Min hypotes är följande: DKA (Diabetisk KetoAcidos på grund av insulinbrist) beror till stor del på att alfacellernas glukagonproduktion ökar okontrollerat vilket dels speedar fettmetabolismen (ger fria fettsyror samt ketoner i orimliga mängder) och samtidigt frisätter glukos ur leverglykogenet. För att förhindra det injicerar man reglerhormonet insulin, gärna långverkande.
Äter man kolhydrater måste det till ytterligare insulin för att hjälpa oss att eliminera överskott av blodsocker till lever, fettväv samt muskler. Insulin som används för dessa tre senare ändamål –förbrukas– så snart de aktiverar en insulinreceptor och blir därför inte kvar i blodet för att hålla alfaceller/glukagon/DKA/glukosfrisättning från levern under kontroll.
Ökad kolhydratförbrukning ger ökat insulinbehov, men ”säkerhetsmarginalen” som ska hålla DKA borta vid normalt blodsocker ökar inte. Tar du mer insulin för att öka marginalen blir du ”låg”. Sannolikt löper de med insulinpumpar och enbart korttidsverkande insulin större risk för DKA om pumpen fallerar.
MatFrisk Blogg 
Som pumpanvändare måste man alltid ha en insulinpenna med sig för att kunna kompensera om pumpen fallerar. För mig har det hänt att nålen har lossnat och det har man normalt inte med sig. Insulinpennan kan man ha med sig och förbruka en del av insulinet till att ta slut efter en månad, då det ändå är dags att byta pennan.
GillaGilla
Med ett långtidsverkande insulin i botten ”går man inte torr” på insulin även om pumpen fallerar.
GillaGilla