Grönare mat för hälsan och miljön – nu lanseras nya kostråd
Idag lanserar Livsmedelsverket nya råd om matvanor som är hållbara både för hälsan och miljön. Råden handlar om att äta grönare, lagom mycket och att röra på sig.
Källa: Livsmedelsverket
Livsmedelsverket har hitintills försökt ge ett ”vetenskapligt” intryck, men mött mycken välförtjänt kritik och förlöjligande. Under en kortare period leddes verket av Ulf Bohman och under den tiden presenterades en lista om 72 studier som antogs stödja fetters nedbrytande effekt på hälsan. Listan fanns till allmänt beskådande på SLV:s webbsida med klickbara länkar och allt, men nu ser den ut såhär:
Källa: Länk till 72 studier
En debattartikel i Dagens Medicin var inte nådig i sin kritik. Den finns tyvärr inte kvar i deras webbarkiv, därav bara följande citat:
Nyligen offentliggjorde Livsmedelsverket en lista på 72 studier, som påstås stödja dess varningar mot det mättade fettet, och en annan lista på åtta studier som talar emot. Vi har nu studerat dessa listor och är bestörta. Antingen saknar de ansvariga basala kunskaper inom medicinsk vetenskap, eller också försöker de av olika skäl att vilseleda oss.
…Av tabellen framgår att det finns två studier, som kan ses som ett stöd; resten kan det inte.
Elva studier handlar över huvud taget inte om mättat fett.
Några få pekar på att mättat fett är hälsosamt. Troligen har de medtagits därför att Livsmedelsverkets ”experter” inte förstått innebörden av deras resultat.
Ett av de främsta bevisen på det mättade fettets oskuld är Ronald Krauss upptäckt att den starkaste riskmarkören bland lipiderna är en hög halt av små, täta LDL-partiklar. och att deras antal ökar när man minskar intaget av mättat fett och därmed ökar mängden kolhydrater, och tvärtom. Innebörden av denna upptäckt har man tydligen inte förstått på Livsmedelsverket, eftersom två dylika studier (30,41) har uppfattats som stöd för kostråden.
Verkets lista över åtta studier som sägs tala emot kostråden (I-VIII) ger en prägel av vetenskaplig öppenhet, men är minst sagt ofullständig. Till exempel har man ignorerat de många studier som visat att människor som frossar i mättat fett inte har högre kolesterol och inte är mer åderförkalkade än andra. Och var finns de talrika studier som visat att infarkt- och strokepatienter inte har ätit mera mättat fett än andra? …det finns minst 30 fler, däribland sex som visat att strokepatienter har ätit mindre mättat fett än andra.
Allmänheten bör upplysas om att varningarna mot det mättade fettet saknar all trovärdighet. Det är dags för ansvariga makthavare att besluta om att Livsmedelsverket omedelbart bör upphöra med att ge kostråd till allmänheten och överlåta frågan till folk med klinisk erfarenhet och adekvat vetenskaplig utbildning.
En återkommande taktik för försvar av Livsmedelsverkets ifrågasatta ståndpunkter kan sammanfattas i ”…vår övergripande bild är att…” och man avfärdar gärna studier som går på tvärs genom att hänvisa till ”…vår samlade bild…” eller liknande.
Nåja, nu har man i vart fall gjort en förändring av sin webbplats. Men kom ihåg att:
En förändring är inte samma som förbättring, men en förbättring innebär alltid en förändring.
En eller flera av Livsmedelsverkets skribenter har alldeles säkert deltagit några timmar i en kommunikationskurs/skrivarskola:
Nu prövar vi ett nytt sätt för att nå ut med råden om bra matvanor. Hitta ditt sätt är det nya tilltalet till konsumenterna. Med inspiration, mindre pekpinnar och genom att visa att det inte behöver vara svårt vill vi sprida vår kunskap om hur var och en kan äta mer hälsosamt och miljösmart.
”…det nya tilltalet till konsumenterna.”, vilken von oben-attityd!
Råden kompletteras med tips på hur man konkret kan göra för att hitta sitt sätt att äta bra. Tilltalet har testats i fokusgrupper med konsumenter, och de konkreta tipsen och lättsamma tonen togs emot mycket positivt.
Nu väljer man att sidsteppa det vetenskapliga greppet till förmån för en ”lättsam ton”!
Bakgrunden till Livsmedelsverkets senaste rekommendationer finns i Nordiska Näringsrekommendationer, NNR, och sammanfattas som följer:
Det här är några av de viktigaste förändringarna:
- Fokus ligger mer på helheten i kosten, det vill säga vilka matvanor som är hälsosamma, än på enstaka näringsämnen.
- Det betonas att typen av kolhydrater i maten och vilka livsmedel som bidrar med kolhydrater är viktigare än den totala mängden kolhydrater.
- Det betonas att typen av fett i maten är viktigare än den totala mängden fett.
- Utrymmet för enkelomättat fett, som finns i till exempel olivolja, rapsolja och nötter, har ökats något. På grund av det har rekommendationen för det totala fettintaget justerats till 25-40 procent av energiintaget (tidigare 25-35 procent), medan kolhydratintaget ändras till 45-60 procent av energiintaget (tidigare 50-60 procent).
- Det rekommenderade intaget av vitamin D har ökats för barn över två år, vuxna och personer över 75 år.
- Det rekommenderade intaget av selen har ökats för vuxna.
Konsumentanpassade texter finns på webben och råden är även samlade i en broschyr. På webbplatsen finns också ett stort antal Nyckelhålsrecept.
Se några länkar nedan.
Så en lättad reaktion från industrin
Det nya kostrådet från Livsmedelsverket lyder ”Byt till magra mejeriprodukter! Välj magra, osötade produkter som är berikade med D-vitamin.” Kostråden innehåller även en mängdrekommendation om 2-5 dl mjölk, fil och yoghurt om dagen för att täcka det rekommenderade dagliga behovet av kalcium på 800 mg för vuxna.
Källa: Arla i pressmeddelande
Ju magrare mjölkprodukter desto mer processade är de vilket gynnar storskalig och hårt centraliserad industri. Man vet antagligen av långvarig erfarenhet att flertalet kunder struntar i ordet ”osötade” och väljer bland de som tilltalar smaken istället. Allt till fördel för såväl volym som vinst.
Hitta ditt sätt att äta hälsosamt – nytt grepp från Livsmedelsverket
Råd om bra matvanor – risk- och nyttohanteringsrapport
Apropå den sista länken ovan så finns det bara ett namn bland författarna som jag känner igen från ”förr”, Åsa Brugård Konde. De övriga är nya (för mig) och ännu inte vidbrända av den ibland ganska heta kostdebatten.