”God tillgång till kaloririk mat”?

I samhällen där befolkningen lever på svältgränsen är typ 2-diabetes en ovanlig sjukdom. I samhällen där det finns god tillgång på kaloririk mat är den vanlig, men det är stor skillnad i benägenheten att utveckla sjukdomen från individ till individ.

Källa: diabetesportalen

”God tillgång till kaloririk mat” är ingen direkt felaktig beskrivning, men den kan förbättras.

– Man ska absolut inte skuldbelägga, men genom att ändra levnadsvanor kan man göra väldigt mycket. Vi eftersträvar att försöka hitta sätt att dels förebygga sjukdomen, men också att mildra sjukdomsförloppet, förklarar professor Erik Renström som forskar om diabetes och betaceller.

Diabetes typ 2 kännetecknas av att kroppens användning av glukos (blodsocker) är försämrad vilket leder till ett förhöjt blodsocker. När blodsockret stiger över ”normala” nivåer kommer en del av det att passera via en glukostransportör med speciellt avpassade egenskaper (GLUT2) in i bukspottkörtelns betaceller och ge energi för frisättning av lagrat insulin samt driva nyproduktion. Läs mer här.

Insulin har många uppgifter i kroppen, en av dem är att fungera som vägvisare när blodsockret är för högt. Så länge muskelceller tar emot glukosen för omedelbar användning eller lagring som leverglykogen så är det lugnt. Problem uppstår om den mekanismen av en eller annan anledning inte fungerar fullt ut. Blodsockret sjunker då inte och betacellerna fortsätter att producera insulin för att driva igenom sin uppgift som vägvisare.

Under många år kan det förefalla lugnt, blodsockret håller sig rimligt. En annan del av kroppen träder in och tar hand om blodsockret, fettväven. Förr eller senare håller inte detta och du hamnar framför en läkare som ser en (vanligen) överviktig/fet person med diabetiska värden. Inte förvånande drar då många läkare slutsatsen att fettet är orsaken.

Sambandet finns onekligen men det är livsstilen som lett till att kroppen försvarat sig mot blodsockeröverskottet genom att stoppa undan det i fettväven. De jag skuldbelägger är inte diabetikerna själva utan ”vården” i sin vidaste bemärkelse som inte ser eller reagerar på dessa enkla sammanhang där kosten har en avgörande roll!

Ett liv på gränsen till svält är inget vi eftersträvar men dess goda effekter vill vi ha. Det är en vanlig missuppfattning att allt upptag av blodsocker kräver insulin. I själva verket är det endast 1% av antalet celler i kroppen som har glukostransportören GLUT4 som reagerar på insulin, av dem är 8/10 lever– och 2/10 fettceller. ”Men musklerna då?” Dess celler är försvinnande få om än stora.  Läs mer här: Hur många celler har vi som reagerar på insulin?

Nog ser du logiken bakom överviktiga/feta typ 2 med förhöjda triglyceridvärden? TG är ett mått på hur levern försöker exportera ur fett den byggt av energiöverskott, i huvudsak sedan senaste måltiden. Läs mer: Snart vet du kanske mer än dina rådgivare. 

-Det är en fantastisk utveckling och de bästa sakerna jag gjort är tack vare den här revolutionen. Det är en fantastisk tid att vara verksam i. I dag är utmaningen att hitta det som ingen annan lagt märke till, det som ingen annan gör, och där man kan göra stor skillnad. Konsten är att välja bort och prioritera, fortsätter Erik.

Det räcker lång väg att gå med i facebookgrupperna Smarta Diabetiker och Smarta Diabetikers Recept för att lära sig hur man utnyttjar LCHF för att minska risken för diabetes och dämpa dess många följdverkningar.

Annonser