oförmågan att själv producera med några andra primater, marsvin, fladdermöss, vissa fiskar och några fåglar. Sannolikt tillbakabildades ”vår” förmåga att bilda C-vitamin under en tidig och mycket lång period där fruktkonsumtionen var betydande bland de som kom att utgöra våra förfäder.
  • Med en artegen kost med alla essentiella näringsämnen kan en frisk människa bygga precis alla komponenter i kroppen, leva väl och reproducera sig.

Fortsättning följer

*) Den allmänna uppfattningen är att evolution selekterar bra egenskaper och ”förädlar” avkomman. Den processen är oerhört långsam under överskådlig tid (hundratals generationer). I praktiken är motsatsen, eliminering av livsoförmögna, miljontals gånger effektivare. Exempel: Utan medvetna tillskott av vitamin B12 kan veganer inte producera avkomma som överlever. Evolutionen sätter en definitiv spärr, ren vegansk kost till den moderna människan begränsar reproducerbarheten vilket visar att den inte är långsiktigt förnuftig.

Gör Sahlgrenska en ”Macchiarini”?

Publicerat: 2016-04-03 i Artegen föda, Överviktsoperation, fetma
Etiketter:, , , ,
0

Nu vill man på Sahlgrenska i Göteborg magoperera barn från 13 års ålder.

Den som leder forskningsstudien där barn och unga ska genomgå gastric by pass är Torsten Olbers, överläkare vid kirurgkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjuk­huset. Han börjar bli van vid kritiken.

– Folk tror att bantning funkar. Det gör inte det. När man går ner i vikt så vill kroppens alla signalsubstanser återgå till ursprungsvikten igen. Kroppen är inte konstruerad att gå ned i vikt.

De som påstår att det enbart handlar om kost, motion och föräldraansvar bidrar bara till en fortsatt stigmatisering kring personer med fetma, enligt Torsten Olbers.

– Det är ofta normalviktiga som slår sig för bröstet och påstår det. Det finns delar som handlar om emotionellt ätande, trauma i barndomen och så vidare, men de som är riktigt stora har fler fettdrivande gener än övriga.

Källa: vt.se

Visst, Torsten Olbers, generna har kanske ändrat uttryck sedan t.ex. 40-50-talet när jag var ung. Men vad beror det på?

Wiren - video

Video med kirurg och professor Mikael Wirén

När kon själv får välja

Publicerat: 2015-12-29 i Artegen föda, Jordbruk
Etiketter:
1

SR-kor

Fet yoghurt, grädde och smör har blivit populära produkter och efterfrågan på mjölkfett har skjutit i höjden. Därför har mjölkbranschen vänt sig till forskarna på Sveriges lantbruksuniversitet för att få korna att mjölka fetare mjölk. Men det går lika bra med gammal forskning.

– Forskningen är gjord, men läs den baklänges, säger Rolf Spörndly som är foderforskare på SLU.

Källa: Sveriges Radio

Nåja, man kan se det ur ett alternativt perspektiv; Den forskning han syftar på skrevs ”åtabak” (baklänges). Forskningen borde ha skett för att se vad kor äter när de själva får välja, det som kan kallas artegen föda.

Kor som ska äta gräs?

Publicerat: 2015-11-23 i Artegen föda, Jordbruk, Utblick
Etiketter:,
2

Vetenskapsradion sände denna morgon (måndag 23 november 2015) ett kort inslag med en forskare som försöker avla fram kor som skall äta gräs och samtidigt ge stora mängder mjölk. Avsikten är att minska mängden kraftfoder.

Vetenskapsradion

Källa: Vetenskapsradions nyheter, inslaget börjar efter ungefär 2:35. Ett kort citat:

  • Kor är ursprungligen gräsätare. Min kommentar: Kor är gräsätare som av människor tvingats överge sin artegna kost.

Jag uppskattar ambitionen att börja utfodra korna med artegen föda. Släpp dem gärna ”på skogen” där de kan ta hand om sly och en och annan sork. Det var i vart fall de kor vi hade i min barndom gärna använde som tilltugg när tillfälle gavs.

Lycka till, professor Kjell Holtenius och medarbetare, 300 kor vid forskningsanläggningen utanför Uppsala.

Äldre inlägg