Arkiv för februari, 2015

The prevalence of pharmacologically treated diabetes increased moderately during 8 years of follow-up, while the incidence decreased modestly. This is in contrast to the results reported by most other studies. The total prevalence of diabetes (both pharmacologically and non-pharmacologically treated) in Sweden is relatively low, from a global viewpoint.

Källa: Prevalence and incidence of diabetes mellitus: a nationwide population-based pharmaco-epidemiological study in Sweden, Abstract

Glädjande nog har läkemedelsbehandlad diabetes typ 2 ökat endast måttligt medan nytillkommande minskar något.

A decreasing time trend in incidence for men of 0.6% per year (0.994, 95% CI 0.989–0.999) and for women of 0.7% per year (0.993, 95% CI 0.986–0.999) was observed.

Den observerade minskningen är inte dramatisk i storlek men ett trendbrott så gott som något. Att antalet (”prevalence”) diabetiker typ 2 ändå ökar kan förklaras av att ”vår” förväntade livslängd numera snabbt närmar sig befolkningens normalnivå.

Förv_återst_liv_50

Källa: Behandling av diabetes i ett hundraårigt perspektiv sidan 18. Andra grafer finns, t.ex. en som utgår från 70 års ålder.

Observera hur dramatiskt den förväntade återstående livslängden för en 50-åring ökat från ett par-tre år in på 2000-talet och framåt. Från 26 till 32 år på klart mindre än 10 år! Nu skiljer det bara ett par år upp till riksgenomsnittet och ökar otroligt snabbt.

Variationer från medelvärdet finns naturligtvis och illustreras av de två prickade linjerna. Medelvärdet ligger väldigt nära bästa utfallet vilket får mig att tro att det bara är ett fåtal personer som drar den återstående förväntade livslängden neråt.

– Att vi får allt färre insjuknanden i diabetes är väldigt positivt, men också paradoxalt eftersom förekomsten av övervikt och fetma blir vanligare i samhället, vilket i sig ökar risken för diabetessjukdom. Exakt vad den minskade diabetsförekomsten beror på vet vi inte ännu, men sannolikt handlar det om en kombination av friskfaktorer i form av bra kost och aktiv livsföring i befolkningen som kompenserar för de ökade risker som övervikt och fetma medför, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin, Umeå universitet, som är en av studieförfattarna.

Källa: Pressmeddelande från Umeå Universitet

”…bra kost..” låter inte fel i mina öron, finns kanske ett möjligt tidssamband mellan när LCHF gjorde sitt intåg i våra medvetanden och den förväntade livslängden började sin sanslösa ökning enligt grafen ovan.

Däremot är professorn kvar i gammeltänk när han skyller övervikt och fetma som orsak till diabetes typ 2. Sambandet är sannolikt det omvända, en begynnande diabetesutveckling börjar med minskad förmåga att använda kolhydrater som energikälla, glukosnivån i blodet driver fram mer insulin som i sin tur ökar fettlagringen med övervikt och fetma som resultat. Till slut diagnosticeras diabetes typ 2, läkaren ser en överviktig eller fet patient framför sig och drar snabbt slutsatsen att ordningsföljden är den motsatta.

Glutenintolerans och celiaki

Publicerat: 2015-02-23 i Gluten, IBS
Etiketter:, , ,

Gluten är en grupp proteiner som finns i vete, korn och råg. Det ger degen sammanhållning som tillåter den att jäsa ordentligt vilket ger brödet en tilltalande spänst. Genom mycket medveten förädling, som tog fart under tidigt 50-tal, har gluteninnehållet i mjöl ökat avsevärt till bageriindustrins glädje.

För en inte obetydlig andel svenskar, 2-3%, innebär gluten att tarmens förmåga att ta upp näringsämnen försämras. Detta kallas celiaki, likvärdigt med en allergisk reaktion. För dessa är det endast total avhållsamhet som gäller. En mildare variant går under beteckningen glutenintolerans som kan motverkas genom att äta mindre mängd spannmålsprodukter.

Dagens matsnackis i media gäller glutenfritt. Svenska Dagbladet har tre artiklar:

Forskare: Kolhydrater är boven – inte gluten

En liten australiensisk studie satte år 2011 fart på den glutenfria trenddieten som plötsligt omfamnades även av människor utan sjukdomen celiaki. Två år senare rapporterade samma forskare att deras första resultat var fel. Det tycks snarare vara kolhydrater som orsakar besvären.

Glutenfri bagare: ”Det här är ett helt annat sätt att tänka”

På det glutenfria bageriet Friends of Adam vid Hornstulls strand i Stockholm fylls ugnarna av bröd och bakverk helt utan vete, laktos och palmolja. Med två glutenintoleranta i familjen insåg grundaren Karin Moberg bristen på goda glutenfria alternativ.

Läkare dömer ut modediet

Försäljningen av glutenfria matvaror slår rekord. Men bara de 2–3 procent av befolkningen som lider av sjukdomen celiaki behöver undvika veteproteinet av hälsoskäl, hävdar Sveriges ledande expert på området. Tvärtom kan en glutenfri kost göra det svårare för läkare att upptäcka celiaki.

Den ledande experten i sista artikeln är Umeåläkaren Anneli Ivarsson som i en artikel den 2 oktober 2014 uttalade sig om glutenråd till spädbarn:

– Vi i Sverige har mer glutenintolerans än någonstans i västvärlden och en bidragande orsak skulle kunna vara att vi äter onödigt mycket mat med gluten under livet i stort. Dessutom häller bageriindustrin ofta extra glutenpulver i degen för att den ska bli fluffigare. Det känns väldigt onödigt och skulle kunna vara en bidragande orsak till varför vi har så hög förekomst av glutenintolerans just i Sverige, säger hon.

Källa SvT

Lyssna även på inslaget i morgonens riksradionyheter.

För de som misstänker att gluten är ett problem så är den enklaste åtgärden att radikalt undvika mjölmat, även de surrogatprodukter som kallas glutenfria. På så sätt minskar sannolikt även den IBS (”orolig och gasig mage”) som nämns i den första SvD-länken ovan. Eventuell kritik att detta skulle innebära en allvarlig inskränkning i näringsintaget är ogrundat och beror förmodligen på en mångårig indoktrinering i att vi skall ”äta varierat och balanserat”.

Krävs omfattande vetenskaplig dokumentation om gluten så bör det även gälla andra kostråd.

Kolesterolkritiken sprider sig

Publicerat: 2015-02-22 i Kolesterol
Etiketter:,

Kolesterolkritiken som jag nyss bloggade om sprider sig som en löpeld.

ScienceDaily,  EurekAlert,  ZeeNews,  EmaxHealth,  Business Standard,  Engineering Evil,  topix,  Alternative News Ntwork,  ht Syndication,  UK News (Daily Mail),  Daily Mail,  iMagazine,  Health.India,  Medicalxpress,  Disabled World,  A1PAKISTAN,  Mainenewsonline,  The Siasat Daily,  The Free Press,  Finlandia Pharmacy & Natural Health Centre,  Indo Asian News Service ,  New Scientist Magzine,  eScience News,  StoneHearthNews,  The Edge,  OrlandoIndian

Statins, the cholesterol-lowering drugs prescribed to prevent heart attacks, are not as effective nor as safe as we have been led to believe, researchers say. Statins produce a dramatic reduction in cholesterol levels, but have failed to substantially improve cardiovascular outcomes, they add, stating that ‘statistical deception’ has been used to inflate claims about their effectiveness.

Källa: Science Daily

Statiner, ”kolesterolsänkande” preparat, förefaller ha mycket stora och positiva effekter på hjärtsjukdomar. Beroende på vilken artikel du läser så kan de minska risken för insjuknande och eventuellt död med flera tiotals procent jämfört med obehandlade. Men för att få en rättvisande bild måste man backa ett par steg och betrakta helheten.

Det är skillnad på absolut risk och relativ risk. Låt säga att vi betraktar något som under en viss tidsperiod inträffar hos 3% av obehandlade personer men 1.9% av behandlade. Den absoluta risken sjunker 1.1%, inte obetydligt men knappast dramatiskt heller. Om du nu skulle vilja sälja den ganska kraftlösa drogen, hur skulle du då förfara?

Fokusera på det möjligt positiva, bortse från och/eller förneka resten. Om 30 obehandlade personer av 1000 (från exemplet ovan) råkar ut för något obehagligt och 19 behandlade av 1000 så är den relativa risken ”bara” 19/30 ungefär 64% vilket kan även kan ses som en risksänkning med fantastiska 36%! Självklart har företagets PR-avdelning mycket lättare att sälja in en risksänkning med 36% än 1.1%, eller hur? Men den faktiska risken för Medelsvensson minskar trots allt ”bara” från 3% till 1.9%.

Men i den verkliga världen finns även baksidor, de oönskade som vanligen kallas biverkningar. Där är medicinindustrins PR-avdelningar inte fullt så aktiva, åtminstone inte förrän de tvingas ut på arenan för att försvara företaget.

Bland påvisade negativa följder av statiner finns bland annat cancer, grå starr, diabetes, negativ inverkan på nervsystem samt muskler. En del av dessa tar lång tid att utveckla och nödvändiga statinförsök anses vara färdiga innan en del av dem märks.

Nevertheless, studies have shown a greater incidence of cancer in people who take statins, and one long-term study demonstrated a dramatic increase in the incidence of breast cancer among women who had used statins for more than 10 years.

Much of the epidemiological data underpinning the government’s dietary advice comes from studies run by Harvard’s school of public health. In 2011, directors of the National Institute of Statistical Sciences analyzed many of Harvard’s most important findings and found that they could not be reproduced in clinical trials.

It’s no surprise that longstanding nutritional guidelines are now being challenged.

Källa: The New York Times

Harvard’s school of public health har haft ett enormt inflytande på kostråd i USA och därmed även resten av världen. Om det nu stämmer att deras bakgrundsdata inte kan återskapas i kliniska försök så är det inget mindre än en skandal som måste få följder.

The Big Fat Surprise

Den som under några år har följt kostdebatten i kölvattnet av LCHF märker säkert att många av de ledande traditionalisterna (de som baserar sig på Livsmedelsverket, Nordiska näringsrekommendationer och därmed i stort även Harvard School of Public Health) gradvis har tystnat. ”Faktarutor” i anslutning till tidningsartiklar finns inte längre för att tillrättalägga påståenden. Redan efter ett par år började TV- och radiojournalister att kunna säga LCHF utan att staka sig. Claude Marcus och Elisabeth Rothenberg (Dietisternas Riksförbunds ordförande) märks knappt längre. Om det beror på att de avböjer deltagande eller om media inte längre bryr sig är svårt att veta. En av de uthålligaste, ”livsstilsprofessorn” Mai-Lis Hellenius, är också märkbart omärkbar. En av de gamla dinosaurierna, Stephan Rössner, dyker emellertid upp då och då men mer i roll som ståuppare.

Jag läser boken ovan, en detaljerad historik över hur tro och snöd vinning snarare än vetenskap och förnuft kom att få ett fullständigt oproportionerligt inflytande över vad som står på våra bord. I och med informationsspridning via Internet ökar ”våra” möjligheter att kritisera och påverka från i stort sett noll till närapå allt.

Uncertain science should no longer guide our nutrition policy. Indeed, cutting fat and cholesterol, as Americans have conscientiously done, may have even worsened our health. In clearing our plates of meat, eggs and cheese (fat and protein), we ate more grains, pasta and starchy vegetables (carbohydrates). Over the past 50 years, we cut fat intake by 25 percent and increased carbohydrates by more than 30 percent, according to a new analysis of government data. Yet recent science has increasingly shown that a high-carb diet rich in sugar and refined grains increases the risk of obesity, diabetes and heart disease — much more so than a diet high in fat and cholesterol.

Experten: Handsprit är som vigvatten

Mitt i influensatider är det många som spritar händerna lite extra. Helt meningslöst, menar bakteriologen Agnes Wold. Hon kallar handspriten för vår tids vigvatten. ”Man tror att det hjälper mot allt, men det är bara magiskt tänkande.”

Källa: Netdoktorpro

Netdoktorpro

Säger en hel del om både handsprit och vigvatten.

– Flera allergier och autoimmuna sjukdomar kan bero på att immunförsvaret fått för lite stimulans tidigt i livet. Det är viktigt att människor byter bakterier med varandra, handspriten hör bara hemma inom sjukvården, säger Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, till SVT.

Politiker lovordar sänkta bidrag för tjocka som vägrar behandling

Storbritanniens premiärminister David Cameron föreslår att överviktiga som inte kan arbeta ska få minskat bidrag om de inte går med på behandling. Förslaget applåderas av Uppsalas kommunalråd Stefan Hanna (C). ”Jag säger inte att man måste bli helt frisk men man måste fan försöka.” 

Källa: Netdoktorpro

Netdoktorpro

Antag att det är råd av typen ”ät mindre och spring mer”, eventuellt i kombination med ”man kan banta med hallonbåtar” som gör uppgiften oöverstiglig.

Hur mycket ”tränar” egentligen en person med t.ex. 50 kg övervikt bara genom att vara vardagsaktiv? Den nyfikne kan ju kränga på sig en 50 kg viktväst/ryggsäck och leva med den en vecka. Dag som natt.

Tack E för tipset