Arkiv för kategori ‘Diabetes’

Vilken är den största skillnaden för magopererade (om det går bra)

Publicerat: 2016-05-11 i Diabetes typ 2, Diabetesens naturalförlopp, fetma, GLUT4, Insulin, nedsatt insulinsvar, sockersjuka
Etiketter:, , ,
0

Two seemingly groundbreaking studies, published this week in the New England Journal of Medicine found that type 2 diabetes, or “diabesity”, could be cured with gastric bypass surgery.

Min tolkning: Två banbrytande studier, publicerade i New England Journal of Medicine fann att diabetes typ 2, sockersjuka, kan botas med gastric bypass, GBP.

Källa drhyman.com

NEJM Obesity surgery

Diabetes typ 2, sockersjuka, innebär att man inte hanterar glukos, blodsocker, i samma utsträckning som tidigare. Mängden i blodet stiger från normala 5 gram/5-6 liter blodvolym (mellan måltider) till betydligt högre värden och sjunker sedan bara långsamt. Redan om monosackaridmängden i blodet varaktigt stiger med ett par gram leder det på sikt till s.k. senkomplikationer enligt det som kallas naturalförloppet.

Hos friska signalerar hormonet insulin till lever– fett– och muskelceller att de ska aktivera speciella glukostransportörer, GLUT4, med mycket hög kapacitet att starta insläppet av glukos. Hos diabetiker typ 2 klingar denna uppmaning närmast ohörd, de har nedsatt insulinsvar.

No one is asking the most obvious question.  How did the surgery cure the diabetes? Did the surgeons simply cut out the diabetes like a cancerous tumor?

Min tolkning: Ingen frågar den uppenbara frågan Hur botar kirurgi diabetes? Skar man helt enkelt ut diabetesen likt en tumör?

Den största skillnaden för magopererade (som inte råkar ut för komplikationer) är att de obönhörligen måste ändra sitt ätande, både sammansättning, mängd och hur ofta då de inte längre har en magsäck som mellanlagring. Mängden minskar drastiskt och för att inte lida näringsbrist måste man minska mängden meningslös mat och dryck, ta diverse tillskott och inrikta sig på väsentligheter istället. Den som inte klarar det straffas hårt med illamående, kräkningar och diarré. Till en början går det väl hyfsat medan motivationen är hög och magfettet ger rejäla bidrag av naturligt animaliskt fett. Den som går ner 1/2 kilo per vecka ur sin fettmassa får 535 kcal/dag, så länge det varar.

Sedan är frågan vilken service patienter med en mindre lyckad operation får? Jag läser ibland berättelser som får supporten hos TV- och internetleverantörer att verka som entrén till himmelen i jämförelse.

Läs följande länkar i nummerordning så ser du hur man kan bli fri symtomen på sin diabetes typ 2, sockersjuka, utan de nackdelar en magoperation ger. Men inse först som sist, så snart man avviker från en vettig kost kommer sjukdomen tillbaka.

  1. Ketogen extrem lågkalorikost ger bättre hälsa hos sockersjuka, diabetiker typ 2
  2. Extrem lågkaloristudie stöder LCHF för diabetiker typ 2
  3. Kort presentation av vLCD-studien
  4. vLCD-studien – Utomordentligt goda effekter av kraftig kalorirestriktion?
  5. vLCD-studien, Goda utfall men tveksamma antaganden och slutsatser
  6. vLCD-studie som stöder LCHF-tänket!

vLCD-studie som stöder LCHF-tänket!

Publicerat: 2016-05-07 i Blodsocker, Diabetes typ 2, Fetter, glukos, GLUT4, Glykogen, Insulin, interventionsstudie, Kolhydrater, lågkolhydratkost, MUFA - enkelomättade fettsyror, SFA - mättade fettsyror, sockersjuka, triglycerider
Etiketter:, , , , , , , , , ,
2

Dagligen åt deltagarna något mindre än 75 gram kolhydrater, 13 gram fett och 45 gram protein, sammanlagt 600 kcal, en svältkost som Stefan Rössner och andra InoUtare utan nämnvärd framgång försökt promota hos frilevande människor. Under en följd av år har de som förespråkar magoperationer av diverse schatteringar visat fördelar av en påtvingad svältkost, men frågan är hur det fungerar på sikt, när de egna fettlagren sinar?

Normalisation of both beta cell function and hepatic insulin sensitivity in type 2 diabetes was achieved by dietary energy restriction alone.

Källa: Reversal of type 2 diabetes: normalisation of beta cell function in association with decreased pancreas and liver triacylglycerol

  • Om vi antar att det krävs 2500 kcal/dag (eller vilken siffra du tycker är motiverad) så går det inte att i längden klara sig på studiens 600 kcal/dag, inte heller är det seriöst att räkna på den mindre mängden och dra slutsatser med detta som bakgrund.

Jag skulle uppskatta om någon/några kan peka på (åtkomliga) studier som tydligt tar hänsyn till detta. De kanske finns, även om jag aldrig stött på dem.*

  • Gemensamt för alla som går ner kraftigt i fettmassa, speciellt under kort tid, är att de använder stora mängder av det egna kroppsfettet. Här är det i medeltal 12,6 kg på 8 veckor, alltså 225 gram per dag, motsvarande fettmängden i mer än ett halvt normalstort smörpaket!**

Tumregel: Varje kilo nedgång som sker från fettväv innebär 830 gram naturligt animaliskt fett som måste räknas in, kvantitet såväl som kvalité. (1 kg fettväv = 7500 kcal, absolut inget vegetabiliskt fleromättat fett!). Eventuella hälsofördelar i uttalade svältstudier måste därför bedömas mot denna bakgrund. Att äta några gram här och där av diverse ”nyttiga näringsämnen” i en svältkost lär ge ett marginellt bidrag, sett i ljuset av helheten.

Min åsikt: Utgå från den sammanlagda metabolismen och dra slutsatserna baserat på detta.

Ju mindre och långsammare viktnedgång desto mindre bidrag från de naturliga animaliska fetterna ur kroppens eget lager, sannolikt även avsevärt färre upplevda/rapporterade hälsofördelar. Hos den som äter en ”balanserad energimängd” av blandkost och förblir viktstabil kommer en del kolhydrater att mellanlagras som glykogen, fettsyror eller rent fett allt mellan sekunder till några timmar, men de ackumuleras inte till störande viktuppgång.

vLCD - Insulin sensitivity
Tester av s.k. insulinkänslighet*** gjordes under studiens gång. Den perifera känsligheten ute i kroppen visade sig, förmodligen till studieförfattarnas förtret, inte förbättras. Av det skälet kommenteras denna observation knappt alls. Som jag ser det är observationen fullt logisk och i linje med de faktiska händelserna i kroppen.

  1. Energi i form av glukos är ytterst platskrävande, en enda glukosmolekyl drar med sig ett följe av 190 molekyler vatten.
  2. Av det skälet ryms inga stora mängder i en cell och trots att insulinet mycket väl kan ha öppnat GLUT4-transportörerna på vid gavel så passerar bara små mängder in. Varför?
  3. Cellerna anpassas till fettmetabolism och har fullt upp med energi från fett/fettsyror/ketoner. Då redan lagrat glukos i form av glykogen inte förbrukas nämnvärt kommer det utrymmeskrävande blodsockret inte in!
  4. Nedsatt insulinsvar är då en logisk följd av att cellerna har gott om energi och ingen plats finns i härbärget.
  5. Eventuellt är det nedsatta insulinsvaret (nedsatt insulinkänslighet) en misskreditering av ett helt normalt fysiologiskt förlopp hos personer som är väl anpassade till fettmetabolism, som t.ex. LCHF-are.

Uppföljningen efter 12 veckor:

  1. Blodsockret föll när kolhydratbelastningen minskade till 75 gram/12E%.
  2. Lika väntat är att deltagarna ökade i vikt när kosten sannolikt ”normaliserades” efter studieperioden, + 3,1 kg/4v = +111 gram/dag att jämföra med viktnedgångens 15,3 kg/8v = -273 gram/dag.
  3. Inte oväntat att de övriga värdena förblev goda fram till 12 veckor, deltagarna hade under 8 veckor lotsats ut ur det hörn man befunnit sig och det tar säkert mer än 4 veckor för dem att ställa sig där igen.
  4. Att fasteblodsockret stigit från lägstavärdet 5,7 till 6,1 mmol/l är hanterbart. Att tre av deltagarna återvänt till diabeteslägret, bedömt genom en glukosbelastning, är illavarslande.

En andra uppföljning borde därför ha skett efter minst lika lång tid som studietiden, alltså vecka 16 eller senare. Med tanke på den uppmätta viktuppgången på 111 gram/dag vore det motiverat att göra ytterligare en uppföljning, (15300/111 = 138 dagar) 20 veckor efter studiens avslut.

En sidoobservation; 75 gram tillfört glukos/dygn räckte för att upprätthålla ett ”normalt” blodsocker, detta trots att hjärnan antas behöva cirka 120 gram glukos/dygn. Min övertygelse är att behovet är betydligt lägre än så, baserat på egna långvariga erfarenheter med i huvudsak mindre än 20 gram/dag.

This study demonstrates for the first time the time course of a return of normal beta cell function and hepatic glucose output by acute restriction of dietary energy intake in individuals with type 2 diabetes.

Diabetes typ 2 kan alltså förbättras avsevärt, enligt studieförfattarna till och med reverseras i sitt förlopp, om man ändrar sin mat så att kolhydratmängden sjunker avsevärt samt att fettmängden och kvalitén stiger till den som en dedikerad LCHF-användare siktar mot. Att fördelarna kommer av en ”drastisk minskning av energiintaget” är påtagligt enögt beskrivet. All förändring av energimängden innebär ändring av en eller flera av dess beståndsdelar.

Plocka fram studier där deltagarna gått ner ordentligt i vikt under en relativt kort tid och gör motsvarande beräkningar som ovan. Sannolikt kommer du att bli lika förbluffad som jag över resultaten, särskilt när du samtidigt tar hänsyn till de lovord som studiernas författare brukar använda om de uppnådda fördelarna.

Fysiologin bakom diabetes typ 2 är ofullständigt utforskad men här får vi vetenskapligt stöd för ett enkelt och praktiskt verktyg att hantera den, LCHF, nödtorftigt maskerad som svältkost.

Kunskaper att bära med sig:

  1. Diabetiker typ 2 bör minska sin kolhydratkonsumtion drastiskt och på så sätt förbättra sin blodsockerprofil. (Lägre genomsnitt och mindre variation)
  2. Studien visar att naturliga animaliska fetter är inte bara ofarliga utan ökad metabolisering av dem (till en början genom viktnedgång, sedan via konsumtion typ LCHF) är förknippade med förbättrade hälsoparametrar.
  3. Kraftigt ökad fettmetabolism, i vart fall från kroppens egna lager, reducerar leverförfettning och ger bättre fettstatus i bukspottkörteln.

Ska bli intressant att se hur de ”konventionella diabetesbehandlarna” tar sig an detta.

*) Detta påstående gällde åtminstone hösten 2011 när jag fann studien och större delen av denna serie skrevs.

**) Smör innehåller 80% fett vilket innebär att det finns 400 gram fett i ett halvkilospaket.

***) Jag ogillar begreppet insulinkänslighet och nedsatt insulinkänslighet och vill ersätta det med nedsatt insulinsvar. Fenomenet är lätt att mäta, så tillvida existerar det, men förklaringarna bakom spretar åt olika håll.

vLCD-studien – Utomordentligt goda effekter av kraftig kalorirestriktion?

Publicerat: 2016-05-05 i Blodsocker, Diabetes, Diabetes typ 2, fasta, Insulin, interventionsstudie, lågkolhydratkost, sockersjuka, Vetenskap
Etiketter:, , , ,
7

”Reversal of type 2 diabetes: normalisation of beta cell function in association with decreased pancreas and liver triacylglycerol” av Lim, Hollingsworth, Aribisala, Chen, Mathers och Taylor, publicerad iDiabetologia 2011. Länk för att hämta hem hela studien

Efter de inledande provtagningarna (vecka 0) startade interventionen med flytande kost ”(46.4% carbohydrate, 32.5% protein and 20.1% fat; vitamins, minerals and trace elements; 2.1 MJ/day [510 kcal/day]; Optifast; Nestlé Nutrition, Croydon, UK). This was supplemented with three portions of non-starchy vegetables such that total energy intake was about 2.5 MJ (600 kcal)/day.”

Min kommentar: Sannolikt för att göra studien uthärdlig tillförde man färg, struktur och volym till kosten via de ”stärkelsefria grönsakerna”. I redovisningen skriver man bara att de ökar energiinnehållet från 510 kcal/dag till 600 kcal/dag. Baserat på att de vanligen knappt tillför fett, bara något protein och resten kolhydrater har jag gjort en egen uppskattning av den resulterande dagliga maten till <50E% kolhydrater, 20E% fett och >30E% protein. Vi talar alltså om en något mindre kolhydratandel, förhöjt protein och kraftigt reducerad fettandel jämfört med t.ex. ”SLV-kost”. Mina uppskattningar kan avvika något från de faktiska värdena, men som kommer att framgå av fortsättningen har det föga betydelse för slutsatserna.

Lägg noga märke till ordet ”andel”, kolhydrater, fett och protein anges som en bråkdel av helheten. Då helheten är oerhört liten jämfört med deltagarnas vanliga ätande blir absolutmängderna (i vikt) mycket små.

Resultat i korthet. Angivna värden gäller diabetesgruppens medel, för data om spridning etc. se studiens originaltext. Inte alla mätta faktorer är medtagna.

  1. Efter 1 vecka hade blodsockret sjunkit från 9,2 till 5,9 mmol/l och skilde sig inte statistiskt från den friska kontrollgruppen. Nivån förblev stabil under resten av tiden (Gick slutligen ned till 5,7 mmol/l). Även andra värden förbättrades avsevärt och blev till slut statistiskt likvärdiga med den friska kontrollgruppen.
  2. Insulinhalten efter fasta, ett ovanligt test i praktiken, mer än halverades efter en vecka för att sedan sjunka ytterligare. (151 – 73 – 65 pmol/l).
  3. Leverns basala glukosproduktion sjönk tydligt under den första veckan och skilde sig inte från kontrollgruppens värden vid studiens slut.
  4. Leverns fettinnehåll minskade med 30% under första veckan till kontrollgruppens nivå för att till slut nå normala nivåer, totalt en minskning med 70%!
  5. Insulinutsöndringen efter fasta sjönk under första veckan med 40% och förblev på den nivån. (Något som kännetecknar diabetiker typ 2 är oförmågan att höja insulinutsöndringen kraftigt vid behov samt att sänka den till en vilonivå där emellan. Dygnsmängden kan vara stor, men den dynamiska variationen saknas. Min anmärkning.) Efter 8 veckor fanns ingen statistiskt säker skillnad mellan fas 1-nivån (Den initiala insulinutsöndringen) hos studie- och kontrollgruppen.
  6. Fettandelen i levern var till en början 8,0% och föll stadigt till 6,2% efter 8 veckor, nära kontrollgruppens 6,0%.
  7. Ingen statistiskt säker ändring av insulinkänsligheten uppmättes under hela studien.
  8. Vikten sjönk med 15,3 kg under studiens gång.
  9. Blodplasmans TG (fett) halverades från 2,4 till 1,2 mmol/l och förblev sedan konstant.
  10. Vid en uppföljning efter 12 veckor hade deltagarna ökat 3,1 kg i vikt, övriga värden var tämligen oförändrade medan fasteblodsockret ökat från 5,7 till 6,1 mmol/l.

Studiens diskussion i korthet:
Studien visar att de båda defekterna betacellsvikt och insulinresistens* som ligger bakom diabetes typ 2 kan reverseras, enbart genom en påtaglig sänkning av energitillförseln. Under de första 7 dagarna av reducerat kaloriintag föll blodsocker och leverns insulinkänslighet normaliserades samtidigt som leverns fettinnehåll minskade.

”The data are consistent with the hypothesis that the abnormalities of insulin secretion and insulin resistance that underlie type 2 diabetes have a single, common aetiology, i.e. excess lipid accumulation in the liver and pancreas.”

Min tolkning: Data överensstämmer med hypotesen att störningar i insulinproduktion och insulinresistens som kännetecknar diabetes typ 2 har sin grund i ökad fettansamling i lever och bukspottkörtel.

Bukspottkörtelns TG-andelStudiens data visar klart att en minskning av det totala fettinnehållet (TG) i bukspottkörteln (se diagram till vänster) associeras med att betacellfunktionen återställs.

Ett mycket lågt energiintag har visats sänka leverns fettinnehåll hos friska, feta personer inom få dagar. Denna studie visar för första gången det tidiga förloppet när både leverns fettlager minskar och glukosproduktion faller som följd av en kraftigt minskad mattillförsel hos diabetiker typ 2.

Studien har begränsningar, deltagarantalet var av nödvändighet lågt för att tillåta sofistikerade undersökningsmetoder. Däremot var alla deltagare diabetiker typ 2 och med karakteristiska egenskaper för sjukdomen. Deltagarna hade haft sin sjukdom under relativt kort tid (upp till 4 år) och ytterligare studier måste utföras för att utröna om även längre tids diabetes kan reverseras.

Metoderna, som jag ej redovisar, är tekniskt förstklassiga, grundligt genomförda, utfallen och slutsatserna är klara och artikeln har passerat Springerlinks granskning och nålsöga. Ändå dristar jag mig att på goda grunder att kritisera den. Ibland blir jag förbluffad över hur lite ”nutritionsforskare” tänker igenom sitt ämne innan slutsatserna sätts på pränt, granskas och publiceras.

Tidigare i denna serie:

  1. Ketogen extrem lågkalorikost ger bättre hälsa hos sockersjuka, diabetiker typ 2
  2. Extrem lågkaloristudie stöder LCHF för diabetiker typ 2
  3. Kort presentation av vLCD-studien

Fortsättning följer

*) Jag vill byta ut insulinresistens mot nedsatt insulinsvar, detta då den bakomliggande mekanismen inte är väl känd.

Kort presentation av vLCD-studien

Publicerat: 2016-04-29 i Blodsocker, Diabetes typ 2, Insulin, lågkolhydratkost, sockersjuka
Etiketter:, , , , , ,
4

”Reversal of type 2 diabetes: normalisation of beta cell function in association with decreased pancreas and liver triacylglycerol” av Lim, Hollingsworth, Aribisala, Chen, Mathers och Taylor, publicerad i Diabetologia den 5 maj 2011. (fritt att hämta i fulltext)

Hypotes: Type 2 diabetes is regarded as inevitably progressive, with irreversible beta cell failure. The hypothesis was tested that both beta cell failure and insulin resistance can be reversed by dietary restriction of energy intake.

Min tolkning: Diabetes typ 2 betraktas som obönhörligen progressiv med irreversibel nedbrytning av (de insulinproducerande) betacellerna. Hypotesen att både betacellförstörelsen och insulinresistensen kan reverseras (vändas) testades.

I fortsättningen används vLCD = Very Low Calorie Diet, pragmatiskt uttryckt svältkost. 

After 1 week of restricted energy intake, fasting plasma glucose normalised in the diabetic group (from 9.2± 0.4 to 5.9±0.4 mmol/l; p=0.003).

Min tolkning: Efter 1 vecka av begränsat energiintag normaliserades fasteblodsockret i diabetesgruppen.

Den vLCD-kost man använder ger väldigt lite blodsockerhöjande ämnen. Svårare än så är det inte.

Hepatic triacylglycerol content fell from 12.8±2.4% in the diabetic group to 2.9± 0.2% by week 8 (p=0.003). The first-phase insulin response increased during the study period (0.19±0.02 to 0.46± 0.07 nmol min␣1 m␣2; p<0.001) and approached control values (0.62±0.15 nmol min␣1 m␣2; p=0.42). Maximal insulin response became supranormal at 8 weeks (1.37± 0.27 vs controls 1.15±0.18 nmol min␣1 m␣2). Pancreatic triacylglycerol decreased from 8.0 ± 1.6% to 6.2 ± 1.1% (p = 0.03).

Min tolkning: Fettinnehållet i levern hos diabetikergruppen föll ned mot (och under, se tredje bilden nedan) kontrollgruppens värden, insulinsvaret förbättrades och fettinnehållet i bukspottkörteln minskade.

En av följderna av diabetes typ 2, sockersjuka, är att fett ”slarvlagras” där det för ögonblicket finns plats, inte nödvändigtvis där det hör hemma. Ungefär som när jag bär ut använda verktyg i garaget. Ärligt, mitt/vårt garage uppvisar nästan kronisk verktygs- och materialresistens.

Normalisation of both beta cell function and hepatic insulin sensitivity in type 2 diabetes was achieved by dietary energy restriction alone. This was associated with decreased pancreatic and liver triacylglycerol stores. The abnormalities underlying type 2 diabetes are reversible by reducing dietary energy intake.

Min tolkning: Både betacellernas funktion och leverns insulinkänslighet hos diabetiker typ 2 normaliserades med enbart minskning av energiintaget. Denna förbättring förknippades med minskningar av fettinnehållet i lever och bukspottkörtel. De avvikelser som ligger bakom diabetes typ 2 kan reverseras genom att minska energiintaget via maten.

Läs studien för alla detaljer.

Ett begränsat antal deltagare, 9 män och 2 kvinnor, med genomsnitts-BMI = 33,6 och diabetes typ 2 studerades vid försökets inledning, efter 1, 4 och 8 veckors intervention samt vid en uppföljning efter 12 veckor. Studien syftade till att undersöka om en lågkalorikost (600 kcal/dag) förbättrade kritiska värden vad avser diabetes typ 2.

Lim et. al

Diabetes typ 2 (åldersdiabetes eller sockersjuka) har under lång tid betraktats som en kronisk progressiv sjukdom vars förlopp kan saktas ner men ej avstannas. Betacellfunktionen (där insulin produceras) försämras med tiden och efter tiotalet år behöver mer än hälften av patienterna insulinbehandling. Efter magkirurgi har man emellertid noterat en reversering av diabetesutvecklingen. Blodsockret normaliseras inom få dagar efter ingreppet, långt innan någon väsentlig viktminskning skett. Det antas i vida kretsar att de skyddande effekterna kommer av en ändrad utsöndring av inkretinhormoner.

Hypotesen i denna studie är att den kraftigt negativa energibalansen och sänkningen av den intracellulära fettsyrakoncentrationen i levern minskar transporten av triglycerider (fett) via lipoproteiner till bukspottkörteln där de antas förhindra frisättning av insulin från betacellerna.

Studien utformades för att testa om enbart en kraftig negativ energibalans (mindre kalorier) räcker för att vända diabetes typ 2 genom att normalisera betcellfunktionen och förbättra insulinkänsligheten.

Utfallet av studien var oerhört bra, men jag anser att det primära i den kost man åt (cirka 600 kcal/dag) var dess ringa blodsockerhöjande effekt vilket i sin tur innebar att det anabola (byggande) hormonet insulin var lägre. En följd av detta var att kroppen fick tid att städa upp i ”garaget”.

Fortsättning följer

Extrem lågkaloristudie stöder LCHF för diabetiker typ 2

Publicerat: 2016-04-28 i Diabetes typ 2, Diabetesens naturalförlopp, sockersjuka, Vetenskap
Etiketter:, , , , , ,
5

Diabetologia 2011 54:2506-2514

Just nu sitter jag med ”Reversal of type 2 diabetes: normalisation of beta cell function in association with decreased pancreas and liver triacylglycerol” av Lim, Hollingsworth, Aribisala, Chen, Mathers och Taylor, publicerad i Diabetologia 2011. Länk för att hämta hem hela studien

Den är intressant då den bakomliggande studien med framgång testar en alternativ kostmodell som på kort tid dramatiskt förbättrar viktiga hälsovärden som annars kännetecknar diabetiker typ 2 i det så kallade ”naturalförloppet”.

De hittillsvarande behandlingarna diabetes typ 2, åldersdiabetes / sockersjuka, kan inte bryta diabetesens progressiva natur, i bästa fall dämpar de utvecklingshastigheten. Detta till synes ohejdbart negativa förlopp har fått den oskyldiga beteckningen naturalförloppet, kanske för att inte oroa patienterna med detaljer som synskador (ända till blindhet), nervskador av diverse slag t.ex. tömningsproblem i magsäcken (gastropares), impotens, cirkulationsskador med sår som inte läker samt kallbrand med fot- och underbensamputation, en överrepresentation av cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Listan kan göras längre men illustrerar allvarliga händelser som ingår i ”naturalförloppet”.

Magkirurger, som opererar feta med diabetes typ 2, noterar med storögd förvåning att patienternas diabetes förbättras i stort sett när de rullas ut från operationssalen. Förklaringarna är ofta väldigt fantasifulla, gemensamt är att vidare undersökningar av dem kräver omfattande resurser.

Deltagarna i denna studie får liknande snabba förbättringar genom att närma sig problemet från en helt annan synvinkel, nämligen genom extrem energireducering via vLCD-kost (Very Low Calorie Diet). Resultaten är utomordentligt goda och logiskt betingade, men sannolikt inte efter den modell studiens författare föreslår.

Mitt alternativa resonemang bakom detta är på intet sätt komplicerat och bygger på fysiologins välkända grunder, men då det går på tvärs med vedertagen praxis kommer jag att beskriva tänkesättet mycket grundligt, för en del blir det nog irriterande utdraget. För att inte textmassan skall bli överväldigande stor delar jag upp den över flera blogginlägg, vart och ett med ett någorlunda sammanhållet tema. Studien är fri att ladda hem och läsa. Den innehåller mycket mer information än den jag kommer att referera till.

Läs gärna även Hur vända utveckling av sockersjuka? och Ketogen extrem lågkalorikost ger bättre hälsa hos sockersjuka, diabetiker typ 2

Del 1, fortsättning följer

Ketogen extrem lågkalorikost ger bättre hälsa hos sockersjuka, diabetiker typ 2

Publicerat: 2016-04-28 i Blodsocker, BMI, Diabetes typ 2, Glykogen, Insulin, lågkolhydratkost, sockersjuka
Etiketter:, , , , , ,
7

Är du också drabbad av typ 2-diabetes? Läkaren Johan Friberg och patienten Jan Hellbom har hittat en metod som ger resultat – utan insulin. Så här funkar den.

Efter att ha testat metoden VLCD (Very Low Calorie Diet) vet Johan Friberg att den nya metoden mot diabetes typ 2 fungerar.

Av de sex patienter som ingick i en första grupp har tre av de fyra som var insulinbehandlade helt sluppit sitt insulin. Blodtryck och blodfetter har också förbättrats påtagligt.

Källa: Land

LAND.se logo

– Varför nöja sig med att behandla symptomen när patienten med relativt enkla metoder, en extrem lågkaloridiet, motion, näringslära och psykologträffar, faktiskt kan bli frisk eller åtminstone mycket bättre? säger Johan, som tillsammans med sin patient Jan Hellbom, är arkitekten bakom Projekt 600 i Sverige.

År 2011 publicerade en grupp forskare från Newcastle en studie där de låtit en grupp typ 2-diabetiker leva på extrem lågkalorikost med mycket lyckat resultat. Jag ska återkomma till denna studie då den publicerades med omfattande data.

Centralt i den använda metoden är att äta maximalt 600 kcal/dag, rimligen av sådant som ger essentiella näringsämnen. Patienten Janne Hellbom är mycket nöjd, på bara en vecka försvann 5 kilo av övervikten. De som målmedvetet svältbantat vet att de två första kilona snabbt försvinner, det är vattenblandat muskel– och leverglykogen med totalt ungefär 2000 kcal. De återstående tre kilona, däremot, är betydligt intressantare.

Varje kilo fettväv representerar ungefär 7500 kcal och under den första veckan metaboliserade Janne sammanlagt 7*600 kcal från mat, bortåt 2000 kcal från muskel- och leverglykogen samt 3*7500 kcal naturligt animaliskt fett, från de egna depåerna. Tillsammans innebär det att första veckan metaboliserade Janne Hellbom 28700 kcal, imponerande 4100 kcal/dag varav minst 3200 kcal per dag, nästan 80E% från fett! Inte konstigt då att Janne Hellbom anser att han är ”full av energi”.

För att må bra på sikt gäller det att tillföra essentiella näringsämnen som obönhörligen kommer att sina om inte kosten är väl anpassad. Då kolhydrater inte på något vis är essentiella, livsnödvändiga, är de först att rensas bort. Det innebär att mängden blodsockerhöjande ämnen från maten minskar drastiskt, vilket är fördelaktigt för diabetiker typ 2, sockersjuka.

Den glukos som bygger upp musklernas glykogenlager och snabbt decimeras redan under de första två-tre dagarna bidrar inte heller till blodsockret då allt redan finns inne i muskelcellerna. Alla kroppens celler har alternativa ”öppningar”, GLUT (glukostransportörer) än de som kräver styrs av insulin. När glukosmängden inne i en cell blir påtagligt låg är det dessa icke insulinberoende GLUT som fyller på behovet. Glukosen strömmar helt enkelt från en högre koncentration (blodet) till den lägre inne i cellen.

Vad jag starkt ifrågasätter är att man i artikeln hävdar att man kan bli ”frisk” via denna metod. Den hälsa man realistiskt sett kan uppnå är, enligt min åsikt, beroende på hur långt diabetesen typ 2 har avancerat och hur länge den pågått och förutsatt man sköter sin livsstil, till det kommer individuella variationer.

Lägg märke till följande punkt i artikeln:

• Metoden har visat sig ha bäst effekt på patienter med ett BMI (Body Mass Index) över 30, vilket är kraftig övervikt.

Ta lärdom av följande i artikeln:

  • Ät kolhydratbegränsat.
  • Konsumera rejäla mängder naturliga animaliska fetter, till att börja med de som finns runt midjan.

Hur vända utveckling av sockersjuka?

Publicerat: 2016-04-22 i Blodsocker, Diabetes typ 2, HbA1c, sockersjuka
Etiketter:, , ,
3

Kalorisnål kost vänder typ 2

Källa: Dagens Medicin

Brittiska forskare ordinerade en specifik diet till 30 patienter som haft typ 2-diabetes mellan sex månader och upp till 23 år. Dieten pågick i åtta veckor och bestod av shakes och grönsaker. Efter den perioden övergick deltagarna till en så kallad isokalorisk kost som innebär att energin fördelas jämnt mellan kolhydrater, proteiner och fett.

Detta är lovande forskning även om den presenteras under annan flagg än den korrekta. Förra gången jag stötte på flera av forskarna i denna studie var 2011, även då under lågkalori-flagg. Antingen försöker de angripa problemet med matindustrins bidrag till sockersjukeutvecklingen genom att flyga under radarn eller så är de inte de skarpaste knivarna i lådan. Hoppas jag har fel i det sista.

Tyvärr är denna studie belagd med kostnader så för närvarande får jag hålla till godo med dess abstract. Very-Low-Calorie Diet and 6 Months of Weight Stability in Type 2 Diabetes: Pathophysiologic Changes in Responders and Nonresponders.

Type 2 diabetes mellitus (T2DM) is generally regarded as an irreversible chronic condition. Because a very-low-calorie diet (VLCD) can bring about acute return to normal glucose control in some people with T2DM, this study tested the potential durability of this normalization. The underlying mechanisms were defined.

Min tolkning: Sockersjuka, diabetes typ 2, anses allmänt vara en irreversibel åkomma. Då en kost med mycket lågt energiinnehåll ger snabb återgång till normal blodsockerkontroll hos vissa tvåor testar denna studie potentialen av uthållighet hos denna normalisering.

People with a T2DM duration of 0.5-23 years (n = 30) followed a VLCD for 8 weeks. All oral agents or insulins were stopped at baseline. Following a stepped return to isocaloric diet, a structured, individualized program of weight maintenance was provided. Glucose control, insulin sensitivity, insulin secretion, and hepatic and pancreas fat content were quantified at baseline, after return to isocaloric diet, and after 6 months to permit the primary comparison of change between post-weight loss and 6 months in responders. Responders were defined as achieving fasting blood glucose <7 mmol/L after return to isocaloric diet.

Min tolkning: 30 personer med typ 2 sedan 0,5 till 23 år följde en mycket energisnål kost (VLCD) under 8 veckor. Alla diabetesmediciner sattes ut vid studiens inledning. Därefter inleddes en stegvis och individuell anpassning till ”isocaloric diet” (Detta är tyvärr inte definierat i abstract men i Dagens Medicin anges det som lika mängd energi från fett, protein och kolhydrater) De som svarade väl på behandlingen, responders, var de vars fasteblodsocker var <7 mmol/l efter återgång till isokalorisk kost.

Weight fell (98.0 ± 2.6 to 83.8 ± 2.4 kg) and remained stable over 6 months (84.7 ± 2.5 kg). Twelve of 30 participants achieved fasting plasma glucose <7 mmol/L after return to isocaloric diet (responders), and 13 of 30 after 6 months. Responders had a shorter duration of diabetes and a higher initial fasting plasma insulin level. HbA1c fell from 7.1 ± 0.3 to 5.8 ± 0.2% (55 ± 4 to 40 ± 2 mmol/mol) in responders (P < 0.001) and from 8.4 ± 0.3 to 8.0 ± 0.5% (68 ± 3 to 64 ± 5 mmol/mol) in nonresponders, remaining constant at 6 months (5.9 ± 0.2 and 7.8 ± 0.3% [41 ± 2 and 62 ± 3 mmol/mol], respectively). The responders were characterized by return of first-phase insulin response.

Min tolkning: Vikten minskade och förblev stabil över 6 månader. 12 av 30 deltagare nådde ett fasteblodsocker <7mmol/l efter återgång till isokalorisk kost (responders) och 13 av 30 efter 6 månader. Responders var de med kortare tid som diabetiker samt högre initial insulinnivå i plasma. HbA1c föll från 7,1 till 5,9 hos responders och från 8,4 till 8,0 hos de övriga. Responders kännetecknades genom att de återfick ”first-phase insulin response” (Hos friska utsöndras insulin i två steg, en första skvätt och sedan, vid behov följer resten. Hos ”riktiga tvåor” är svaret mycket mesigare, ungefär som att pissa i tofflorna.)

A robust and sustainable weight loss program achieved continuing remission of diabetes for at least 6 months in the 40% who responded to a VLCD by achieving fasting plasma glucose of <7 mmol/L. T2DM is a potentially reversible condition.

Min tolkning: En stabil viktminskning resulterade i återgång av diabetes under minst 6 månader hos de 40% som svarade på en kraftigt energireducerad kost. Diabetes typ 2 har potential att vara en reversibel åkomma.

Dagens Diabetes sammanfattar:

Samtliga individer hade tappat en hel del i vikt under åttaveckorsdieten, vilket höll i sig under de sex månaderna. Troligtvis ledde det till en minskad fettinlagring i lever och bukspottkörtel vilket hade positiva effekter på insulinproducerande celler, skriver forskarna. De påpekar dock att metoden kräver motiverade patienter eftersom deltagarna endast fick äta max 700 kalorier om dagen.

I detta abstract finns tyvärr inte närmare fakta om kost och mätvärden. Deras tidigare studie från 2011, däremot, är väl dokumenterad och jag kommer tillbaka till den framöver.

En större randomiserad studie inom området är på gång, och kommer att inkludera 280 patienter med typ 2-diabetes som ska få leva på en kalorisnål diet.

Inget för lättskrämda; diabeteskomplikationer

Publicerat: 2016-04-20 i Blodsocker, Diabetes, Diabetes typ 2, Diabetesens naturalförlopp, gastropares, glukos, Insulin, Kolhydrater, lågkolhydratkost, Livsmedelsverket, Matvanor, nervskador, SLV, sockersjuka
Etiketter:, , , , , ,
1

Anders Linderoth - ingress om diabetes typ 2

Källa: Diabetesportalen vid Lunds Universitet

Artikeln är en exposé över hur senkomplikationer hos diabetiker typ 2, sockersjuka, kan utvecklas över förhållandevis kort tid.

Efter omständigheterna fortsatte han att leva “som vanligt”.
– Jag hade behövt att någon pekat med hela handen och gett tydligare instruktioner, som en order, och sagt “gör si och gör så”.

Nu räcker det inte långt med tydliga instruktioner om inte de är anpassade till behovet. En diabetiker typ 2 (4/5 eller fler av svenska diabetiker) kännetecknas av en starkt nedsatt förmåga att hantera kolhydrater i kosten, en dominerande del av den mat som svenskar i allmänhet äter. Livsmedelsverket (SLV) ger råd till ”friska” som innebär att mer än hälften av energin skall komma från kolhydrater. I praktiken innebär det att den som äter 2000kcal/dygn tillför 250 gram eller mer av tre enkla sockerarter (monosackarider) till blodomloppet. Inga av dessa är i någon mening essentiella (livsnödvändiga) att äta.

Tyvärr är det ytterst vanligt att diabetesvårdens företrädare undervärderar en genomtänkt kosthållnings terapeutiska betydelse och hellre stöttar tanken på att ”man kan äta som alla andra” och kompensera med preparat*. ”Det är stigmatiserande (utpekande) för en diabetiker att äta annan mat” är en inte helt ovanlig inställning. Jag tycker nog att nedsatt syn, ibland även blindhet, dialys, amputation av fötter/ben samt behov av att finfördela all mat till mos för att hantera gastropares** är betydligt svårare att dölja.

Hos en ”frisk” person finns i genomsnitt ungefär 5 gram glukos (”blodsocker”) fördelat i hela blodmängden. Till detta kommer en avsevärd mängd fruktos samt något galaktos (från mejeriprodukter). Om man matar på med 250 gram diverse kolhydrater hos en person med nedsatt förmåga att utnyttja dessa monosackarider kommer naturligt nog blodsockret med tiden att stiga till farliga nivåer. Redan om medelnivån stiger med så lite som ett par gram riskerar man senkomplikationer som diabetesportalens artikel redovisar. Tyvärr är listan både längre och innehåller betydligt allvarligare följder.

Under ett antal år besökte och skrev jag ofta i Diabetesförbundets debattforum. Jag uppfattade det som förhållandevis aktivt med många besök och kommentarer. Under de första åren rådde en närmast hätsk stämning mot LCHF för diabetiker, något som gradvis klingade av då fler och fler provade och fann dess fördelar. Under de senare åren har aktiviteten avtagit till nära nollnivå då andra grupperingar på t.ex. facebook*** dragit till sig intresse.

*) ”Listan över mediciner Anders Linderoth tar dagligen är lång. Tre olika läkemedel mot högt blodtryck, D-vitaminer, Natriumbikarbonat för att hålla syrahalten i kroppen nere, järntabletter, vattendrivande, Trombyl mot blodproppar och hjärtinfarkt samt Fosrenol mot höjd fosfathalt och skydd av skelettet. Därtill kosttillskott och insulin till varje måltid.”

**) Gastropares är en skada på vagusnerven som påverkar styrningen av nedre magmunnen. Den reglerar tömningen av magsäckens innehåll till tolvfingertarmen för vidare befordran. Dålig funktion leder till ytterligare hoppande blodsocker och kan bli ett mycket stort problem för insulinbehandlade som inte kan beräkna när och hur mycket insulin man behöver.

***) Jag rekommenderar Smarta Diabetiker och Smarta Diabetikers Recept. De grupperna strävar efter att motverka senkomplikationerna av sjukdomarna (diabetes är ett samlingsnamn för många varianter med en del gemensamma faktorer) med en genomtänkt och logiskt motiverad kost före användning av preparat. Informationen är högklassig och stämningen i gruppen är mycket vänlig och hjälpsam. Det finns grupper med andra fokus, t.ex. tallriksmodell och kompensation med medicinering.

Beprövad erfarenhet av LCHF till diabetiker

Publicerat: 2016-04-10 i Debattartikel, Diabetes, Kolhydrater, triglycerider
Etiketter:, , , , ,
4

Läkaren Björn Ekengren har, med anledning av sin beprövade erfarenhet av LCHF för diabetiker, sänt detta brev till Uppdrag granskning på SVT.

”Hej!

Jag heter Björn Ekengren och är distriktsläkare (specialist i allmänmedicin) på Trollbäckens Vårdcentral i Tyresö. I mitt arbete kommer jag dagligen i kontakt med diabetiker, för vilka kosten har en nyckelroll i behandlingen.

De senaste åren har jag mer och mer börjat rekommendera mina diabetiker (både typ I:or och II:or) att dra ner på kolhydrater i kosten till förmån för fett som energikälla, med remarkabla resultat. Förutom att deras blodsockervärden förbättrades, vilket jag aldrig tidigare sett med de konventionella råden rörande kost och motion, sågs ej heller den försämring i deras blodfettsvärden som man förväntade sig med ökat intag av fett, särskilt mättat fett. Tvärtom fick patienterna bättre blodfetter (lägre halter triglycerider och högre HDL) när de ökade sitt fettintag. Således har jag fortsatt att rekommendera s k LCHF-kost till mina diabetiker, då det ligger i linje med både den senaste vetenskapen och alltså med min egen beprövade erfarenhet.

Nu kommer anledningen till att jag kontaktar er: De gångna dagarna har det enkelsidigt i media lyfts upp argument för att LCHF-kost skulle vara farlig för barn med typ I-diabetes. Ett tragiskt, fiktivt fall presenterades på en intressegrupps hemsida (http://dagensdiabetes.info/…/2165-barn-med-typ-1-diabetes-8…), där ett barn farit illa då barnet endast fått äta LCHF-kost och inte fått något insulin – det senare bör poängteras är livsfarligt för alla typ 1-diabetiker, oavsett kost.

Detta fall lyfts sedan fram av Sveriges Radio, men där framgår inte dess fiktivitet: (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx…). Dr Gun Forsander intervjuades, vilket också sedan fördes vidare av SVT: (http://www.svt.se/…/overlakare-i-goteborg-varnar-for-lchf-d…).

Till saken hör då att Dr Forsander skrivit texten till de kostråd som ges svenska barn med diabetes; (http://nordisknutrition.se/…/1004_s33-35_Mat_vid_diabetes_h…). Nordisk nutrition ges i sin tur ut av SNF, Swedish Nutrition Foundation, en organisation som säger sig ”främja nutritionsforskning och dess praktiska tillämpning”. Undertecknad är dock skeptisk till den opartiskhet de säger sig besitta, dels då det i deras styrelse sitter representanter för Pågen AB, Lantmännen och Nordic sugar (http://snf.ideon.se/verksamhetom-snf/styrelse/), dels då man i deras medlemsföretag utöver dessa företag kan hitta namn som Coca Cola, McDonalds och Nestlé, m fl. Således inte företag som har i sitt intresse att varken barn med diabetes eller folk i allmänhet minskar på intaget av kolhydrater, särskilt inte socker.

Dagens Nyheter var snara att hänga på storyn (http://www.dn.se/…/riskfyllt-ge-lchf-kost-till-barn-med-di…/), liksom andra media. Anknytande till denna artikel väljer sedan DN också att rapportera att kritiker av LCHF-kost ofta utsätts för hot (http://www.dn.se/nyheter/sverige/lchf-kritik-leder-till-hot/), ett självklart helt förkastligt beteende om det stämmer. Till saken hör dock att en av de i den senare artikeln intervjuade utsatta forskarna, professor Claude Marcus, sitter i SNF:s forskningsnämnd. En annan forskare, professor Elisabet Rothenberg, får också komma till tals. Även här finns det en koppling till SNF (http://snf.ideon.se/s…/snf-50-ar/program-jubileumssymposium/).

Tillfälligheter? Kanske det. Men när människor med kopplingar till ekonomiska intressenter som de ovan angivna får fritt och enkelsidigt spelrum i media önskar i alla fall jag en mer öppen, opartisk granskning. Särskilt som min erfarenhet är att de råd de kommit med inte fungerar. Är det inte dags för forskning att få verka för att hitta sanningen, inte just för att hitta resultat som understödjer ekonomiska intressen?

Jag hoppas att jag med detta väckt ert intresse för spelet bakom forskningen och vad som händer när ekonomiska intressen lägger sig vetenskapen.

Återkom gärna om ni har några frågor.

Med vänlig hälsning,

Björn Ekengren.”

Om ketoner, för den misstänksamme

Publicerat: 2016-02-14 i beta-hydroxybutyrat, Diabetes, Diabetes typ 1, Diabetes typ 2, Diabetisk ketoacidos, DKA, glukagon, glukos, Insulin, Kemi, Ketoner, Okategoriserade, sockersjuka
Etiketter:, , , ,
5

Ketoner är ämnen där en syreatom är dubbelbunden till en kolatom mellan två andra grupper, här R och R’imgresDen näringsmässigt mest betydelsefulla ketonen är beta-hydroxybutyrat, faktiskt inte en ”renlärig” keton. Namnet låter skrämmande men det är bara internationellt förståelig ”kemiska”.

  • Beta– berättar var det speciella hos ett ämne är beläget.
  • Hydroxy– beskriver en liten grupp atomer som består av en syre- och en väteatom, en OH-grupp.
  • Butyrat visar att det gäller en kolkedja med fyra kol.

Sätt nu samman denna information på samma sätt som vi bygger upp en ekvation ur dess delar. Vi får då en kort kolkedja som skiljer sig från fettsyran n-butansyra (4 kol, smörsyra, bilden nedan) genom att en väteatom invid den andra kolatomen i kedjan (räknat från metyländen, den ”feta” änden) ersätts med en OH-grupp.

N-butansyra

Detta resulterar i beta-hydroxybutyrat, märk den lilla skillnaden mot förra bilden.

Beta-hydroxybutyrat_2

Kort– och medellånga fettsyror har utomordentligt fördelaktiga hälsoegenskaper, de kan bland mycket annat minska eller eliminera epileptiska anfall och dramatiskt förbättra vissa typer av demens. Framförallt korta fettsyror är lösliga i blodet och kan transporteras dit där de behövs, med ett undantag, hjärnan. Där finns blod-hjärnbarriären för att skydda hjärnan och den sätter stopp för fettsyror.

Men den extra OH-gruppen hos beta-hydroxybutyrat förändrar allt. OH-grupper är speciella såtillvida att det endast saknas en väteatom för att bygga en vattenmolekyl, OH-grupper ”umgås” därför gärna med vatten, ju fler OH desto lättare. Beta-hydroxybutyrat har två sådana hydrofila (vattenälskande) grupper och den lilla förändringen gör att ketonen med största lätthet följer blodet vart som helst i kroppen, även genom blod-hjärnbarriären! En av fördelarna hos beta-hydroxybutyrat är att den är nästan lika energität som motsvarande fettsyra utan att, räknat per energi, dra med sig lika mycket syre som glukos.

Med tanke på dessa goda egenskaper finns ingen anledning att ifrågasätta ketoner/ketos? Med ett undantag!

Våra kroppar behöver energigivande råvaror där hormonerna insulin och glukagon i samarbete fungerar som ”trafikvakter” och förser blodet med energi från såväl mat som redan befintliga lager av energi i kroppens vävnader. Hos personer med kraftigt nedsatt eller obefintlig insulinproduktion fungerar inte denna styrning, glukagonet tar överhanden och aktiverar glukosfrisättning och fettmetabolism inklusive ketonproduktion.

Diabetes typ 1 (kraftigt nedsatt eller obefintlig insulinproduktion) är alltså i grunden en dysfunktion (bristande funktion) i fettmetabolismen till skillnad från diabetes typ 2 (”sockersjuka”, åldersdiabetes) där insulin inte får den önskade effekten på upptag av glukos, blodsocker.

Om och när diabetiker typ 1 tappar kontrollen över glukagonproduktionen ökar frisättning av glukos såväl som fria fettsyror och ketoner. Beta-hydroxybutyrat har en karboxylände (COOH) som ger ämnet svagt sura egenskaper vilket i alla ”normala” sammanhang (ketos) saknar betydelse men hos diabetiker typ 1 med nedsatt förmåga att reglera fördelningen av energiråvaror i blodet kan skapa problem i form av DKA, diabetisk ketoacidos.

Insulin har många funktioner i kroppen, men två av dem är särskilt betydelsefulla i detta sammanhang, glukagonstyrning i bukspottkörteln och glukosupptag från blodet.

Varje gång en insulinmolekyl når insulinreceptorn på en mottagarcell ”fastnar” den och dras in i cellen. Det betyder att ju mer glukos vi äter desto mer insulin kommer att förbrukas (dras in i målceller) och påverkar därmed inte glukagonproduktion/frisättning.* Att öka mängden insulin för att försöka uppnå en slags säkerhetsmarginal mot ketoacidos är dömt att misslyckas då man som kompensation, för att inte hamna i insulinkoma, måste öka mängden glukogena delar av maten. Om man gör det kommer en betydande del av insulinet att förbrukas för att hålla blodsockret under kontroll utan att påverka glukagonet och så löper det vidare.

Mer glukos (kolhydrater) i maten kräver mer insulin, det som ”blir över” styr glukagonet.

Min hypotes är att de som injicerar insulin bör ”grunda” med ett långtidsverkande alternativ för att undvika att helt förlora kontrollen över glukagonet. Detta även om man använder insulinpump med snabbverkande insulin då det inte är helt ovanligt med böjda slangar och lossnade infusionsset.

Kroppens funktioner är dynamiskt beroende av varandra och alla statiska resonemang är dömda att fallera i det långa loppet.

Beskrivningen ovan är inte fullständig, fler samband finns men i sammanhanget har de liten betydelse.

*) Detta resonemang gäller för diabetiker som huvudsakligen injicerar insulin. För ”friska” reglerar det egna insulinet glukagonproduktionen direkt i de Langerhanska öarna. Den blir därför mycket mer exakt och därför är det värdefullt att ha en egen produktion, om än liten.

 

Äldre inlägg
Senare inlägg