Inlägg märkta ‘fett’

I tidigare inlägg har jag berättat rätt detaljerat om fettsyror ( #1: Fettsyror, en introduktion, #2: Raka och krökta fettsyror #3: Fettsyrors längd och omega-begreppet) och #4: Hur du bygger din egen fettväv

Logiskt sett borde detta varit inlägg #3,5 för att förklara hur fetter byggs upp av sina beståndsdelar och koppla samman dem till fetter i en ovanligt kort lektion.

 

  • Fetter är tre fettsyror sammanlänkade med en gemensam glycerolmolekyl (bilden till vänster) till en triglycerid, en fettmolekyl. Låt oss se hur det går till, processen kallas förestring.
  • OH-grupperna på höger sida definierar glycerolmolekylen som en alkohol  och ger den två förmågor, den kan lätt transporteras i vatten/blod och kan koppla till fettsyror eller andra molekyler, även de med OH-grupper.

 

  • När glycerolmolekyler och fettsyror blandas startar förestringen, de gulmarkerade OH-grupperna som är inringade möts och bildar en vattenmolekyl. Kvar blir en av syreatomerna som en länk.
  • R-et invid karboxyländen står för resten av fettsyran som kan vara i princip vilken som helst.

 

 

  • De gulmarkerade OH-grupperna i bilden ovan blir en fri vattenmolekyl.
  • Om bara en fettsyra är kopplad till glycerolmolekylen kallas det en monoglycerid, med två fettsyror en diglycerid och när alla tre platserna är fyllda följatligen en triglycerid, en fettmolekyl.
  • På korrekt ”kemiska” bör fett kallas triacylglycerol. (Tri– för tre, acyl– för att det är en fettsyra inblandad och glycerol bör vara uppenbart vid det här laget.)
  • När fettsyror länkas till glycerolet upphör de att vara sura och helheten är neutral.

I hittepå-fetter som margariner finner du mono- och diglycerider där de fungerar som emulgatorer och kan binda vatten till fetter. Det av dietister och andra konventionella kostrådgivare så förkättade smöret har en fetthalt om 80%, men utan konstlad hjälp skulle margariner vara 100% fett! Lösningen på detta dilemma är att tillsätta emulgatorer som tillåter att man kan blanda i avsevärda mängder vatten och på så sätt sänka fetthalten, men även råvarukostnaderna. Håll det i minnet ni som väljer lågfettprodukter, vatten är en minikostnadsråvara i detta sammanhang.

Minns också att mono– och diglycerider hydrolyseras till fettsyror i kroppen på samma sätt som fetter. Fettreducerade produkter med mono- och diglycerider har därför i praktiken ett högre fett(syra)innehåll än som står på deklarationen.

 

 

 

Har du funderat över vart fettet tar vägen när du går ner i vikt?

150 tillfrågade yrkesproffs som läkare, dietister och personliga tränare (PT) gav sina förslag, se nedan.

When somebody lose weight

Passar något eller några av dem in på hur du tänker? För er som inte läser engelska är alternativen Energi/värme, Annat, Avföring, Blir muskler, Svett/urin, Vet inte samt Koldioxid och vatten. Ha inte bråttom nu, tänk efter och låt det ta en stund.

  • I runda slängar har 65% av läkarna, strax under 70% av dietisterna och drygt 55% av PT satsat på energi/värme, något mindre än 2/3 av alla. Inte kan väl dom ha fel?
  • Av någon anledning tycks tredje, fjärde och femte alternativen dra till sig PT:s intresse mer än övrigas. ”Träna, svettas och skit mer”, eller?
  • Att det alls finns någon läkare tror att fettväven blir muskler är skrämmande, att 5 gånger fler dietister och PT satsar på det är kanske inte så förvånande.

Trots att frågan är ytterst grundläggande är det få proffs inom kost och hälsa som har ordning på vad som händer, gissningsvis ännu färre lekmän.

För det första, att fettmassan går bort som energi/värme är riktigt fel. Den intresserade kan ju sätta in siffrorna i Einsteins berömda formel E = mc2 och se hur orimligt svaret blir*. Bara några få gram fett helt omsatt till energi skulle övertrumfa Hiroshimabomben. Så där försvann nästan 2/3 av alla kost & hälsaproffsen. Poof.

Ruben Meerman och Andrew J Brown, professor vid School of Biotechnology and Biomolecular Sciences, University of New South Wales i Australien räknade på detta och publicerade resultatet i British Medical Journal.

I fortsättningen räknar vi bara på fett, triglycerider/triacylglycerol, inte faktisk fettväv. En fettmolekyl består av tre fettsyror bundna till en glycerolmolekyl. De tre vanligaste fettsyrorna i mänsklig fettvävnad är oleate (C18H34O2), palmitate (C16H32O2) och linoleate (C18H32O2) och när de förestras (”kombineras”) med glycerol till en ”medelfettsyra” får den summaformeln C55H104O6, anmärkningsvärt nära den av Hirsch** publicerade.

Lägg märke till att fett enbart innehåller kol, väte och en liten gnutta syre. Kan det vara till någon ledning?

Den energi (egentligen exergi) som vi kan utvinna ur ett ämne, i detta fall en fettmolekyl, finns att hämta i bindningar mellan de enskilda atomerna. För att bli praktiskt användbart måste denna utvinning av energi ske i många små steg med en ytterst finreglerad användning av enzymer och syre. Om vi hoppar över alla mellanliggande steg kan summaformeln för energiomsättningen av en ”medelfettmolekyl” skrivas:

C55H104O+ 78O2 → 55CO+ 52H2O + energi ***

Där har vi svaret! Eller början till det, åtminstone.

Om en kemist beräknar detta (avrundat) kommer en fullständig oxidation av 1 kilo mänskligt fett att förbruka 2.9 kg inandat syre och resultera i 2.8 kg koldioxid samt 1.1 kg vatten.

När vi lyckas ”bränna” fett, oavsett om det kommer från egen fettväv eller från maten, resulterar det i koldioxid som vi andas ut via lungorna och vatten i form av urin, avföring, svett, via andning, tårar och vadhelst din kropp kan avge som vätska.

Gå tillbaka till den första grafen och notera att det enda korrekta svaret kom från (3 av 50) dietister, övriga 147 svarade fel eller inte alls.

Endast för nördar:

  • Om du tittar närmare på vänstra delen av formeln så ser du att av alla syreatomer, 162 stycken totalt, kommer bara 6 från fettmolekylen och resten från syret man andas in. Detta är ett av skälen till att fett har stor förmåga att lagra energi.
  • En ordinär person på kanske 78-80 kg förbrukar cirka 60 kcal/km, motsvarande cirka 1/150 av ett kilo fettväv. H*n andas då ut knappa 20 gram koldioxid, ungefär 1/6 av en hyfsat energisnål bil som väger 1 ton eller lite mer. En bil är därför, räknat per förflyttat antal kilo, mer ekonomisk än en människa.
  • Ska vi då sluta ”bränna fett” för att inte bidra till ökade koldioxidutsläpp? Vart du än vänder dig idag finns alltid någon som skriver/pratar om att vi skall vara ”miljösmarta” och undvika sådant som ger koldioxidutsläpp. Märk att både Svenska Kyrkan och dietister numera omfokuserar och ”kramar klimatet” istället när deras traditionella idéer ifrågasätts. De verkliga utsläppen kommer från fossila kolkällor, inte fisande kor. Den koldioxid som du och andra djur andas ut är det som bygger det träd du har närmast intill, 90-95% av torrvikten i det mesta som växer omkring dig kommer från koldioxid. När de sedan växer lämnar de tillbaka det mesta av syret till dig och annat levande för att förädla till deras viktigaste näringskälla, koldioxid.

*) 1 mikrogram (µg = miljondels gram) massa som helt omvandlas till energi/värme enligt E = mc2 ger 25 kWh. Hur många kWh förbrukar din bostad på ett år?

**) Hirsch J, Farquhar JW, Ahrens EH, Jr, Peterson ML, Stoffel W. Studies of adipose tissue in man. A microtechnic for sampling and analysis. Am J Clin Nutr 1960;8:499-511.

***) Var kommer energin/exergin ifrån? Jo, det är från de kemiska bindningarna mellan kol– och väteatomerna, inte atomerna i sig.