Arkiv för augusti, 2015

Bäst-före datum är utgånget för Livsmedelsverkets nya kostråd, skriver Ralf Sundberg, Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt som vill tillsätta en sanningskommission.

Källa: UNT Debatt

Läs hela inlägget samt repliken, ur vilket citatet nedan kommer.

Det sprids ett rykte att de svenska kostråden inte hänger med. Det är fel. De nya kostråden bygger på den mest aktuella forskningen om mat och hälsa i världen. För två år sedan publicerades nya nordiska näringsrekommendationer, en genomgång av tusentals forskningsstudier. Slutsats: den som vill minska risken för att bli sjuk ska äta mer grönsaker, frukt och bär, fisk, oljor och fullkorn. Mindre läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör.

Källa: UNT Debatt, replik

Enligt Livsmedelsverket är matens beståndsdelar av mindre betydelse, det som spelar roll är kombinationen, det man innovativt kallar kostmönster. (Googla på kostmönster)

Modern forskning visar att det är intressantare att studera hur mat – inte de enskilda näringsämnena – och olika matvanor påverkar hälsan, så kallade kostmönster. Här är kostforskarna bara i början på att förstå samband. För när det gäller vetenskap är det viktigt att vara ödmjuk, världens forskare lär sig hela tiden mer, kunskap läggs till kunskap.

I debatter brukar ordet ”ödmjuk” uppträda först hos den part som känner sig i svårt underläge. Notera även att forskare som Livsmedelsverket förlitar sig på ”bara är i början på att förstå samband.” Och detta skall ligga som grund för kostråd?

I kostsammanhang används väldigt löskokt ”vetenskap”, man väljer en statistisk signifikansnivå där sannolikheten att utfallen enbart beror av slump är 5% samt utformar frågeställningar som gynnar det önskade utfallet/hypotesen. Kostforskningen betalas ofta(st) av livsmedelsföretag och forskarnas fortsatta finansiering/löner är med stor sannolikhet beroende av de svar man levererar.

Ett nytt förhållningssätt till forskning kommer att få stor betydelse, särskilt inom ”mjuka vetenskaper” där tro ofta övertrumfar vetande. Man kräver att arbets- och mätmetoder skall registreras innan datainsamlingen börjar. Detta kommer att innebära att forskare fortsättningsvis inte kan eftermanipulera sina hypoteser i förhållande till datautfallen.

Registered clinical trials make positive findings vanish.

A study showing a fall in positive trial results after the roll-out of clinicaltrials.gov attracted much attention on social media.

Källa: Nature

Nature_logo

A 1997 US law mandated the registry’s creation, requiring researchers from 2000 to record their trial methods and outcome measures before collecting data. The study found that in a sample of 55 large trials testing heart-disease treatments, 57% of those published before 2000 reported positive effects from the treatments. But that figure plunged to just 8% in studies that were conducted after 2000.

Min tolkning: En amerikansk lag från 1997 föreskrev att forskning från och med 2000 skall registrera sina arbets- och mätmetoder innan man börjar datainsamling. Studien fann att i 55 stora försök som gällde behandling av hjärtsjukdomar var 57% av utfallen positiva i rapporter före 2000, en siffra som sjönk till 8% efter 2000.


Annika Dahlqvist: Utred kostråden och Flummigt svar från Livsmedelsverket

Kostdoktorn: ”Utred kostråden”

Annonser

En mycket välskriven debattartikel om sockersjuka (diabetes typ 2) i finska Hufvudstadsbladet.

Hufvudstadsbladet

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2013/05/09/lasse-tog-farval-av-diabetes

Forskare tror sig ha listat ut varför personer som bär på en viss genvariant oftare drabbas av fetma. Deras fett alstrar mindre värme, skriver Dagens Medicin.
— Det här är mycket elegant gjord forskning som kommer röna stor uppmärksamhet, säger Paul Franks, professor vid Lunds universitet, till tidningen.

Källa: Västerbottens-Kuriren, Dagens Medicin och New England Journal of Medicine

NEJM logo

Med tiden lär jag kanske få läsa denna studie som utförts på möss och se vad som är elegant. Än så länge får jag nöja mig med följande konstaterande:

Men nu kan ett internationellt forskarteam visa att personer(!)* som bär på den aktuella genvarianten får sämre värmeproduktion i fettcellerna. Effekten är tydlig redan i tidiga stadier i utvecklingen av fettceller, där genvarianten gör så att dessa celler blir mer fettlagrande snarare än värmealstrande.

Som lokal (till skillnad från internationell) iakttagare noterar jag att pinnsmala människor ofta är ”frössna” (frusna) och att överviktiga/feta lätt blir svettblanka i ansiktet.

Seriöst nu, delar av detta ligger i linje med min hypotes att kroppen har en ”spara/slösa”-funktion som, om man inte motverkar den med ”fel” mat och aktiv lathet, håller kroppsvikten under god långtidskontroll.

Låt säga att de som blir överviktiga och med åren feta lägger på sig 1 kg fettväv per år från sitt tjugonde. Vid 50 års ålder blir det 30 kg, inte helt ovanligt. Utslaget per dag innebär det 2,75 gram i viktpåslag. Detta är värt (2,75*7,5*1000) = 20 625 kalorier** per dag vilket räcker för att värma två tiolitershinkar vatten 1 grad eller avdunsta 38 gram vatten via andning och/eller hud, så lite att det knappast märks.

Kopplingen till gener och ärftlighet kan resultera i gigantiska ekonomiska tillskott från medicinindustrin samtidigt som det lättar på den enskildes ansvar för sin egen övervikt/fetma.


Länk till studiens abstract

*) Notera att man använder ordet ”personer” i citatet trots att det är en musstudie.

**) Observera att detta är kalorier, inte kcal!

År 2014 avled 89 062 personer i Sverige, varav 45 622 kvinnor och 43 440 män. Detta är en minskning i absoluta tal med 1,6 procent jämfört med år 2013.

Nästan tre fjärdedelar, 71 procent, av samtliga dödsfall inträffade vid 75 års ålder eller däröver.

Totalt avled 940 per 100 000 kvinnor och 897 per 100 000 män. Jämfört med 2013 innebär detta en minskning med 3,3 procent för kvinnorna och med 1,7 procent för männen.

Sedan slutet av 1980-talet har dödligheten minskat för de flesta dödsorsaksgrupper, både för kvinnor och för män. Om hänsyn tas till ålder ligger dödstalen generellt lägre för kvinnor än för män.

Källa: Socialstyrelsen (pdf med omfattande statistik finns att ladda ner, 287 sidor)

Så snart LCHF-livsstilen återintroducerades i Sverige några år in på  2000-talet varnade dietister och läkare av den gamla stammen för en kommande hälsokatastrof. Detta för att ”vi” minskar andelen kolhydrater (”utesluter en hel näringsgrupp”) och ”frossar” i fett. Total dödlighet 1987 - 2014

Den totala dödligheten i Sverige har följt en nästan obruten trend neråt efter ett par bumpar i början av statistiken. Intressant nog sjunker dödligheten avsevärt snabbare hos ”problemkönet”, männen.

Allt hemskt skulle inträffa när ”kolesterolet” skulle stiga och blodkärlen gror igenDödlighet i kärlsjukdomar

Så snart vi lämnar totaldödligheten blir statistiken mer beroende av ändringar i diagnoskriterier som möjligen kan förklara varför dödligheten p.g.a. sjukdomar i hjärnans kärl (sista grafen) har en ”könssymmetrisk” uppbump runt 2008.

Det är svårt att upptäcka att LCHF-livsstilen har förorsakat någon hälsokatastrof. Alarmisterna hörs inte lika mycket längre och har dessutom blivit färre, åtminstone i media. Ska bli intressant att se hur traditionalisterna tolkar Socialstyrelsens nyaste statistik.

 

 

Med nuvarande behandlingsmetoder, som vanligen centrerar runt DNA-skador, betraktas cancerceller som livskraftiga, snabbväxande och svåråtkomliga. Redan på 20-talet lanserade Otto Warburg sina tankar att cancercellernas ämnesomsättning var allvarligt störd genom att deras mitokondrier var skadade eller helt ur funktion.

Alla kroppens celler innehåller mängder av mitokondrier vars uppgift är att bearbeta energiråvaror i form av glukos och fettsyror till ATP som är vår faktiska energivaluta. Mer om detta via länkarna längst ner.

Forskning visar att en gemensam egenskap hos (de flesta?) cancerformer är skadade mitokondrier och att det är möjligt att angripa cancercellernas energiförsörjning via denna svaghet.

Dominic D'AgostiniFölj Dominic D’Agostini i 11 minuter när han berättar om flera önskvärda effekter av en ketogen kost.

Han nämner att vid behandling med syre under tryck ökar effekten då cancerceller bildar större mängder fria radikaler, ROS, som vanligen betraktas som ”farliga”. Som jag ser det är det logiskt majoriteten av ATP-bildning i mitokondrier sker i den syreberoende elektrontransportkedjan. Fria radikaler är molekyler som inte är ”färdigbyggda”, saknar en elektron och är på jakt att få tag i en. När detta lyckas är det en annan molekyl som blir en fri radikal och så vidare. Om detta sker i tillräckligt stor omfattning kan cancercellen skadas så långt att den slutligen dör.

Elektrontransportkedjan

Friska mitokondrier har elektrontransportkedjor som fungerar bättre och inte producerar fria radikaler i samma utsträckning.


Motverkar ketoner kakexi vid cancer?

Programmerad celldöd och cancer

Kolhydrater av nämnvärd betydelse för vår ämnesomsättning kännetecknas naturligtvis av sina beståndsdelar, de enkla sockerarterna (monosackariderna) glukos, fruktos och galaktos, men även av molekylär sammansättning och kemiska bindningar.

De ”snabbaste” kolhydraterna är, förutom monosackariderna, de som våra enzymer lätt kan spjälka. Vi kan nämligen inte ta upp annat än enskilda monosackarider genom tarmslemhinnan.

De allra ”svåraste” kallas fibrer (lösliga resp. olösliga). Dessa spjälkas inte alls förrän de når tjocktarmens bakterieflora som till yttermera visso även bearbetar dem till kortkedjiga fettsyror, t.ex. butansyra (smörsyra) en mättad fettsyra med 4 kol som tillskrivs goda egenskaper för en välfungerande tjocktarm och även lär motverka cancer.

Resistent stärkelse, RS, intar en slags mellanställning och kan variera beroende på temperaturen hos maten. Kolhydraterna i varm potatis, t.ex. är mycket lätt att spjälka till glukos, men om den serveras kall byter bindningarna i kolhydraterna karaktär och resistenta mot nedbrytning.

Allt detta är välkänt sedan länge och har presenterats av Per Wikholm i en serie inlägg på LCHF.se:

Om LCHF-ätande T2-diabetikern Steve Cooksey som testar resistent stärkelse och förbättrar blodsockerkontrollen.

Mer om resistent stärkelse för blodsockerkontroll, viktnedgång och tarmhälsa.

Nej, det går inte lika bra med selleri.

Resistent stärkelse, ny podcast och lite filosoferande

Mitt bidrag är av en helt annan karaktär, låt oss titta närmare på uppbyggnaden av butansyra/smörsyra:

smörsyraDet finns en annan välkänd molekyl som är väldigt lika, tyvärr brukar den presenteras på ett sätt som gör att den verkar helt främmande:

Beta-Hydroxybutyric_acidHär används ett kortfattat notationssätt som är självklart för kemister och utgår från att läsaren skall känna till att alla ändar, vinklar och förbindningar i streckteckningen representerar en kolatom. Dessutom förutsätter man kunskapen att kolatomer har 4 (fyra) bindningar till andra atomer samt att om dessa inte är särskilt identifierade så är det väteatomer (H). Låt oss se hur molekylen ser ut om vi skriver ut den som i första exemplet:

Betahydroxybutyrat

Nu syns likheten tydligare, en OH-grupp vid andra kolatomen från omega-änden/metyländen har ersatt väteatomen i smörsyran.

Vilken är nu denna molekyl som också kan beskrivas på ett ännu krångligare* sätt:

Beta-hydroxybutyratDet är beta-hydroxybutyrat, den viktigaste av ketonerna.

Vid närmare eftertanke vill jag förtydliga följande: En av de korta fettsyror (från RS) som ”alla” brukar hylla för sina goda egenskaper är mättad samt att den knappt skiljer sig från en av de ketoner som många är skiträdda för.


*)  Tips för att klura ut sista bilden: Karboxylgruppen (COOH) finns till höger i de två första bilderna.

Chili-studie

Källa: Dagens Nyheter

Studien finns att hämta här: Consumption of spicy foods and total and cause specific mortality: population based cohort study

Studien beskrivs som mycket omfattande och välgjord…

Studien är en observationsstudie och kan därmed svårligen betraktas som välgjord. Kvaliteten hos en studie är beroende av urval av deltagare, uppställda hypoteser, isolering av hypotesens parametrar, redovisning av ”confounding factors”, tillförlitligheten i datainhämtning, studiens tidsrymd samt överensstämmelse med kända eller uppställda hypoteser/teorier om orsak och verkan. Fler faktorer kan tillkomma. Alldeles oavsett kvaliteten av dessa enskilda (och i sig komplexa) parametrar så räcker det med att en av dem är behäftad med allvarliga fel så påverkar det helheten negativt.

Objective: To examine the associations between the regular consumption of spicy foods and total and cause specific mortality.

Min tolkning: Studiens avsåg att utforska samband mellan konsumtion av kryddad mat samt dödsorsaker.

Något om urvalet:

Briefly, a total of 512891 adults aged 30-79 years had valid baseline data—that is, completed questionnaire, physical measurements, and a written informed consent form.
In the present study we excluded 2577 people with cancer, 15472 with heart disease, and 8884 with stroke at baseline, as well as three people with a recorded implausible censoring date for loss to follow-up. The final analyses included 199 293 men and 288 082 women. All participants provided information on spicy food consumption.

Min tolkning: 512 891 deltagare, 30 – 79 år, lämnade giltiga data vid studiens början. I denna studie uteslöts 2 577 p.g.a. cancer, 15 472 med hjärtsjukdom, and 8 884 med stroke, dessutom 3 med osannolika ”censoring data”. I den slutliga analysen ingick 199 293 män och 288 082 kvinnor som alla lämnade uppgifter om kryddkonsumtion.

Om vi adderar alla deltagare med de tre uteslutna kategorierna samt de (tre) med osannolika data blir det 514 311, 1 420 fler än antalet i det ursprungliga urvalet. Kan det bero på att deltagare hamnar i mer än en uteslutningskategori eller är det allvarligare brister i statistiken? Undrar just varför man särredovisar de tre med osannolika data?

Assessment of spicy food consumption

In the baseline questionnaire we asked the participants “During the past month, about how often did you eat hot spicy foods?”: never or almost never, only occasionally, 1 or 2 days a week, 3 to 5 days a week, or 6 or 7 days a week. The participants who selected the last three categories were further asked “When you eat spicy foods, what are the main sources of spices usually used?” (multiple choices allowed fresh chilli pepper, dried chilli pepper, chilli sauce, chilli oil, and other or don’t know).

After completion of the baseline survey in July 2008, about 5% randomly chosen surviving participants in 10 survey sites were resurveyed during August and October of 2008.14 To test the reproducibility of the frequency of spicy food consumption, we included 1300 participants who completed the same questionnaire twice at an interval of less than 1.5 years (median 1.4 years). Spearman’s coefficient for the correlation between the two questionnaires was 0.71, indicating that spicy food consumption was reported consistently.

Min tolkning: Inför den 7-åriga studien tillfrågades deltagarna om sina kryddvanor, specifikt chili. Av alla deltagare tillfrågades 5% slumpmässigt utvalda  ytterligare en gång. som ytterligare ett trovärdighetstest svarade 1 300 deltagare på samma formulär två gånger med mindre än 1,5 års mellanrum. Man anser att Spearman’s coefficient på 0,71 indikerar att kryddkonsumtionen var välrapporterade.

Det är här studien tappar större delen av sin trovärdighet, en enstaka luddig egenrapport som grundval för en sjuårig studie? Om en koefficient om 0,71 är tillräcklig får statistiker avgöra.

Ingenstans i studien ser jag vatten nämnas trots att kryddstark mat, i detta fall chili, ökar konsumtionen avsevärt. Hur skulle sambanden mellan vattenkonsumtion och de rapporterade hälsoparametrarna falla ut?