Lund: Alzheimers sjukdom kopplas till glukos

Publicerat: 2017-02-23 i demens, glukos, Ketoner, Livsmedelsverket
Etiketter:, ,

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och drabbar över 44 miljoner människor världen över. I Sverige insjuknar cirka 15 000 personer i sjukdomen varje år. Forskare vid Lunds universitet har nu hittat en pusselbit i gåtan om Alzheimers sjukdom, ett sockernedbrytande enzym som man tidigare inte visste fanns i hjärnan.

Källa: Enzym i hjärnan ny pusselbit i Alzheimers sjukdom

I västerländsk miljö med ständig tillgång till mat och välfyllda butiker är det nästan självklart att kolhydratrika livsmedel dominerar. De är vanligen billiga att producera och har ofta lång hållbarhet, anledningar som tilltalar livsmedelshandeln. Att Livsmedelsverket dessutom rekommenderar att vi ska äta mer än halva energiinnehållet i form av kolhydrater bidrar naturligtvis.

Alla våra celler behöver energi och den övervägande massan har förmåga att använda minst två alternativ. Hjärnan är ett viktigt organ som skyddas av blod-hjärnbarriären mot ämnen som kan skada. De energibärare som skall kunna passera måste dels vara tämligen små och vattenlösliga för att följa blodet genom barriären.

Hjärnans energiförbrukning är närmast konstant över dygnet, dessutom oberoende om vi tänker djupa tanker eller spenderar tid på facebook. Där finns inga egentliga energiförråd av betydelse vilket innebär att allt måste tillföras kontinuerligt utifrån. Under evolutionens lopp har det aldrig funnits garantier för att man har ständig tillgång till mat, långa svältperioder har inte varit ovanliga och redan korta avbrott i energileveranserna till hjärnan skulle vara förödande, den behöver ständigt cirka 500 kcal/dygn.

Alla celler i kroppen behöver energi för att fungera och överleva och hjärnans celler använder till största del socker som energikälla. Därför är det otroligt viktigt att sockerupptaget till hjärnan, men även de komponenter som bryter ned sockret inuti cellerna, fungerar korrekt.

Lyckligtvis fungerar hjärnan på olika drivmedel varav det ena, ketoner, har 25% högre verkningsgrad än alternativet, glukos. Knappa 25% av den kräver dock glukos, mindre än 30 gram. ”All” vanlig nutritionslitteratur brukar beskriva att hjärnan alltid kräver glukos vilket är fel. Påståendet grundas sannolikt på att kostråd är så kolhydratrika att hjärnan fungerar som en ”glukossänka” för att motverka de skadliga effekterna av ett förhöjt blodsocker. Citatet ovan från artikeln har därför avsevärd förbättringspotential.

Studier har visat att patienter som lider av Alzheimers sjukdom har nedsatt förmåga att ta upp sockret till hjärncellerna vilket gör att de inte kan få den energi de behöver och dör. Det är när stora mängder av nervcellerna i hjärnan dör som symptomen av Alzheimers sjukdom uppkommer. Det kan handla om minnesförlust, minskad orienteringsförmåga och andra förändrade kognitiva förmågor.

Om studiens slutsats att glukosmetabolismen hos Alzheimerspatienter är nedsatt och leder till celldöd bör det vara logiskt att testa en ketogen kost för att åtminstone inleda behandlingen. En annan hjärnskada, epilepsi, kan framgångsrikt behandlas med strikt ketogen kost för att motverka och i vissa fall helt eliminera krampanfall.

Det största hindret för att testa en sådan behandling är antagligen att den inte är patenterbar eller ger nämnvärd akademisk prestige. De 44 miljoner redan drabbade hinner kanske inte uppleva fördelarna, men de kommer att följas av så många fler.


Tidigare på MatFrisk Ketondrift ger hjärnan en superboost!,  Ketoner mot hjärnskador

Läs mer: Sugar’s ‘tipping point’ link to Alzheimer’s disease revealed

Annonser
kommentarer
  1. Hjärnan behöver inte en enda glukosmolekyl. Alla hjärnceller innehåller mitokondrier och deras enda bränsle är acetylcoenzym A (AcCoA eller förenklat, ättiksyra).
    Alla makronäringsämnena protein fett och kolhydrater kan brytas ned till AcCoA.
    Däremot kräver röda blodkroppar (och cancerceller) som saknar fungerande mitokondrier glukos till förjäsning till mjölksyra som energikälla. Men det går åt 19 gånger mer glukos vid förjäsning till mjölksyra än glukos via AcCoA i i mitokondrierna.
    Sedan verkar artikeln vara ett hopkok på bludder.
    Vad jag vet så är amylas ett enzym som bryter ned polysackarider som inte existerar inuti kroppen. Vi kan bara ta upp monosackarider, inga di- eller polysackarider från tarmen
    Men de säger inget om Insulin Degrading Enzyme, IDE, som bryter ned det överskott på hjärnproducerat insulin som en hyperglykemi ger. IDE har en uppgift till och det är att bryta ned betaamyloid som är förhöjt hos Alzheinmerpatienter. Har IDE fullt jobb att bruta ned intracerebralt glukos hinner det inte bryta ned betaamyloiden.

    Liked by 1 person

  2. matfrisk skriver:

    Är inte IDEs ena jobb att bryta ner insulin som ränner runt utan att nå sitt mål? Var i hjärnan krävs insulin, kan det passera blod-hjärnbarriären eller produceras det på plats?

    Gilla

  3. matfrisk skriver:

    Insulin gör mycket annat än hämmar glukagon och aktiverar GLUT4. Vilken är uppgiften/
    uppgifterna i hjärnan? Stimuleras produktionen av glukos eller protein, alternativt av annat?

    Gilla

    • Insulins uppgift i hjärnan är attt normalisera liqvor-glukos så att inte hjärnans celler dör av en hyperglukos, mer än 50 mmol/L får även hjärnceller att dö på grund av glykering av proteiner i cellmembranerna.
      Insulin styr GLUT4-receptorn, cellerna kan dra tillbaka GLUT4-receptorn, kallas insulinresistens. Även hjärncellerna kan gå över till förjäsning av glukos men då sjunker pH och försämrar hjärnans funktion.

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s