Inlägg märkta ‘Diabetes typ 1’

”Vården” är måttligt intresserad av att ta C-peptid-värdet då det strular till den vanliga medicineringen som förutsätter att ”högt blodsocker” beror på ”för lite” insulin (jag talar här om tvåor och varianter av det).

  • När insulin bildas byggs tre aminosyrakedjor samman, viks ihop och häftas samman med tre svavelbryggor. Därefter klipps en kortare bit ungefär mitt i och, presto, vi har en insulinmolekyl. Den bortklippta biten kallas C-peptid (korta aminosyrakedjor kallas peptider).

Beroende på vem du frågar så saknar C-peptiden någon roll alternativt är jätteviktigt. Eller vadhelst däremellan. Insulin är en signalmolekyl som ständigt förbrukas när det överlämnar sitt ”budskap” vilket innebär att hos en frisk människa med egen insulinproduktion så är halveringstiden mycket kort, några minuter. Av det skälet är det inte meningsfullt att mäta insulinet då det kan variera väldigt kraftigt.

C-peptidens roll (om den nu finns) är långt mindre, den blir därför kvar betydligt längre i blodomloppet och ger därför en slags summering av hur mycket eget insulin man producerar under den senaste halvtimmen. (Jag är osäker på tidsuppgiften, men storleksordningen är OK).

  • Utifrån tillfört insulin har inte med någon C-peptid!

För en frisk med fungerande insulinsignalering brukar C-peptidvärdena vara cirka 0.3-0.4, högre värden än så antyder (början till) problem. Är det 0.7 eller över så innebär det att insulinreceptorerna eller det de är kopplade till (leverfett– och/eller muskelceller) är ”lomhörda”, de reagerar inte som de ska.

För friska bör/ska aldrig värden för C-peptid ens nå 0.7 men likafullt är det vanligt i labbrapporter med referensvärden upp till 1.2-1.5, till och med högre! Det betyder inte att de är ”godkända” utan att diabetiker typ 2 med tokhög insulinproduktion är vanliga kunder vid dessa laboratorier, man kapar nämligen bara bort extremvärden när man redovisar referensvärden.


Läs mer: Eget kvarvarande insulin hos ”ettor”

Annonser

Via ett nyhetsbrev från diabetesportalen fick jag länk till en artikel som inleddes med:

Kvinnor som utvecklat typ 1-diabetes före tio års ålder dör i genomsnitt nästan 18 år tidigare än diabetesfria kvinnor. Män i motsvarande situation förlorar närmare 14 levnadsår. Vid diagnos i åldern 26-30 år förkortas livet med i snitt tio år, visar forskning publicerad i tidskriften The Lancet.

Källa: Diabetesportalen

Slutsatsen i artikeln är inte mindre dramatisk:

– Ur patientperspektiv är den här studien enormt viktig. Plötsligt kan vi svara på frågor om komplikationer och förväntad livslängd som vi inte har kunnat tidigare. Nu finns robusta bevis på att överlevnaden i hög grad beror på när i livet man får sjukdomen, och att det är skillnad på män och kvinnor, säger Araz Rawshani.

Av naturliga skäl är det en epidemiologisk studie (observationsstudie) där man studerar debut och utvecklingen av diabetes typ 1 i åldersspannet 0 – 30 år. Som sådan är den tungt beroende av statistik för att kunna påvisa hållbara samband. Den åldersgrupp som överraskade mig mest var 0 – 10 år. Ärligt talat orkar jag inte bry mig om resten då det är svårt att veta om och när uppenbara stolligheter eventuellt övergår i pålitliga fakta.

Att andelen pojkar var något högre känns rimligt, men att medelåldern i gruppen 0-10 år är dryga 23 år känns bara sådär.

Att dagens ungar uppenbarligen är framtidens genier framgår av att 58,3% redan avlagt universitetsexamen.

96,9% var sverigefödda men trots den kulturella bakgrunden var 9,2% gifta och 1,2% redan skilda. Däremot hade ingen i gruppen förlorat sin partner genom död.

Medelinkomsten i gruppen är anmärkningsvärt höga 1002.10 (x 100 SEK) = 100 210 kronor och längre ner i tabellen finner jag att 12,8% är rökare!

Artikeln är publicerad i ”ansedda” The Lancet och borde därför vara av god eller hög kvalitet och faktagranskad. Mig förefaller det som att åtminstone diabetiker typ 1 i åldersgruppen 0-10 år avviker starkt från vad jag ser i min omgivning.

  • Hur kan det komma sig att tabellen, i detta skick, publiceras i The Lancet?
  • Har någon på diabetesportalen läst och förstått innehållet?
  • Har någon ansvarig på Sahlgrenska akademin (som publicerade pressmeddelandet) läst och förstått innehållet?

 

Djurmodeller av typ 1 diabetes och sjukdomen hos människor har stora skillnader. Det finns fler än 150 olika sätt att bromsa eller till och med bota ”typ 1 diabetes” hos möss. Inte ett enda hos människor.

Källa: Diabetesportalen.se

Intressant nog har man tillfogat fotnoten som jag citerar ovan. IMHO är det ett av de allra bästa konstateranden jag någonsin läst på diabetesportalen.

Diabetes typ 1 är ingen vanlig åkomma, vare sig hos människor eller möss. Den innebär en autoimmun reaktion som slår ut hela eller större delen av den egna insulinproduktionen genom att immunförsvaret attackerar dem. För att studera den i sin naturliga miljö krävs därför både många individer och lång tid för att få statistiskt pålitliga utfall. Du kan därför utgå från att inget företag med ambitioner att tjäna pengar på att forska fram vacciner skulle satsa på ”naturlig diabetes typ 1” vare sig hos människor eller ens möss.

Inom kort planerar det amerikanska företaget Provention Bio att tillsammans med det finska företaget Vactech Ltd ta fram och testa ett liknande vaccin i människa.
Studien har finansierats av Tekes och Barndiabetesfonden. Det Tekes-finansierade konsortium som forskarna ingår i, Therdiab, innefattar utöver Karolinska Institutet och universitetet i Tammerfors även flera finska bioteknikföretag, däribland Vactech Ltd.

Det är etiskt fullständigt orimligt att framkalla tillstånd som liknar diabetes typ 1 hos människor men försvarbart när det gäller möss. Det finns säkert ett stort antal metoder att göra det och många av dem har säkert använts i de ”…fler än 150 olika sätt att bromsa eller till och med bota ”typ 1 diabetes” hos möss.”

Såhär tänker jag, kanske även den som lade till fotnoten: Alla botemedel eller bromsmediciner i musförsöken motverkar sannolikt de metoder som provocerar fram ”diabetes typ 1” hos mössen snarare än de naturliga autoimmuna reaktionerna som resulterar i ”äkta” diabetes typ 1. Den som är påläst när det gäller botade möss med äkta diabetes typ 1 är välkommen att länka till sådana studier.


Studien i fulltext: https://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2Fs00125-017-4492-z.pdf