Inlägg märkta ‘SLV’

Industrially-produced trans fats are contained in hardened vegetable fats, such as margarine and ghee, and are often present in snack food, baked foods, and fried foods. Manufacturers  often use them as they have a longer shelf life than other fats. But healthier alternatives can be used that would not affect taste or cost of food.

Min tolkning: Industriellt framställda transfetter finns i härdade vegetabiliska fetter såsom margarin och ghee och finns ofta i mellanmålsprodukter (snack food), bakad och friterad mat. Tillverkare använder dem ofta då de har längre hållbarhet än andra fetter men hälsosammare alternativ kan användas som inte påverkar smak eller kostnad.

Källa: World Health Organisation

Industriframställda transfetter/transfettsyror är direkt olämpliga och bör snarast fasas ut, något Livsmedelsverket inte har stake nog att genomdriva. Men WHO:s argument i citatet ovan är långt ifrån klockrena. Du som har kunskaper om transfett, smör och ghee har säkert redan förstått vad min kritik gäller och kan lugnt surfa vidare.

  • Fetter byggs av en sammanhållande glycerolmolekyl med tre kopplade fettsyror, sinsemellan lika eller olika. En fettmolekyl kallas därför triglycerid alternativt triacylglycerol.
  • Fettsyror är kolkedjor som kan vara mättade, enkel- eller fleromättade. Detta innebär att kolkedjorna är ”fullbestyckade” med väteatomer alternativt saknar ett eller flera par av dem.
  • En mättad fettsyra är rak men lätt flexibel.
  • I naturligt förekommande fettsyror kommer de saknade väteatomparen från samma sida (cis-) av kolkedjan. Kolkedjan böjer sig och fettet som helhet blir mjukare eller till och med lättflytande trots att kolkedjan kan vara mycket lång.
  • Om de saknade väteatomparen kommer från motsatta sidor (trans-) av kolkedjan blir resultatet en ”knick” snarare än en böj. Den dubbelbindning som uppstår gör också att en transfettsyra dras samman och blir något kortare än en mättad fettsyra med samma antal kolatomer.
  • Det finns anledning att misstänka att framför allt industriellt framställda transfetter är negativa för hälsan.
  • Under många år brukade Livsmedelsverket bunta samman enkel- och fleromättade transfettsyror med ett av sina hatobjekt, mättade fetter, till ”transfetter och mättade fetter”. Bland annat LCHF-are påpekade många gånger denna uppenbart felaktiga inställning och numera förekommer det sällan eller aldrig. Kan ju också bero på att tidigare industrikopplingar har tappat inflytande inom SLV.
  • Det finns ”naturliga transfetter” i mjölk från idisslare men de tycks inte påverka hälsan negativt. Idisslare har en bakterieflora som skapar dessa transfetter.

Efter publiceringen har jag fått anledning anledning att komplettera, något som finns mot slutet.

Mycket som händer i världen har över- eller underskott på resurser i samverkan med ekonomiska och/eller militära incitament, så även hitte-på-smörsurrogatet margarin.

Margarine is an imitation butter spread used for flavoring, baking, and cooking. Hippolyte Mège-Mouriès created it in France in 1869 when responding to a challenge by Emperor Napoleon III to create a butter substitute from beef tallow for the armed forces and lower classes. First named oleomargarine from Latin for oleum (beef fat) and Greek for margarite (pearl indicating luster), it was later named margarine. Källa: Wikipedia

Märk väl att den ursprungliga målgruppen var ”militären och lägre klasser i befolkningen”. Med tiden fann man att billiga vegetabiliska fetter, till och med oljor, kunde behandlas, härdas, så att de blev fastare och påminde om smör i konsistensen.

Härdningen kallas av kemister för hydrogenering (hydro syftar på väte) vilket innebär att man under högt tryck, värme och med nickel som katalysator tillför vätgas. Detta tvingar in väteatomer i kolkedjorna och eliminerar en del av dubbelbindningarna. Fettblandningen som helhet får färre omättnader, blir mer mättad. Denna ändring är oproblematisk då det saknar betydelse hur ett mättat fett uppkommer.

De ursprungliga dubbelbindningarna, som var för sig är svagare än en enkelbindning, blir instabila vid den höga temperaturen och kolkedjorna vrider sig slumpmässigt. När tillverkaren är nöjd och sänker temperaturen kommer en del av dessa vridna dubbelbindningar att ”fastna” i transkonfiguration vilket också bidrar till fettblandningen blir fastare men även ger de oönskade transfettsyrorna.

Industrially-produced trans fats are contained in hardened vegetable fats, such as margarine and ghee…” är ett fel i WHO:s argumentering då ghee är ett smörfettskoncentrat utan sitt ursprungliga vatten- och proteininnehåll. Det krävs ingen avancerad metod, bara att värma smör till dess det smälter och börjar skikta sig i en fettfraktion som flyter på protein och vatten. Ta vara på fettet så har du ghee med oerhört lång hållbarhet, även i värme. Detta är en vanlig metod i varma och fuktiga klimat som t.ex. i Indien. Transfett i ghee beror uteslutande på de naturligt förekommande transfetterna i komjölken.

Att produkter med industriframställda transfetter anses ha längre hållbarhet än de med äkta smör beror sannolikt på att smöret innehåller proteiner som begränsar hållbarheten, inte att margarinets fett är hållbarare.

hälsosammare alternativ kan användas som inte påverkar smak eller kostnad.” är ytterligare en övertolkning från WHO. Till att börja med är påståendet ”hälsosammare alternativ” starkt ifrågasatt. Att ”kostnaden inte påverkas” är sant såtillvida att hitte-på-fetter numera måste prissättas lågt för att hitta köpare. Intressant är att dessa fettsurrogat i grunden är både smak- och färglösa jämfört med smör. Hur skulle margarinförsäljningen påverkas om tillsatser av färg– och/eller smaktillsatser begränsades?


Efter publiceringen har jag fått anledning anledning att komplettera med följande:

  • Vid härdning av en enkel- eller fleromättad fettsyra kan/kommer en del av de tidigare cis-bindningarna att slumpmässigt vrida sig 180 grader, en eller flera gånger. Sker det ett udda antal gånger blir det en trans-bindning, vid ingen eller jämnt antal förblir det en cis-bindning.
  • Enkelbindningar mellan mättade kol har större bindningsenergi än enskilda dubbelbindning och man höjer knappast processtemperaturen så högt att de påverkas. Om så ändå sker gör det måttligt stor skillnad.
  • Dubbelbindningar byter inte plats i kolkedjan i samband med härdningen. Cis- och trans- anger uteslutande att kolkedjan böjer sig resp. det blir en ”knick” på en i huvudsak rak del av kedjan.
  • Dubbelbindningar ”nybildas” inte under härdningen, till det krävs enzymer, desaturaser. De arbetar vid måttliga temperaturer, långt från härdningens hetta.
  • Med anledning av att SLV under många år buntade samman ”mättade fetter och trans-fetter” vill jag framhålla att en delvis härdad fettsyra fortfarande är en enkel- eller fleromättad fettsyra alldeles oavsett om den eller de kvarvarande dubbelbindningarna är av cis- (”normal”) eller trans-konfiguration.
  • Om en fettsyra är ”fullhärdad” är alla dubbelbindningar ersatta med enkelbindningar och den resulterande fettsyran är helt identisk med en ”naturlig” fettsyra med samma antal kol.
Annonser

Brev till Livsmedelsverket

Publicerat: 2015-09-18 i Livsmedelsverket, SLV
Etiketter:,

SLV - Ägg är inte farligt

Inte för att jag väntar mig svar med ett substansiellt innehåll, men har ändå skrivit följande fråga med anledning av Livsmedelsverkets äggtillrättaläggande.

Hej

I dagens nyhetsartikel skriver ni: ”Det aktuella rådet för den som vill minska risken för hjärt- och kärlsjukdom är att äta mer av mat som bidrar med nyttiga fetter, till exempel fisk och vegetabiliska oljor, och mindre av mat med onyttiga fetter, till exempel korv, bacon och smör.”

Alla fetter består av fettsyror (och givetvis glycerol) och dessa bestämmer vad som är ”nyttigt” eller ej. Frågan är nu vilka fettsyror ni bedömer som särskilt ”onyttiga” bland de som kännetecknar och utgör en avgörande del av naturliga animaliska fetter? Som komplement till detta även en lista på ”nyttiga” fettsyror som kännetecknar vegetabiliska oljor.

Med vänliga hälsningar / Erik Edlund, Umeå

Min gissning är att svaret kommer att vara något svepande om att hundratalet forskare har läst de senaste rönen och deras övergripande uppfattning är att de är överens om att vegetabiliska fetter är ”nyttiga” och att animaliska är ”onyttiga”.

Men jag kan ha fel, det händer ofta.

 

Bäst-före datum är utgånget för Livsmedelsverkets nya kostråd, skriver Ralf Sundberg, Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt som vill tillsätta en sanningskommission.

Källa: UNT Debatt

Läs hela inlägget samt repliken, ur vilket citatet nedan kommer.

Det sprids ett rykte att de svenska kostråden inte hänger med. Det är fel. De nya kostråden bygger på den mest aktuella forskningen om mat och hälsa i världen. För två år sedan publicerades nya nordiska näringsrekommendationer, en genomgång av tusentals forskningsstudier. Slutsats: den som vill minska risken för att bli sjuk ska äta mer grönsaker, frukt och bär, fisk, oljor och fullkorn. Mindre läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör.

Källa: UNT Debatt, replik

Enligt Livsmedelsverket är matens beståndsdelar av mindre betydelse, det som spelar roll är kombinationen, det man innovativt kallar kostmönster. (Googla på kostmönster)

Modern forskning visar att det är intressantare att studera hur mat – inte de enskilda näringsämnena – och olika matvanor påverkar hälsan, så kallade kostmönster. Här är kostforskarna bara i början på att förstå samband. För när det gäller vetenskap är det viktigt att vara ödmjuk, världens forskare lär sig hela tiden mer, kunskap läggs till kunskap.

I debatter brukar ordet ”ödmjuk” uppträda först hos den part som känner sig i svårt underläge. Notera även att forskare som Livsmedelsverket förlitar sig på ”bara är i början på att förstå samband.” Och detta skall ligga som grund för kostråd?

I kostsammanhang används väldigt löskokt ”vetenskap”, man väljer en statistisk signifikansnivå där sannolikheten att utfallen enbart beror av slump är 5% samt utformar frågeställningar som gynnar det önskade utfallet/hypotesen. Kostforskningen betalas ofta(st) av livsmedelsföretag och forskarnas fortsatta finansiering/löner är med stor sannolikhet beroende av de svar man levererar.

Ett nytt förhållningssätt till forskning kommer att få stor betydelse, särskilt inom ”mjuka vetenskaper” där tro ofta övertrumfar vetande. Man kräver att arbets- och mätmetoder skall registreras innan datainsamlingen börjar. Detta kommer att innebära att forskare fortsättningsvis inte kan eftermanipulera sina hypoteser i förhållande till datautfallen.

Registered clinical trials make positive findings vanish.

A study showing a fall in positive trial results after the roll-out of clinicaltrials.gov attracted much attention on social media.

Källa: Nature

Nature_logo

A 1997 US law mandated the registry’s creation, requiring researchers from 2000 to record their trial methods and outcome measures before collecting data. The study found that in a sample of 55 large trials testing heart-disease treatments, 57% of those published before 2000 reported positive effects from the treatments. But that figure plunged to just 8% in studies that were conducted after 2000.

Min tolkning: En amerikansk lag från 1997 föreskrev att forskning från och med 2000 skall registrera sina arbets- och mätmetoder innan man börjar datainsamling. Studien fann att i 55 stora försök som gällde behandling av hjärtsjukdomar var 57% av utfallen positiva i rapporter före 2000, en siffra som sjönk till 8% efter 2000.


Annika Dahlqvist: Utred kostråden och Flummigt svar från Livsmedelsverket

Kostdoktorn: ”Utred kostråden”