Arkiv för kategori ‘termogenes’

Ulcerös kolit – allt färre behöver operera bort tjocktarmen

Den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit har ökat kraftigt. Samtidigt behöver bara hälften av alla patienter operera bort tjocktarmen jämfört med för 50 år sedan. Det visar en studie av Carl Eriksson, specialistläkare vid medicinska kliniken på USÖ.

Källa: svt NYHETER

Jo, du ser rätt. Rubriken på blogginlägget är helt annorlunda än den svt NYHETER har, hur motiverar jag det?

Det visade sig att förekomsten av Ulcerös kolit ökade tiofaldigt under perioden, samtidigt som antalet patienter som behövt operera bort tjocktarmen till följd av sjukdomen halverats.

Om antal personer som drabbas av UC ökar tio gånger och andelen som behöver avlägsna sin tjocktarm har halverats så blir min slutsats att 10 * 1/2 = 5 gånger fler personer opereras 2010 jämfört med när Carl Eriksson började följa patientjournaler från 1962. Genom att vara så tydlig skulle den positiva effekten av nya mediciner drunkna i helhetens hav. Nå, nog om svt:s bedrägliga rubriksättning, över till viktigare aspekter.

Orsaken till sjukdomen ulcerös kolit är idag inte klarlagd. Man vet att flera faktorer spelar in, såsom arv, miljöfaktorer, kroppens immunförsvar och de bakterier vi normalt har i våra tarmar.

Källa: netdoktor

Själv ”fick” jag UC cirka 1970, ett enda kort och dramatiskt skov där min vikt rasade till 49 kilo från dryga 80. Som tur var kunde jag, efter att ha tankat upp med blodtransfusioner, åka hem över helger. Det och att min fru besökte mig på NUS alla övriga dagar gjorde att jag höll livsgnistan vid liv. Efter helger var jag oftast så utmattad att mitt rum och säng på sjukhuset kändes som ”hemma”. Ett drygt halvår efter sjukdomsdebuten avlägsnades den sjuka tjocktarmen i sin helhet och knappa 10 dagar därefter promenerade jag hem, 6 kilometer. Tala om att få livet tillbaka!

När det var aktuellt för mig förnekade läkarna kategoriskt att arvet hade betydelse, vilket kändes hoppfullt. Idag har jag en mer nyanserad uppfattning, den genetiska koden har naturligtvis betydelse, men miljön påverkar hur koden tolkas. Detta kallas epigenetik och kan liknas vid hur musiker tolkar och framför identiskt lika noter ganska individuellt.

Frågan är då hur arv och miljö samverkar för att, i Örebro län, öka förekomsten av UC tio gånger? Carl Eriksson föreslår en politiskt korrekt faktor:

Nya studier är nödvändiga för att ta reda på orsaken till den observerade ökningen men ökande köttkonsumtion i samhället kan ha bidragit, säger Carl Eriksson, specialistläkare på medicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet, i ett pressmeddelande.

Ett vanligt kriterium att en parameter har betydelse är om effekten, förekomsten av UC, är någorlunda proportionell till orsaken, ökad köttkonsumtion. Äter Örebroare såå mycket kött idag jämfört med för 60 år sedan? Skulle inte tro det. Ett möjligt bidrag kanske, men är det värt att nämna?

Jag vill inte förringa Carl Erikssons arbete, han lärt mig att fem gånger fler får sin tjocktarm bortopererad idag än på ”min tid”, samtidigt som antalet drabbade ökat 10 gånger. I min värld vore den största framgången om man kan identifiera den/de avgörande miljöfaktorer som utlöser UC.

För min del var sannolikt ”stress” en betydande faktor. Intensiva universitetsstudier och tidiga morgnar med tidningsutbärning för att hålla ordning på familjens ekonomi. Påtagligt hög köttkonsumtion med två studerande och ett litet barn i familjen var knappast aktuellt.

Det finns många LC/LCHF:are som vittnar att deras UC lindras eller praktiskt taget försvinner. Märk väl att den ofta innebär att man väljer lågprocessad mat med en stor andel animaliskt ursprung i kombination med främst ovanjordsgrönsaker. Bli medlem i facebookgrupperna Smarta Diabetiker och Smarta Diabetikers recept för att få hjälp och stöd med din nya livsstil, du behöver inte ha diabetes för att vara med!

Annonser

Proteiner byggs av långa kedjor av aminosyror, ihoprullade till kompakta strukturer som kan innehålla från 51 aminosyror (insulin, det kortaste proteinet) och ända förbi 20000! Ännu kortare aminosyraföreningar kallas peptider. Vi äter proteiner för att komma åt enskilda aminosyror som bygger de unika proteiner vi behöver.

  • Protein i maten kan liknas vid en färdigbyggd Lego-modell. Riv isär den och du kan använda bitarna för att bygga det du behöver.

För att smälta proteiner måste de först denatureras vilket kan ske i magsäckens oerhört sura miljö. De hoprullade nystanen tappar inre bindningar och öppnar sig så att matsmältningsenzymer bättre kommer åt att klippa isär aminosyrorna.

  • Syror, t.ex. magsyra, kännetecknas av sin koncentration av vätejoner (H+, egentligen H3O+)*. Kroppen som helhet är i stort sett pH-neutral (pH =7), men värdet varierar lokalt mellan olika organ, beroende på deras arbetsuppgift. För varje heltal som pH ändras kommer vätejonkoncentrationen att öka eller minska 10 gånger!

Magsyrans pH ligger ungefär mellan 2 och 3 och beror på vad och hur mycket du äter och dricker, utspädningseffekten påverkar långt mer än maten/dryckens eget pH. Vätejonkoncentrationen i magsyran är inte mindre än 10 000 – 100 000 gånger högre än neutralt vatten! Denna enorma koncentrationsökning är definitivt inte ”gratis”, det krävs avsevärd mängd energi för att skilja ut positivt laddade vätejoner i så stora mängder. Det sker i kroppens allra mest energikrävande celler, parietalceller, som producerar koncentrerad saltsyra för att hålla magsyran tillräckligt sur. När du äter mat som späder ut eller förbrukar magsyran kommer parietalcellerna att jobba hårt vilket kostar energi. All ämnesomsättning, varav magsyraproduktionen är en del, innebär avsevärd värmeproduktion.

Detta är denatureringen, efter detta kommer uppdelningen i aminosyror, även det en tids- och energikrävande process. När kroppen tagit upp de nödvändiga aminosyrorna kommer resten att rensas på sitt överflödiga kväveinnehåll vilket samlas i urinen och det som eventuellt blir kvar kan bilda glukos och/eller ketoner. Denna räcka omvandlingar kräver energi vilket i sin tur innebär omvandlingsförluster i form av värme.

  • Proteinrik mat ger, genom den långsamma omsättningen, förhållandevis lång mättnadskänsla.
  • Uppdelning av protein till aminosyror som sedan återkombineras till kroppsegna proteiner är både tids- och energikrävande om än livsviktigt.
  • Att rensa ut kvävehaltigt avfall och bilda glukos och ketoner av återstoden är energikrävande vilket bidrar till värmeproduktion.

Proteinmetabolismen är en komplicerad process som tar avsevärd tid och kräver energi vilket avger värme, det som kallas termogenes.


*) Du känner säkert till beteckningen pH där p står för den negativa 10-logaritmen av koncentration och H för vätejonen.