I den hittills största kartläggningen av gener kopplade till fetma har forskare från Umeå universitet och Lunds universitet i samarbete med ett stort internationellt forskarnätverk, funnit flera hittills okända riskgener och molekylära mekanismer som kopplar ihop risken för fetma med risk för sjukdom. Forskningsrönen publiceras nu i tidskriften Nature.
Källa: Diabetesportalen
Det är populärt att skylla på ärftlighet i alla tänkbara sammanhang. Ibland är det korrekt, hur man än beter sig får man egenskaper som arvet gett, må det vara ögonfärg, ansiktsform eller vissa sjukdomar. Men det finns ytterligare en nivå, epigenetiken, som tar intryck av miljön. Till miljön räknas även hur man lever och äter.
Epigenetiken kan sägas hantera den ”strömbrytare” som aktiverar om och när en gen ”uttrycks”, om den påverkar oss.
– Vi fann att fett som lagras runt midja och höfter visade sig ha samma biologiska sjukdomsmekanismer som insulinkänslighet, blodsockerreglering, tillväxt och utvecklingen av skelettet samt andra biologiska mekanismer i hjärta och lever säger Dmitry Shungin
Om vi tar diabetes typ 2, sockersjuka, som exempel så är det mångfalt mycket vanligare idag än för hundra år sedan. Det betyder naturligtvis inte att våra gener har förändrats utan att miljön, vår livsstil inklusive mat, drar igång en process som leder till sjukdomen.
Länk till studiens abstract New genetic loci link adipose and insulin biology to body fat distribution