Den här serien skall handla om kolesterol, vart är vi nu på väg? Lugn, för att uppskatta kolesterolmolekyles roll i kroppen är det bra att känna dess betydelse för membran som skiljer olika kemiska miljöer åt.
Membran byggs av två fettsyror kopplad via en glycerolmolekyl till en hydrofil (‘vattenälskande’) molekyl, tillsammans en fosfolipid.
När tusentals ligger intill varandra orienterar de sig så att lipiderna, den feta sidan, vänder sig åt ett håll och den hydrofila gruppen åt det andra. Det finns både enkla och dubbla membran. De enkla är lite av engångskaraktär och finns i lipoproteiner som vi ska studera närmare i senare inlägg. De dubbelsidiga vänder lipidsidorna mot varandra, är mycket robustare och bygger cellmembran.
Fosfolipider består av fettsyror som finns tillgängliga när det sker. Om de är långkedjiga mättade kommer membranet att bli styvare och om andelen enkel- och fleromättade fettsyror ökar blir det sladdrigt. För att dynamiskt anpassa sig och bli ‘lagom’ finns kolesterol, den gulfärgade molekylen i bildens mitt.
Kolesterol är en stor molekyl som vänder sin hydrofila OH-grupp (den röd/vita änden) utåt i membranen. De styvare ringarna dras inåt beroende på ‘lipidsvansen’, kolkedjan med väte. Om cellmembranet är sladdrigt ökar antalet uppstyvande kolesterol som kompensation.
MatFrisk Blogg 