Arkiv för kategori ‘SFA – mättade fettsyror’

Idag kom ett brev till mig som läkare, från Unilever. Det var undertecknat av tre legitimerade dietister: Latifa Lindberg, Maria Isaksson och Eva Skoog. Alla som arbetar på Unilever har mailadressen förnamn.efternamn(a)unilever.com.

De vill informera mig om att förhöjt kolesterol är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Upp till 80% av hjärtsjukdomar skulle kunna förebyggas med livsstilsförändringar, där Becel-intag ingår. Becel innehåller särskilt mycket av växtsteroler som sänker LDL med upp till 12,5%, på några veckor.

Med brevet följde receptboschyrer med Becel som fettkälla. Varje läkare kan få beställa dessa broschyrer gratis + 80 kr i frakt, för att kunna dela ut till sina patienter.

Källa: Annika Dahlqvists blogg

Unilever marknadsför många hittepåprodukter där man ökar den ekonomiska marginalen mellan kostnaden för enkla råvaror och konsumentpriset för en attraktiv produkt (smörliknande fettsurrogat = margariner) genom intrikata industriella metoder. Under årens lopp och beroende på bestämmelserna på de enskilda marknaderna har metoderna varierat.

Billiga fettråvaror är vanligen vegetabiliska och långt de flesta är flytande vilket beror på att de innehåller en stor andel enkel– och fleromättade fettsyror. Varje omättnad i en kolkedja (underskott av två väteatomer) gör den krökt ungefär 120 grader. Var och en av dubbelbindningarna är lättare att bryta isär än en enkelbindning vilket gör dem känsliga för angrepp av fria radikaler, oxidation. Denna oxidation gör fettsyran härsken, snabbare ju fler dubbelbindningar den innehåller.

Omättnad i kolkedja

Utsnitt av en kolkedja med CIS-dubbelbindning. Blixtsymbolerna i början och slutet av exemplet visar att kolkedjan fortsätter.

Den böjda formen gör att fettsyrorna inte packas tätt intill varandra.  Fetter av enkel- och fleromättade fettsyror, även de som är byggda med långa kolkedjor, blir därför mjuka eller flytande redan vid rumstemperaturer. För att göra onödigt lättflytande fetter mer värdefulla kan man utsätta dem för hög temperatur och tryck i vätgasatmosfär samt med nickelspån som katalysator. Hettan gör de enskilda dubbelbindningarna ”lösare” och vätet kan då under högt tryck tvingas in i kolkedjan vilket gör bindningen mättad, fylld med väteatomer och rak. Om denna process fullföljs fullt ut omvandlas enkel- eller fleromättade fetter till mättat fett.

Nu har de vegetabiliska råvarorna vanligen mycket långa kolkedjor och om de fullhärdas blir slutresultatet stenhårt redan vid rumstemperatur. För att göra bredbara produkter avbryts värme- och vätgasbehandlingen i förtid, när fettblandningen är lagom fast. Dubbelbindningar som är ”lösa” och beredda att ta emot ett par väteatomer roterar ganska fritt och när temperaturen sjunker kan de fastna i den vanligare CIS-formen som på bilden ovan eller i Trans-formen som i bilden nedan, slumpen avgör.

Omättnad i kolkedja, trans

Del av kolkedja med dubbelbindning i trans-form med väteatomer diagonalt motsatta varandra.

En dubbelbindning i trans-form gör fettsyran rakare och något okänsligare för fria radikaler eftersom dubbelbindningen är mindre exponerade. Jag ritade bilderna lite slarvigt och glömde visa att avståndet mellan kolatomerna på vardera sidan dubbelbindningarna är lite kortare än mellan enkelbundna kolatomer. ”Knicken” i dubbelbindningen i en transfettsyra tillsammans med att hela fettsyran blir misslagomt lång bidrar alldeles säkert till att industriellt framställda transfettsyror anses vara påtagligt hälsoskadliga, de passar liksom inte in. Under lång tid brukade Livsmedelsverket bunta samman mättade fetter med farliga transfetter och på så sätt antyda att mättade fetter var ohälsosamma. Notera att alla transfettsyror är enkel- eller fleromättade, i inget fall mättade.

Förmodligen efter att ha förlöjligats av LCHF-are och andra för denna ståndpunkt och att den fettindustriavlönade adjungerade professorn Bengt Vessby förlorat inflytande har SLV man nu övergivit den lekskolemässiga argumenteringen. Bland annat i Danmark har industriellt framställda transfetter (fetter byggda med transfettsyror) förbjudits, men såvitt jag vet väljer Livsmedelsverket fortfarande mesigt att förlita sig på självsanering i Sverige. Det har fungerat hyfsat, förmodligen för att LCHF-are och andra spridit information så att industrin av ren självbevarelsedrift undviker att marknadsföra transfetter direkt till slutkonsumenter. Var däremot fortfarande misstänksamma mot bagerier och andra som vill göra produkter med fettinnehåll med påtagligt lång hållbarhet på affärshyllor.

Numera övergår industrin till något som kallas omestring som innebär att fettsyrorna i en triglycerid (fettmolekyl) tvingas att byta plats med varandra. Gjort på rätt sätt ändrar det dels fettets fasthet och dels hållbarheten.

Efter denna långa och knastertorra inledning kommer vi till det mail jag sände till Unileverdietisterna:

Hej Latifa, Eva och Maria

Jag förstår att Unilever anser att växtsteroler sänker LDL. Vilken är verkansmekanismen och vilken fraktion gäller det, de stora fluffiga eller små täta lipoproteinerna?

Finns jämförande behandlingsstudier som visar att Becel har hälsofördelar gentemot smör och/eller andra matfettsprodukter? Om så är, vilka är det? Om inte, hur resonerar man för att framhålla Becel?

Hur mycket omega-6 resp. omega-3 har Becel? I vilken form är omega-3, är det kortkedjigt från växtoljor eller långkedjigt från animalier? (EPA och DHA)?
Varför har Becel (åtminstone tidigare) tvingats ha varningstexter för gravida? Är det bristande näringsinnehåll eller har det negativ inverkan på mor/foster och kan den egenskapen vara negativ även för övriga? Om inte, varför?

Med vänlig hälsning / Erik Edlund, Umeå

Få se om de svarar efter helgen. Fan tro´t.

2.412 pasienter med hjertesykdom ble inkludert i studien, som er publisert i The Journal of Nutrition.

– Etter fem år så man at det ikke var mer hjerteinfarkt, hjertedød eller samlet dødelighet blant de pasientene som spiste mye mettet fett, enn blant de som spiste lite, sier førsteforfatter Nathalie Genevieve Puaschitz ved Seksjon for preventiv kardiologi, Hjerteavdelingen, Haukeland universitetssjukehus.

Källa: Norska Dagens medisin

Begreppet mättat fett cirkulerar ständigt i kostdebatten och har under lång tid varit något av det fulaste man kan säga om mat. Livsmedelsverket (SLV) och andra ”experter” vidhöll fram till för några få år sedan att man kunde bunta samman transfetter och mättade fetter och att den gruppen som helhet hade negativa egenskaper.

Flertalet transfetter kom tidigare från industriprocessade vegetabiliska oljor som genom aggressiv behandling under högt tryck och hög temperaturvätgasatmosfär och med nickelspån som katalysator gjorts fasta för att bli hållbara och kunna säljas som margarin och liknande. Industritillverkade transfettsyror, som är den korrekta benämningen, har länge varit kända för att ha negativ hälsopåverkan, men genom industrins framgångsrika lobbyverksamhet har deras betydelse tonats ned. Deras faktiskt skadliga roll har i praktiken bara kommit fram i samlingsbegreppet ”mättade fetter och transfetter”.

Men tiderna förändras och sedan ”vi” bland LCHF-förespråkarna häcklade SLV tillräckligt många gånger för detta uppenbara tokfel (Transfettsyror är alltid enkel– eller fleromättade, aldrig någonsin mättade!) så har man backat och använder inte längre (?) detta.

Nu har en norsk studie dykt upp där man försöker kvantifiera mättade fetters betydelse för infarkt och hjärtdöd. Detta var en observationsstudie och som sådan gör man inga ingrepp i deltagarnas livsstil, man bara frågar, observerar, mäter och väntar att något skall ske. Det blir lite som att iaktta när cement stelnar.

Det är välkänt att den som haft en hjärthändelse av något slag har en ökad risk att det händer igen. Av det skälet valde man ut 2412 patienter, 81% var män, medelålder på 61.7 år ur Western Norway B-Vitamin Intervention Trial som fick fylla i en matvaneundersökning.  Alla deltagarna hade någon form av hjärtsjukdom.

Under en uppföljningstid om 4.8 år (median) upplevde 292 (12%) deltagare åtminstone en större hjärthändelse ( experienced at least one major coronary event).

High intake of SFAs was associated with a number of risk factors at baseline.

Min tolkning: Hög konsumtion av mättade fettsyror (SFA) kopplades vid studiens inledning till ett antal riskfaktorer.

Jag har ej läst studien i fulltext och har därför ingen aning om författarna hade någon förförståelse (förutfattad mening) om vad man hade att vänta. I vart fall skriver dom:

However, there were no significant associations between SFA intake and risk of coronary events [age- and sex-adjusted HR (95% CI) was 0.85 (0.61, 1.18) for the upper vs. lower SFA quartile] or any secondary endpoint. Estimates were not appreciably changed after multivariate adjustments.

Man observerade inget statistiskt säkerställt samband mellan konsumtion av mättade fettsyror och hjärthändelse, inte ens efter justering för andra samband.

CONCLUSIONS: There was no association between dietary intake of SFAs and incident coronary events or mortality in patients with established CAD.

Slutsats: Det observerades inget samband mellan konsumtion av mättade fettsyror och hjärthändelser inklusive död bland deltagare med ursprungligt hjärtfel.

I Dagens medicins artikel står:

-Vår studie viser at hjertepasienter kan spise normalt, slik som folk flest. Mange hjertepasienter har vært svært redde for mettet fett, noe det generelt ikke ser ut til å være noen grunn til, sier Puaschitz.