Arkiv för januari, 2019

Är du käll- eller okritisk?

Publicerat: 2019-01-07 i källkritik, Vetenskap
Etiketter:

När man försöker ta ställning i en komplicerad fråga där åsikter är starkt polariserade kan det vara förnuftigt att backa lite och fundera några varv extra. Det första man måste fråga sig är om informationen tål rimlig källkritik.

Idag är det vanligt att hämta information från internet, i sig en fantastisk resurs.

  • Med hjälp av internet är det lätt att kommunicera med anhängare av närapå vilken åsikt som helst och känna stöd av tillräckligt många för att man ska bli uppmuntrad. Betyder det att man har ”rätt”?
  • Påståenden med viss åsiktsgemenskap tenderar att klumpa samman, t.ex. i form av länklistor med likartad agenda. Det är vanligt att innehållet i sådana listor kopieras och sprids som ”sanningar” utan att någon, ens av de närmast troende, synar sanningshalten. ”Om många har den åsikten måste det vara sant, eller hur?”

En sådan länklista kan vara oerhört lång och att gå igenom den känns oöverstigligt jobbigt så det får ofta vara. Hur många sådana referenser har du själv kollat upp? En taktik jag testat är att, närmast slumpartat, borra i bakgrunden till ett enskilt påstående och på egen hand försöka värdera dess betydelse. Är det trovärdigt är det plus i kanten men motsatsen bör dig ge anledning att kolla upp ytterligare referenser.

  • Om listan innehåller döda länkar så är den i vart fall inte nyligen uppdaterad, finns flera så sjunker tillförlitligheten ytterligare.
  • Om det är en säljsajt så räkna inte med att eventuell kritik mot dess produkter redovisas.
  • Om det är en artikel, finns referenser till dess bakgrund eller står det bara ”…studier har visat…”? Det senare är  vanligt på säljsajter.
  • Om det är en studie så räcker det inte att läsa abstract om fulltexten finns tillgänglig. Till skillnad från ”äkta vetenskap”, där man försöker testa om en hypotes tål att ifrågasättas, är det legio i närings-, medicin- och liknande sammanhang att göra precis tvärtom, försöka visa att hypotesen (studiens utgångspunkt) går att förena med data man samlat.

Beroende på att mätningar aldrig är exakta, ingående parametrar varierar, den testade individen (människa, djur, bakterie eller vadhelst det kan gälla) har individuella egenskaper kan utfallen variera rejält. Ibland räcker det att data presenteras som grafik för att man ska se tydliga effekter, men ofta kallar man in statistiker som ”knådar” data på diverse sätt så att studiens hypotes förefaller sannolik. Detta kallas ofta ”forskning” och det är sällan/aldrig någon som testar om experimentet kan upprepas med samma utfall.

Numera måste man uppge finansiärer till studier varav många har avsevärt ekonomiskt utbyte om studien passar deras agenda. Det är sällsynt att utfallet av en studie går en finansiär emot. Den forskare som inte ”levererar” lär få svårt att finansiera sin framtid.

Det finns vetenskapligt stöd för att flera koster kan vara bra vid diabetes.

Källa: Kost vid diabetes – Socialstyrelsen

Vad kan det innebära, egentligen? ‘Vetenskapligt stöd’ innebär inte att det är ‘rätt’, bara att studiernas hypoteser fått ett tillräckligt statistiskt underlag för att inte förkastas.

Vad jag förstår har inte de fyra ‘godkända’ kostmodellerna jämförts sinsemellan. Inte heller i egentliga långtidsstudier. Min åsikt är att det inte är rimligt att fyra olika kostmodeller med rätt skilda innehåll ska vara ‘rätta’. De har bara visat sig vara ‘mindre fel’ än de som de, var för sig, har jämförts med.

Vid typ 2-diabetes har lågfettkost respektive måttlig lågkolhydratkost likartade gynnsamma effekter på HbA1c (”långtidssockret”) och kroppsvikt. Det saknas studier av tillräcklig kvalitet för att kunna bedöma långtidseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost med högt fettintag, exempelvis så kallad LCHF-kost.

Källa: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering – SBU

Ta två, tre minuter att läsa innehållet! Märk hur utomordentligt bräckligt underlag det fanns när det skrevs 2010, ännu ej uppdaterat.

  • Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att grönsaker, baljväxter och fisk är gynnsamma för personer med diabetes. Dessa livsmedel ingår som viktiga beståndsdelar i dagens kostrekommendationer vid diabetes. Litteraturgenomgången har inte funnit underlag för slutsatser om andra centrala komponenter i kostrekommendationerna, som fullkornsprodukter och fettmängd. Inget vetenskapligt stöd har framkommit vare sig för eller emot en ändring av dagens diabeteskostrekommendationer.

”Visst vetenskapligt stöd…”?

  • Så kallad livsstilsbehandling, där råd om kost med reducerat fettinnehåll och ökat fiberinnehåll kombineras med ökad fysisk aktivitet, skyddar mot utveckling av diabetes hos personer som har nedsatt förmåga att ta hand om och omsätta glukos.

En kombination av reducerat fettinnehåll, ökat fiberinnehåll samt ökad fysisk aktivitet. Men inget nämns om de var för sig har effekt. Beror det på att dessa faktorer aldrig studerats var för sig eller, om det skett, inte varit verksamma?

  • Eftersom det saknas studier av tillräcklig kvalitet går det inte att bedöma betydelsen av näringsintagets fördelning under dygnet. Detsamma gäller intag av proteiner respektive fullkornsprodukter. Dessutom saknas det studier av kostens betydelse för livskvaliteten, och för förekomsten av komplikationer från ögon och njurar.

Som du ser, studier av tillräcklig kvalitet saknas. Bland annat vad gäller Livsmedelsverkets och dietisters hjärtefaktor, fullkornsprodukter. I och för sig inget jag förvånas över. I fullkornsprodukter ingår hela det försvarssystem som omger fröerna.

Ironiskt nog finns det tillräckligt vetenskapligt stöd för ett par faktorer, dock med visst förbehåll.

  • Personer som har typ 2-diabetes och som regelbundet konsumerar måttlig mängd alkohol löper lägre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom än de som inte konsumerar alkohol. Givetvis måste rådgivning om alkohol ta hänsyn till graviditet eller risk för missbruk. Kaffekonsumenter har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än de som inte dricker kaffe.

För den noggranne nörden finns den systematiska litteraturöversikten tillgänglig.

Tecknaren bakom Bonton, Hans Lindström, för ett humoristiskt resonemang som förklarar varför dumhet har ett så stort genomslag. I korthet delar han in mänskligheten i tre delar, de som är kloka eller någotsånär kloka, de som är/beter sig idiotiskt och en mellanliggande grupp som trots allt tenderar att röra sig närmare de osmarta då den andra riktningen innebär en mental uppförsbacke. Det händer därför sällan att idioter blir kloka, däremot är det omvända inte ovanligt, makt och pengar är glid- inte fästvalla.

Källa: Hans Lindström / Bonton (Det går inte att på ett varaktigt sätt länka till seriestrippen, däremot hoppas jag att det är förenligt med rätten att citera när jag visar bilden ovan.)

De kloka är ofta/vanligen demokratiskt lagda, lyssnar på och försöker ta hänsyn till de övriga, något idioterna och deras medlöpare skiter blankt i. På grund av detta ”får” de osmarta ett inflytande som deras åsikter kanske inte förtjänar. Lindströms resonemang från 8/12 -18 är betydligt mer detaljerat och roligt.

Jag kan inte slå detta ur tankarna när jag läser om Nutri-Score, tänkt som ett pedagogiskt verktyg för att nå fram med ”nyttighetsinformation” till O-grupper (Omedvetna, Okunniga och Ovilliga). Tack till Johan Dittlén för tipset.

Since Oct 31, 2017, a front-of-pack labelling system named Nutri-Score (a synthetic information system based on colours and letters from green/A to red/E), allowing consumers to see and compare at a glance the nutritional value of pre-packaged foods is being implemented, on a voluntary basis, in France.

Min tolkning: En varumärkning, kallad Nutri-Score, baserad på en 5-gradig färgskala alternativt bokstäverna A-E, ger konsumenter möjlighet att se och jämföra näringsinnehåll i paketerade produkter. Detta har införts, på frivillig väg, i Frankrike (och Holland)

Min första invändning är att mat, vars egenskaper är multidimensionella, ska beskrivas i en 5-gradig och endimensionell skala. Under de 4 år som diskussionerna pågick fanns kritik, men tydligen främst från ekonomiska aspekter:

Although some experts warned that the Nutri-Score might constitute an obstacle to EU trade, the measure appeared justified on public health grounds.

Min tolkning: Experter varnade för att Nutri-Score kunde utgöra hinder för den fria handeln inom EU men folkhälsoaspekten ansågs viktigare.

I Sverige har en liknande märkning funnits under många år, SLV:s Nyckelhål. Som den ursprungligen definierades kom den för LCHF-are att fungera som en varning. Under senare år har dess innebörd gjorts otydlig, dock är den likt Nutri-Score, endimensionell men endast i två steg.

Although implementation of policies based on research evidence has been repeatedly shown to be necessary by the public health community and policy makers, the reality of political process is often disappointing.

Min tolkning: Trots att (kost)information baserad på vetenskap upprepade gånger bedömts som nödvändiga har resultaten varit besvikelser.

Det som krävs är, enligt min mening, en gedignare och verklighetsbaserad utbildning från vaggan och framöver.

Även om det inte märks utåt så har uppenbarligen de fria marknadskrafterna bedömt det meningsfullt att försöka penetrera den virtuella skyddsmur som jag aktiverat runt min blogg. Sådana försök har gjorts tidigare men ökat mycket kraftigt de senaste veckorna.

Under mina blogginlägg finns sedan länge annonser som jag inte styr över, det är WordPress (programvaran bakom bloggen) som på så sätt tar betalt för att jag utnyttjar en ”gratisvariant” för att publicera min blogg.

Källkritik i korthet, inget jag skrivit själv men sympatiserar med, källor i slutet av citatet. För några dagar sedan valde jag att släppa kontakten med en ’alternativdrottning’ inklusive hennes entourage på facebook. Flödet ger nu ett mycket mer förnuftigt intryck.

Vem är avsändaren?
Texter och bilder har alltid en avsändare. Eftersom avsändarens syfte inte alltid redovisas öppet i text och bild så kan du utgå från frågan ”Av vem och varför?” när du vill veta mer. Försök helt enkelt att ta reda på vem som har skrivit – och vem har publicerat. Är avsändaren trovärdig?

Är källan äkta?
Är webbplatsen du länkas till riktig eller en falsk kopia? En del webbadresser ser nästan likadana ut som till exempel myndigheters och bloggars sidor. Men bara nästan. Om du vill ta reda på vem som står bakom ett domännamn på internet kan du exempelvis använda Whois, som är en databas över domänregistreringar.

Vad är budskapet?
Är inlägget du reagerat på verkligen uppriktigt och sant – eller handlar det om någons personliga åsikter och värderingar? Eller är det egentligen bara förtäckt reklam? Fundera på om det kan finnas dolda budskap i texten, och om fakta som presenteras faktiskt går att kontrollera. Analysera också huruvida det saknas något. Kanske har relevant information utelämnats, trots att det egentligen borde finnas med.

För bra för att vara sant?
Seriösa nyhetsförmedlare uppger ofta var nyheten kommer ifrån, det vill säga källan. Är nyheten sensationell kan det krävas flera källor för att säkerställa informationen. Lär dig bli uppmärksam på källhänvisningar, och kontrollera gärna nyhetens riktighet och källan så långt det går.

Upptäck ”falska” bilder
Bilder på krig och elände berör oss alla, men är du säker på att bilden som publicerats i ett visst sammanhang verkligen har med saken att göra? Och hur vet du att bilden inte är manipulerad? Försök ta reda på mer om bildens ursprung, exempelvis genom att använda Googles bildsökningsfunktion. Eller leta rätt på en webbtjänst som kan visa var bilden ursprungligen använts.

Sist men inte minst …
Världen är komplex och problemen många. Tanken på enkla lösningar är oerhört lockande för många av oss – men hur troligt är det att sådana verkligen speglar hela verkligheten?

Och innan du delar vidare inlägg till dina vänner i sociala medier – tänk på att du då ger inlägget trovärdighet hos dina vänner. Du har ett eget ansvar på nätet.

Källor: Skolverket, Internetstiftelsen i Sverige, MSB och Statens medieråd.
Anna Karolina Eriksson/TT