Arkiv för kategori ‘Vitamin’

#06 – Kylomikronen / chylomicron

Publicerat: 2020-11-10 i ApoB-48, Apolipoproteiner, endocytos, Kylomikroner, lipoprotein, Vitamin
Etiketter:
0

Fett från vår mat följer till stor del en oväntad väg från upptaget i tarmen till blodomloppet. Kylomikronen (eng. Chylomicron) kan på goda grunder betraktas som det första lipoproteinet i vårt matupptag.

Chylomikronen är det allra största lipoproteinet, specialiserat för att transportera triglycerider/triacylglycerol (fettmolekyler).
Chylomikronen är det allra största lipoproteinet, specialiserat för att transportera triglycerider/triacylglycerol (fettmolekyler).

Fett emulgeras (finfördelas) av gallan till ytterst små droppar. På så sätt kan de följa det vattendominerade tarminnehållet, dessutom ökar ytan mångfalt mot tarmväggens enzymer. I tunntarmen tar vi upp matens fetter, de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K, kolesterol från mat samt galla som nu gjort sitt jobb.

På ”insidan” av tarmepitelet byggs kylomikroner där fetterna och vitaminerna omsluts med ett membran av fosfolipider och får ett för kylomikroner unikt kännetecken, apolipoproteinet ApoB-48 [1] som visar dess ursprung, innehåll och mål. Ungefär 85 – 90% är fett, resten är till ungefär lika delar protein, kolesterol för att ge stadga till membranet av fosfolipider samt en mindre mängd kolesterylestrar (kolesterol bundet till en fettsyra) som åker med inne i kylomikronen vars storlek kan vara 75-1200 nM (nanometer = 0,000 001 millimeter)

När kylomikronen är komplett flyttas den över till lymfsystemet där den i lugn takt följer lymfan till dess de töms ut i blodomloppet. Där åker de med och får ApoE och ApoC2 från ett annat lipoprotein, HDL [2], som vi återkommer till senare. Kylomikronen lämnar gradvis av sitt innehåll till celler vars receptorer reagerar på ApoB-48 medan ApoC2 aktiverar enzymet lipoproteinlipas (LPL) på ytan av mottagarceller. Till dessa hör fettväv, hjärt– och skelettmuskler där dess innehåll av fetter spjälkas av enzymet lipoproteinlipas till två fettsyror och en monoglycerid (en fettsyra där glycerolmolekylen hänger kvar). I detta strippade skick kan de flyttas över till mottagarcellerna. Under överföringen kan en del av dessa fettsyror bindas till blodets transportprotein albumin, i den formen kallas de fria fettsyror. När huvuddelen av fettinnehållet är borta återlämnar kylomikronan ApoC2 till HDL.

Det som återstår är en kylomikronrest (chylomicron remnant), innehållet är i stort sett tömt och storleken nere på 30-50 nM. Skillnaden i volym är enorm, 1:10 till 1:8000. När den når levern kommer kombinationen av ApoB-48 och ApoE att trigga motsvarande receptorer, den sugs upp i levern genom endocytos och bryts ner av dess lysosomer. Den “matinducerade” kylomikronen har fullgjort sitt värv.

I korthet: Kylomikroner och kylomikronrester ingår i ett yttre kretslopp (exogenous pathway) som transporterar fetter och kolesterol med ursprung i tarmen. Den första delen av sin existens tillbringar kylomikronen i lymfan för att sedan övergå till blodomloppet. Den rätt långsamma passagen genom lymfsystemet kan vara ägnad att fördela matens energi över en längre tid. Efter en måltid är koncentrationen hög för att 12-15 timmar senare vara nära noll. De triglycerider (fett) som mäts i blodprov efter en nattfasta kommer därför uteslutande från leverns produktion från energiöverskott som inte förbrukats.

[1] ApoB finns i två varianter, ApoB-100 och ApoB-48. Den senare utgör 48% av den förra. De tillkommande procenten dyker upp i ett senare skede.

[2] https://matfrisk.com/2020/11/21/11-hdl-high-density-lipoprotein/

Vad bör du äta?

Publicerat: 2016-05-11 i Artegen föda, C-vitamin
Etiketter:
1

Antag att du i lugn takt vill gå ner i fettvikt, 1 kg/år lika med 2,8 gram/dag. Med traditionellt kaloriräknande innebär det att 21 kcal/dag tas från fettväven. Om det stämmer räcker det att dagligen avstå från en knapp 1/2 Wasa Sport. Omvänt kommer en extra sådan daglig brödbit (150 hela bröd på ett år) att ge 1 kg fettväv. Vi talar om någon enstaka procent eller mindre av det dagliga energiintaget, hur svårt kan det vara? Se utförligare diskussion här.

  • Du kanske ”äter vad du vill” och är långsiktigt viktstabil inom något eller par kilos intervall utan att göra något väsentligt åt det. Du ligger i huvudsak i det jag vill kalla trivselzonen. Grattis, för ögonblicket åtminstone, det kan ändra sig fortare än du tror.
  • Du kanske äter rejält och fortfarande är viktstabil, åtminstone så länge du är rejält fysiskt aktiv.

Peter Forsberg, 42, är en av av tolv före detta idrottsstjärnor som tävlar i den åttonde säsongen av ”Mästarnas mästare”, som har premiär den 6 mars på SVT.

Programmet spelades in i höstas i Spanien. Men innan dess ville Foppa komma i form.

– Min strategi var att springa bort så mycket fett som möjligt. Nog gick jag ner åtta, nio ­kilo i alla fall. Det är ju ett antal miljoner som kollar så jag ville inte göra bort mig för mycket, säger ishockeystjärnan till Nöjesbladet, och fortsätter:

– När jag slutade med hockeyn hade jag svårt att motivera mig för att träna. Jag har aldrig haft några problem med att gå upp i vikt så att säga, snarare problem att gå ner.

Källa: Aftonbladet

  • Du kanske anstränger dig för att ”äta nyttigt”, håller igen på både det ena och det andra, är fysiskt aktiv men lika f*bannat är vikten utom kontroll. Du är dietistens mardröm, inga råd fungerar på sikt och vad du än gör tittar dom snett på dig och sinsemellan går snacket: ”Dom gör aldrig vad jag säger, dessutom ljuger de om hur mycket dom äter”. Dina eventuella besök i närheten av normalvikten, om de ens förekommer, är kortvariga. Du studsar därifrån som en golfboll mot ett marmorgolv. Fast högre.

Min hypotes är att det inte finns ett kontinuerligt och linjärt samband mellan hur mycket energi vi äter och det energibehov vi har för att överleva samt hur vi är fysiskt aktiva inklusive motion. Jag ska försöka utveckla resonemanget stegvis.

Extremt tjock man

  • Vi har evolverat (utvecklats) under årmiljoner och dragit fördel av en snabbt ökande hjärnvolym. Vår hjärna utgör ungefär 2% av kroppsvikten men drar 20% av energin under lugna betingelser och den är ständigt ”på”. (Även om den förvånansvärt ofta verkar vara inlindad i aluminiumfolie).
  • Vår tankeförmåga har gett oss fördelen av att sprida oss över nästan varje del av världen men ändå kunna hitta näring från källor som till del är förädlade med det vi kallar essentiella näringsämnen. Nackdelen är att om man väljer mat med okompenserade brister så ökar risken för sjukdom, till och med oförmåga till reproduktion.*
  • Essentiella (livsnödvändiga) näringsämnen är sådana vi inte själva kan bygga utan måste äta. Ett exempel är C-vitamin där människan delar oförmågan att själv producera med några andra primater, marsvin, fladdermöss, vissa fiskar och några fåglar. Sannolikt tillbakabildades ”vår” förmåga att bilda C-vitamin under en tidig och mycket lång period där fruktkonsumtionen var betydande bland de som kom att utgöra våra förfäder.
  • Med en artegen kost med alla essentiella näringsämnen kan en frisk människa bygga precis alla komponenter i kroppen, leva väl och reproducera sig.

Fortsättning följer

*) Den allmänna uppfattningen är att evolution selekterar bra egenskaper och ”förädlar” avkomman. Den processen är oerhört långsam under överskådlig tid (hundratals generationer). I praktiken är motsatsen, eliminering av livsoförmögna, miljontals gånger effektivare. Exempel: Utan medvetna tillskott av vitamin B12 kan veganer inte producera avkomma som överlever. Evolutionen sätter en definitiv spärr, ren vegansk kost till den moderna människan begränsar reproducerbarheten vilket visar att den inte är långsiktigt förnuftig.

Fria radikaler, vad är det?

Publicerat: 2015-05-07 i C-vitamin, D-vitamin, D-vitamin, E-vitamin, fri radikal, Fria radikaler, Immunförsvar, Kemi, MUFA - enkelomättade fettsyror, PUFA - fleromättade fettsyror, ROS (Reactive oxygen species), SFA - mättade fettsyror, Vitamin
Etiketter:, , , , , ,
2

Du har hört det många gånger, fria radikaler skadar din hälsa. Men vad är det och hur skadar dom? Wikipedia beskriver så här:

”En fri radikal eller bara radikal är en atom eller molekyl som har oparade elektroner i det yttersta elektronskalet.”

Free-radicals-oxygen

Den som kan kemi har säkert inga problem med detta, det är glasklart, men för resten av oss, vad betyder det? Med lite förenkling kan beskrivningen bli så här:

En fri radikal är en ofullständig molekyl med ett elektronunderskott!

Den fria radikalen är hela tiden på jakt för att ersätta bristen. Om den kommer i kontakt med en annan molekyl som inte ”håller i” sina elektroner tillräckligt hårt så stjäl den helt enkelt det den kan få tag i. Och nu är det ombytta roller, molekylen som nyss slarvade med sina tillgångar har hux flux blivit en fri radikal och börjar i sin tur gå på rövarstråt.

På det sättet kan elektronbristen vandra vidare tusentals steg till dess den inte hittar något vidare ”offer” eller stöter på en antioxidant som permanent sätter stopp för det kemiska elektronröveriet. Till dessa hör C– och E-vitamin.

Av och till stannar röveriet upp i någon viktig fett- eller aminosyra och kan då skada den cell som den tillhör. Om det sker i alltför stor utsträckning så blir det en vävnadsskada. I klartext:

En fri radikal är en simpel elektrontjuv. Svårare än så är det inte 

Enkel– och fleromättade fetter har lättåtkomliga elektroner att röva, de finns i de dubbla bindningarna mellan atomerna i kolkedjan. Mättade fettsyror/fetter skyddar sina elektroner effektivare och har därför betydligt större hållbarhet. 

Men finns det något positivt med dessa fria radikaler? Jo, det gör det och den egenskapen utnyttjar immunförsvaret! Beroende på sin ringa storlek är bakterier känsliga för de fria radikalernas elektrontjuveri. Om immunsystemet bombarderar med ”radikal ammunition” så dör de. Normalt sett är vår urin praktiskt taget steril vilket beror på ett ständigt bombardemang av fria radikaler.

Varifrån kommer ”ofullständiga molekyler”?

Där kan nog finnas mängder av svar men inget ämne kan byggas upp från sina beståndsdelar på oändligt kort tid och till dess den sista elektronen är på plats så har vi en fri radikal på jakt. Så länge du andas kommer syret att producera miljarder fria radikaler per sekund. Energirika fotoner i UV-ljus från solen eller solarier, har också kapacitet att bryta upp bindningar mellan atomer och peta loss elektroner.

  • Den som solar onödigt mycket får stora mängder fria radikaler i huden som förstör bindvävsproteinet kollagen som då tappar sin elasticitet och ger rynkig hud.
  • En annan följd av fria radikalers inverkan på kollagen är skörbjugg vilken motverkas genom antioxidanten C-vitamin som motverkar vidarespridning av fria radikaler.
  • Tobaksrök har enorma mängder laddade partiklar och är därmed en betydande producent av fria radikaler. Du märker det genom att tobaksdoften fastnar i ”allt” som inte är elektriskt ledande, tapeter, mattor, gardiner. Diskbänken av rostfritt stål slipper undan sånär som på de partiklar som helt enkelt dalar ner och är lätta att torka bort. Ett sätt att sanera en rökares bostad (eller bil) utnyttjar ozon, O3. Ozone_moleculeDet är trevärt syre där en av molekylerna sitter så löst att den närmast spontant faller loss. Den har då med sig en negativ laddning, en elektron, som dras till tobakspartikeln som blir elektriskt neutral, ”tappar greppet” och lätt lossnar. Ozon har en karakteristisk doft som känns i mycket små koncentrationer. Prova gärna att lukta nära t.ex. en elektrisk borrmaskin när den är igång.

Verkligheten är långt mer komplicerad än i mina exempel och jag tar gärna emot rättelser och kompletteringar.