Hälsoappar och träningsarmband – behovet av att själv kunna tolka hälsodata har aldrig varit större. Samtidigt varnar experter för en sjunkande kvalitet på de forskningsstudier som sprids på nätet. Nu efterlyser Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, att eleverna utbildas i skolan för att lära sig att känna igen skräpforskning.
Källa: Henrik Ennart i SvD
Var man skall börja städa upp för att nå snabba resultat är svårt att veta. Av och till besöker jag disputationer i anslutning till hälsa och förvånas över att ”forskning” som resulterar i platt intet godkänns.
Hittar du likalydande referat i många media beror det sannolikt på att den som betalar forskningen haft betydande kontroll över mediaspridningen, snarare än att resultaten är entydiga eller av stor betydelse. Journalister med kompetensunderskott klipper och klistrar ur pressreleaser som sponsorn bestått med.
Medvetet forskningsfusk tror han (Anm: Jan Liliemark) inte är så väldigt vanligt, även om det förekommer och det kan finnas skäl att diskutera dagens system där universiteten granskar sig själva utan oberoende kontroll.
– Allvarligare är ändå all halvtaskig forskning som görs med fel metoder och fel frågeställningar och som aldrig kan leda fram till något annat än ett jasså. I många fall läggs resurser på att bevisa saker som man inte tagit reda på är bevisade sedan länge. Sånt stjäl medel från mer väsentlig forskning, säger Jan Liliemark.
Länk till en lista över studier, sponsrade av tillverkare av den produkt som studerats. Resultaten talar nästan alltid till förmån för produkten.
MatFrisk Blogg 